JavaScript är inaktiverat i webbläsaren, läs mer här.

Vård av unga

Om föräldrarna till en person som är under 18 år av någon anledning inte kan ge den unge det stöd han eller hon behöver, eller om den unge själv lever ett destruktivt liv med exempelvis missbruk eller kriminalitet, kan den unge tas om hand enligt lagen om vård av unga, LVU.

Det krävs att missförhållandena gör att det finns påtaglig risk för att den unges hälsa eller utveckling skadas, och att den vård som behövs inte kan ges på frivillig väg.

Vård enligt LVU kan komma i fråga när frivilliga lösningar inte är tillräckliga, och innebär att föräldrarnas rätt att bestämma över barnet begränsas. Det finns två huvudfall när vård enligt LVU kan bli aktuell:

  • när fysisk eller psykisk misshandel, otillbörligt utnyttjande, brister i omsorgen eller något annat förhållande i hemmet innebär en påtaglig risk för att den unges hälsa eller utveckling skadas (detta är de så kallade miljöfallen)
  • när den unge utsätter sin hälsa eller utveckling för en påtaglig risk att skadas genom missbruk, brottslig verksamhet eller något annat socialt nedbrytande beteende (detta är de så kallade beteendefallen)

Personer som är under 18 år kan få vård enligt LVU. Den som har fyllt 18 men inte 20 år kan få vård enligt LVU i de så kallade beteendefallen om det är lämpligare än annan vård.

Kommunens socialnämnd lämnar en ansökan till förvaltningsrätten om att en ung person ska tas om hand enligt LVU. Förvaltningsrätten prövar sedan målet och beslutar om den unge ska tas om hand eller inte. I akuta lägen kan socialnämnden, socialnämndens ordförande eller någon annan ledamot som nämnden har förordnat besluta om ett omedelbart omhändertagande, men det måste sedan inom en vecka från den dag då beslutet fattades skickas till förvaltningsrätten för prövning.

Rättegången

Domstolen kallar alla berörda till en muntlig förhandling. Det är i regel en juristdomare och tre nämndemän som dömer. De flesta förhandlingar på domstolar i Sverige är offentliga, men i mål om tvångsvård är det vanligt att domstolen beslutar om så kallade stängda dörrar. Det innebär att allmänheten och andra som inte är direkt personligt berörda inte får vara närvarande i rättssalen.

Offentligt biträde

Om det blir aktuellt att tvångsomhänderta en ung person för vård, kan den unge samt dennes vårdnadshavare få ett så kallat offentligt biträde. Det är domstolen som beviljar ett offentligt biträde, och han eller hon tar tillvara den unges eller vårdnadshavarens intressen i målet. Tag kontakt med domstolen om du vill veta mer.

Hur ser vården ut?

Det är kommunens socialnämnd som bestämmer hur vården ska ordnas och var den unge ska bo under vårdtiden. Vården inleds alltid utanför den unges eget hem. Den unge kan till exempel få bo i ett familjehem eller på en kommunal eller privat institution.

Socialnämnden kan också begära att den unge ska få en plats på ett av Statens institutionsstyrelses (SiS) särskilda ungdomshem. Där reder personalen tillsammans med den unge ut hans eller hennes problem och bakgrund, och gör en individuell behandlingsplan.

Överklagande

Förvaltningsrättens beslut om att omhänderta en ung person kan överklagas till kammarrätten. Inget prövningstillstånd krävs för att kammarrätten ska ta upp ett sådant överklagande.

Det står i förvaltningsrättens dom inom vilken tid och till vilken kammarrätt du ska överklaga. I överklagandet ska du skriva vad du är missnöjd med i förvaltningsrättens dom, och på vilket sätt du vill att den ska ändras. Du ska alltid skicka in överklagandet till den förvaltningsrätt som meddelat domen.

 




Senast ändrad: 2012-04-13

Mer information

Läs mer om offentligt biträde.

Läs mer om hur en muntlig förhandling går till.

Läs mer om hur du kan överklaga förvaltningsrättens beslut.

Läs mer om vård av unga och om särskilda ungdomshem på Statens institutionsstyrelses webbplats (länken öppnas i nytt fönster).