JavaScript är inaktiverat i webbläsaren, läs mer här.

Nytt från Europadomstolen 1 2009

INNEHÅLL

Månadens nyhetsblad innehåller i huvudsak uppgifter om och referat av ett urval av domar som meddelats under tiden den 16 december 2008 - den 13 januari 2009. Beslut i fråga om admissibility kan ha meddelats före den angivna perioden. Beträffande principer för det subjektiva urvalet, se nr 8/05.

INFORMATION TILL ANSTÄLLDA I SVERIGES DOMSTOLAR
Tidigare nummer av nyhetsbrevet, från och med första numret 1/01, finns arkiverade på Domstolsväsendets intranät under rubrikerna "Målhantering"/"Europarätt".

FÖRTECKNING ÖVER DOMAR I DETTA NUMMER

EUROPADOMSTOLENS DOMAR

Domar och beslut mot Sverige

Beslut avskriva mål

Dick Sköldinger mot Sverige, beslut 2008-11-18
Klagomålet har avskrivits sedan den klagande avlidit.

Dom

Khurshid Mustafa och Tarzibachi mot Sverige, 2008-12-16
Vräkning av en trebarnsfamilj från en lägenhet, där de bott i mer än sex år, på grund av att de hade en parabolantenn som sträckte sig utanför husets fasad för att kunna ta emot kultur- och nyhetssändningar på sitt hemspråk, var inte en proportionerlig åtgärd och det skedde därför en kränkning av artikel 10.

Domar mot andra länder

Frankowicz mot Polen, 2008-12-16
Reprimand som tilldelats en läkare för att han i ett utlåtande avseende en patient hade kritiserat patientens behandlande läkare innebar ett oproportionerligt intrång i läkarens yttrandefrihet och det skedde en kränkning av artikel 10. När läkaren inte förmådde lägga fram tillräckligt stöd för påståendet att den disciplinnämnd som fällt honom inte hade varit oberoende och opartisk skedde inte någon kränkning av artikel 6.1.

Levinta mot Moldavien, 2008-12-16
När två bröder misstänkta för mord misshandlades av polis för att de skulle erkänna och de därefter inte sattes i säkerhet eller gavs adekvat medicinsk vård samt händelserna inte utreddes kränktes artikel 3. Då de framtvingade erkännandena sedan användes som bevisning i domstol kränktes artikel 6.1.

Kats m.fl. mot Ukraina, 2008-12-18
HIV-positiv kvinna, vars hälsa under tid i häkte allvarligt försämrades och som inte fick lämplig vård, avled innan ett frigivningsbeslut kunde verkställas. Ineffektiv utredning pågår alltjämt. Härigenom kränktes artikel 2, liv och utredning, och artikel 5.1.

Aleksanyan mot Ryssland, 2008-12-22
Upprepade förlängningar av häktningsbeslut för en person som diagnostiserats som HIV-positiv och som senare utvecklade en svårartad AIDS-sjukdom och som trots det inte tilläts behandling på externt specialistsjukhus, medförde kränkning av artikel 3. När skälen för fortsatta förlängningar av häktningsbeslutet med tiden blev allt svagare blev besluten olagliga och det kränkte artikel 5. Skäl för husrannsakan var formulerade i för vida ordalag och kränkte artikel 8. Ryssland följde inte anmaning enligt regel 39 i domstolsreglerna och uppfyllde därmed inte sina skyldigheter enligt artikel 34.

Iribarren Pinillos mot Spanien, 2009-01-08
En man fick allvarliga skador av en rökbomb, som avfyrades av en polis på kort håll, när han deltog i en våldsam sammanstötning med säkerhetsstyrkorna. De nationella förvaltningsdomstolarna tog inte hänsyn till myndigheternas ansvar vilket hade fastställts av brottmålsdomstolarna och prövade inte om polisens åtgärd var proportionerlig i förhållande till sitt syfte. Mannen fick då ingen ersättning. Det skedde därför en kränkning av artikel 3.

Leonides mot Grekland, 2009-01-08
En man dödades av ett oavsiktligt skott från en polis. Tillämplig lagstiftning om användning av vapen var obsolet och det saknades riktlinjer. Staten hade därför inte gjort allt som kunde förväntas för att undvika att fara uppkom vid polisingripanden och det skedde en kränkning av artikel 2. Den utredning som genomförts bedömdes som effektiv och det skedde därför i det hänseendet inte någon kränkning av artikel 2.

Açik m.fl. mot Turkiet, 2009-01-13
Studenter som demonstrerade och störde en öppningsceremoni på ett universitet fördes ut och greps och berövades friheten. Härigenom kränktes artikel 3. Demonstrationen hade visserligen stört både talares och åhörares yttrandefrihet men hade inte inneburit någon allvarlig störning. Eftersom mindre ingripande åtgärder kunde ha använts kränktes artikel 10.

Todorova mot Italien, 2009-01-13
När beslut om adoption av två tvillingar fattades endast 27 dagar efter deras födsel, utan att modern hördes av domstolen så som hon begärt, sedan hon börjat tvivla på sitt beslut att lämna bort barnen, kränktes artikel 8.

Faimblat mot Rumänien, 2009-01-13
Ett ledande avgörande avseende bristande verkställighet av lagakraftvunna nationella avgöranden i fråga om återlämnande av förstatligad egendom eller utbetalning av ersättning. Den kränkning av artikel 6.1 som konstaterades avslöjade betydande strukturella problem i den Rumänska lagstiftningen och dess tillämpning.

Revision

Davut Miçoogullari ./. Turkiet, 2008-12-16

ALLMÄNT

Enligt domstolens pressrelease den 15 december 2008 (nr 918) har den stora kammarens panel för prövning av ansökningar om att hänskjuta mål som avgjorts i kammare till prövning i stor sammansättning beslutat att målen
Orsus m.fl. mot Kroatien, (ansökan nr 15766/03) kammarens dom den 17 juli 2008 (jfr nr 8/08)
Gäfgen mot Tyskland (ansökan nr 22978/05) kammarens dom den 30 juni 2008 (jfr nr 7/08)
Kart mot Turkiet (ansökan nr 8917/05) kammarens dom den 8 juli 2008 (not i nr 7/08)
Medvedyev m.fl. mot Frankrike (ansökan nr 3394/03) kammarens dom den 10 juli 2008 (not i nr 7/08)
skall prövas av domstolen i stor sammansättning. Ett mål ajournerades (Foka ./. Turkiet, dom 2008-06-24). Panelen har vidare beslutat att avslå 67 ansökningar och domarna i de i releasen listade målen, däribland målet Orr mot Norge, jfr nr 5/08, har därmed blivit slutgiltiga, se vidare domstolens hemsida via "Latest Press Releases" och "Search".

Domstolen har i beslut den 22 december 2008 förklarat åtta klagomål som förenats i målet Ada Rossi m.fl. mot Italien (ansökan 55185/08 m.fl.) för inadmissible. Beslutet finns endast på franska. Klagande i målet var sex italienska medborgare företrädda av sina förmyndare, sex italienska föreningar vars medlemmar består av släktingar och vänner till svårt handikappade personer samt läkare, psykologer och jurister som biträder de berörda personerna. En klagande är en organisation för mänskliga rättigheter. Omständigheterna i målet var väsentligen följande. En 20-årig kvinna, E, föll till följd av en trafikolycka i koma och hennes tillstånd utvecklades till ett vegetativt tillstånd där hon förlorat all kognitiv förmåga. I januari 1999 inledde hennes far, som också var hennes förmyndare, med hänvisning till sin dotters personlighet och de uppfattningar om liv och värdighet hon uppgavs ha gett uttryck för innan olyckshändelsen, ett förfarande för att få tillstånd att avbryta den konstlade tillförseln av näringslösningar. Tillstånd vägrades och faderns överklagande avslogs. Kassationsdomstolen upphävde emellertid i april 2005 avslagsbeslutet och återförvisade målet till appellationsdomstolen för ny prövning samt framhöll att faderns begäran inte kunde beviljas i avsaknad av bevisning om de önskemål dottern uttalat före olyckan. I oktober 2007 upphävde kassationsdomstolen appellationsdomstolens senaste beslut och visade målet tillbaka igen med uttalandet att en rättslig myndighet kunde tillåta att näringstillförseln avbröts under förutsättning att personen i fråga befann sig i ett vegetativt tillstånd och det fanns stöd för att denne/denna skulle ha motsatt sig medicinsk behandling om han/hon hade varit vid sina sinnens fulla bruk. Den 25 juni 2008 beviljade appellationsdomstolen faderns begäran på grundval av de skäl som kassationsdomstolen angett. Konstitutionsdomstolen avslog parlamentets klagomål i oktober 2008 och den 11 november 2008 avslog kassationsdomstolen åklagarens begäran om laglighetsprövning. - I Europadomstolen åberopade de klagande artiklarna 2 och 3 och klagade över den effekt verkställigheten av beslutet i Es mål skulle få för dem. De klagade också över att förfarandet varit orättvist och åberopade artikel 6.1.

Europadomstolen erinrade om att det i princip inte räcker att en klagande hävdar att förekomsten av en lag kränker hans rättigheter enligt konventionen. Det krävs att lagen skall ha tillämpats till hans nackdel. Dessutom kan rätten till enskilda klagomål inte användas för att förhindra en potentiell kränkning av konventionen och det är endast vid ytterst sällsynta omständigheter som en klagande trots detta kan hävda att han/hon är ett offer för en kränkning av konventionen på grund av risken för en framtida kränkning. Domstolen noterade att de klagande inte hade några direkt band med E och att det beslut de kritiserade och vars konsekvenser de fruktade inte hade någon direkt effekt på dem, eftersom appellationsdomstolens avgörande i juni 2008 var ett rättsligt beslut som pga. sin natur endast gällde parterna i det förfarandet. De klagande kunde därför inte sägas vara direkta offer för de påstådda kränkningarna. Frågan var då om de kunde anses som potentiella offer. När det gällde de enskilda klagandena påpekade domstolen att den redan hade godtagit att en klagande i vissa fall kunde vara ett potentiellt offer. Enligt domstolen måste den klagande i sådant fall lägga fram tillräcklig och övertygande bevisning för sannolikheten att det skulle ske en kränkning som påverkade honom/henne personligen. Enbart en misstanke eller ett förmodande var inte tillräckligt. I förevarande mål hade de klagande inte uppfyllt detta krav. Om en nationell domstol skulle behöva pröva frågan om de klagandes medicinska behandling skulle avbrytas kunde den inte bortse från den vilja de klagande gett uttryck för genom sina förmyndare eller de medicinska specialisternas uppfattning. Domstolen skulle, precis på samma sätt som appellationsdomstolen i Milano varit i Es mål, vid sina bedömningar vara bunden av de kriterier som angavs i kassationsdomstolens dom i oktober 2007. De enskilda klagandena kunde därför inte anses vara offer för en underlåtelse från statens sida att skydda deras rättigheter enligt artiklarna 2 och 3. Dessa klagomål förklarades därför inadmissible. När det gällde de juridiska personerna erinrade domstolen om att en förening - men inte dess medlemmar - kunde anses som offer om den direkt påverkades av den ifrågavarande åtgärden, t.ex. när en förening hade bildats för att ta till vara sina medlemmars intressen inför domstol. Domstolen fann att de klagande inte skulle förhindras att fortsätta att verka för sina syften, eftersom appellationsdomstolen beslut i juni 2008 inte kunde få någon återverkan på föreningarnas verksamhet. Sammanfattningsvis kunde de klagande föreningarna inte anses som offer för en kränkning av de rättigheter som konventionen innehåller. Deras klagomål enligt artiklarna 2 och 3 förklarades därför för inadmissible. Eftersom de klagande inte varit part i det aktuella målet var deras klagomål enligt artikel 6.1 uppenbart ogrundat och det förklarades därför för inadmissible.

LÄNKAR

Här nedan lämnas en länk till startsidan på domstolens Human Rights-portal som kan underlätta för Dig som vill söka fram fulltextversionen av refererade eller andra domar från Europadomstolen. Du kan välja att arbeta i en engelsk eller en fransk version av hemsidan. På startsidan finns också bl.a. en länk till inspelningar av domstolens muntliga förhandlingar. Vidare finns en länk till Europarådets hemsida och en direktlänk in i HUDOC som innehåller domstolens rättsfallssamling m.m. och där Du kan hitta både en sökmanual för nybörjare och en manual för avancerad sökning.

Till Europadomstolens hemsida:
http://www.echr.coe.int/

Till sökformulär för Europadomstolens avgöranden, där Du bl.a. kan söka på titel, svarande, fritext, ansökans nummer, artikel eller avgörandedag. Här finner Du också såväl domar och beslut som resolutioner och rapporter:
Engelska: Search the Case-Law - HUDOC
http://cmiskp.echr.coe.int/tkp197/search.asp?skin=hudoc-en
Franska: Recherche de la jurisprudence - HUDOC
http://cmiskp.echr.coe.int/tkp197/search.asp?skin=hudoc-fr

EUROPADOMSTOLENS DOMAR

Efter varje referat anges under rubriken "Hänvisningar" sådana tidigare avgöranden som domstolen hänvisar till i den refererade domen.

DOMAR OCH BESLUT MOT SVERIGE

Beslut avskriva mål

Dick Sköldinger mot Sverige
(Ansökan nr 31156/07, beslut den 18 november 2008)
Beslutet finns endast på engelska.

Klagomålet har avskrivits sedan den klagande avlidit.

S hade under många år missbrukat alkohol och hade på grund därav varit föremål för samhällsvård enligt bestämmelserna i lagen om vård av missbrukare i vissa fall. De svenska domstolarna hade efter ansökningar från sociala distriktsnämnden beslutat om tvångsvård och om att S skulle placeras på ett s.k. LVM-hem under sex månader vid vart tillfälle. - I Europadomstolen klagade S utan att åberopa någon särskild artikel över att han varit föremål för tvångsvård.

Europadomstolen underrättades genom ett brev daterat i juli 2008 om att S hade avlidit. I ett brev den 8 augusti 2008 underrättade Europadomstolen Ss dödsbo om klagomålet och begärde upplysningar om huruvida Ss arvingar önskade fullfölja talan. Domstolen har härefter inte fått något svar vare sig från dödsboet eller från arvingarna. Domstolen fann att det inte förelåg några särskilda förhållanden gällande respekten för de mänskliga rättigheterna så som de anges i konventionen och dess protokoll som ändå krävde en fortsatt prövning av klagomålet. Domstolen beslöt därför enhälligt att avskriva målet.

Dom

Khurshid Mustafa och Tarzibachi mot Sverige
(Ansökan nr 23883/05, dom den 16 december 2008)
Domen finns endast på engelska.

Vräkning av en trebarnsfamilj från en lägenhet där de bott i mer än sex år, på grund av att de hade en parabolantenn som sträckte sig utanför husets fasad för att kunna ta emot kultur- och nyhetssändningar på sitt hemspråk, var inte en proportionerlig åtgärd och det skedde därför en kränkning av artikel 10.

K och hans hustru är svenska medborgare av irakiskt ursprung och har tre barn. I november 1999 flyttade de in i en lägenhet i Rinkeby. Enligt en klausul, nr 13, i hyreskontraktet förband sig hyresgästen att inte utan särskilt tillstånd sätta upp plakat, skyltar, markiser, utomhusantenner och liknande på huset. Enligt en annan klausul i kontraktet var hyresgästerna skyldiga att vårda lägenheten och upprätthålla goda sanitära förhållanden, god ordning och goda vanor i huset. När K och hans familj flyttade in i lägenheten fanns det en parabolantenn monterad på husfasaden nära ett av lägenhetens fönster. De klagande använde denna antenn för att se TV-program på arabiska och farsi. I oktober 2003 bytte fastigheten ägare och den nye hyresvärden, ett fastighetsbolag, begärde att antennen skulle tas ner. De klagande hörsammade inte denna begäran och i ett brev den 2 april 2004 sade bolaget upp hyresavtalet till den 31 juli 2004. Bolaget begärde sedan verkställighet av uppsägningen hos Hyresnämnden och hävdade att de klagande brutit mot klausul nr 13 i hyresavtalet och att de genom att inte följa anmodan att ta ner antennen även hade brutit mot skyldigheten att upprätthålla goda sanitära förhållanden, god ordning och goda vanor. Kort efter det att de mottagit uppsägningen monterade de klagande ner antennen. I stället installerade de en ställning som stod på köksgolvet med en arm, på vilken en antenn var monterad, som stack ut genom ett smalt öppet fönster. Ställningen kunde dras in i köket är den inte användes. På begäran av Hyresgästföreningen undersöktes ställningen av en ingenjör, T, som fann att ställningen var stabil men som rekommenderade att det för säkerhets skull skulle sättas upp en wire mellan antennen och ställningen. I Hyresnämnden hävdade de klagande att de utövade sin rätt att ta emot information. De framhöll också att de följt hyresvärdens anvisningar samt att den aktuella ställningen var säker. Hyresnämnden dömde, efter att ha hållit syn, i ett beslut den 21 oktober 2004 till de klagandes fördel. Hyresvärden klagade till hovrätten som höll muntlig förhandling och bl.a. hörde T. Hovrätten besiktigade även den aktuella installationen. Hovrätten fann i beslut den 20 december 2005 att de klagande inte hade uppfyllt sina skyldigheter som hyresgäster och gav dem anstånd till den 31 mars 2006 med att lämna lägenheten. Till följd härav flyttade familjen till Västerås vilket medförde att K fick längre och dyrare resor till och från arbetet och att de tre barnen fick byta daghem och skolor och lämna sina vänner. - I Europadomstolen åberopade de klagande artiklarna 10 och 8 och klagade över att de tvingats flytta pga. att de vägrat ta bort parabolantennen.

Europadomstolen erinrade om att artikel 10 är tillämplig på beslut som hindrar en person att ta emot sändningar från telekommunikationssateliter. Även om domstolen rent teoretiskt inte är skyldig att pröva tvister av rent privat natur kan den inte förhålla sig passiv när en nationell domstols tolkning av en rättsakt framstår som oskälig, godtycklig, diskriminerande eller oförenlig med konventionen. Domstolen fann att hovrättens tolkning hade gjort den behandling som K och hans hustru klagade över laglig. Målet förklarades därför admissible.

Domstolen konstaterade att det skett ett intrång i de klagandes rättigheter enligt artikel 10 och att intrånget kunde anses ha stöd i lag. Det hade också haft ett legitimt syfte. Frågan var därför om intrånget varit nödvändigt i ett demokratiskt samhälle. Domstolen noterade att parabolantennen gjorde det möjligt för de klagande att ta emot TV-program på arabiska och farsi från hemlandet Irak. Den information de fick innefattade politiska och sociala nyheter och var av särskilt intresse för dem som immigranter och som ville hålla kontakten med sitt hemlands kultur och språk. Det hade vid den aktuella tidpunkten inte funnits någon annan möjlighet för de klagande att få tillgång till sådana program och antennen kunde inte placeras på något annat ställe. Det kunde inte heller anses att nyheter genom tidningar och radio kunde ersätta den information som gavs via TV-sändningarna. Dessutom hade hyresvärdens oro för säkerheten prövats av de nationella domstolarna som funnit att den aktuella installationen var säker. Hänsyn måste också tas till utgången i målet, dvs. till det förhållandet att familjen blivit vräkt från den lägenhet där de bott i mer än sex år. Vräkningen av familjen med de tre barnen hade inte varit proportionerlig i förhållande till det mål som skulle uppnås nämligen hyresvärdens intresse av att upprätthålla ordning och goda vanor. Domstolen fann därför att intrånget i de klagandes rätt att ta emot information inte hade varit nödvändigt i ett demokratiskt samhälle. Domstolen fann därför enhälligt att det skett en kränkning av artikel 10 och att det mot den bakgrunden inte var nödvändigt att särskilt pröva klagomålet enligt artikel 8.

HÄNVISNINGAR
Admissibility
Marckx ./. Belgien, dom 1979-06-13
Young, James o. Webster ./. U K, dom 1981-08-13
Autronic AG ./. Schweiz, dom 1990-05-22
Özgür Gündem ./. Turkiet, dom 2000-03-16
Fuentes Bobo ./. Spanien, dom 2000-02-29
Appleby m.fl. ./. U K, dom 2003-05-06 (jfr nr 5/03)
Pla o. Puncernau ./. Andorra, dom 2004-07-14 (jfr nr 7/04)
VgT Verein gegen Tierfabriken ./. Schweiz, dom 2001-06-28
Artikel 10 i sak
Leander ./. Sverige, dom 1987-03-26
Autronic AG ./. Schweiz, dom 1990-05-22
Fressoz o. Roire ./. Frankrike, dom (GC) 1999-01-21
Chauvy m.fl. ./. Frankrike, dom 2004-06-29 (jfr nr 7/04)

DOMAR MOT ANDRA LÄNDER

Frankowicz mot Polen
(Ansökan nr 53025/99, dom den 16 december 2008)
Domen finns endast på engelska.

Reprimand, som tilldelats en läkare för att han i ett utlåtande avseende en patient hade kritiserat patientens behandlande läkare, innebar ett oproportionerligt intrång i läkarens yttrandefrihet och det skedde en kränkning av artikel 10. När läkaren inte förmådde lägga fram tillräckligt stöd för påståendet att den disciplinnämnd som fällt honom inte hade varit oberoende och opartisk skedde inte någon kränkning av artikel 6.1.

F är polsk medborgare och verksam som gynekolog. Han var också ordförande för Föreningen för att skydda patienträttigheter i Polen. I en rapport rörande behandlingen av en patient uttalade F kritik mot de läkare som behandlat patienten och rekommenderade att denne skulle få högsta handikappersättning. I ett disciplinförfarande fälldes F för att ha uppträtt oetiskt och han fick en reprimand. F klagade utan framgång. - I Europadomstolen klagade F över att han inte fått en rättvis rättegång och åberopade artikel 6.1. Han åberopade också artikel 10 och klagade över att det skett en kränkning av den artikeln.

Europadomstolen godtog att förhållandet mellan läkare och patient som bygger på tillit och förtroende kan medföra ett behov av att bevara solidariteten mellan medlemmar i läkarkåren. Domstolen konstaterade emellertid också varje patients rätt att konsultera en annan läkare för att få en annan bedömning av den behandling som han eller hon har fått och för att få en uppriktig och objektiv värdering av sina läkares åtgärder. I det nu aktuella fallet hade myndigheterna, utan att ha försökt att verifiera sanningshalten av bedömningarna i det medicinska utlåtandet, funnit att F hade misskrediterat en annan läkare. Beslutet hade fattats på grundval av det absoluta förbudet i Polen mot varje kritik läkare emellan. Domstolen fann att det absoluta förbudet var ägnat att avhålla läkare från att tillhandahålla sina patienter en objektiv bedömning av deras hälsa och av de behandlingar de fått, vilket kunde äventyra själva syftet med läkaryrket, nämligen att skydda patienternas hälsa och liv. Domstolen fann därför att intrånget i Fs yttrandefrihet inte hade varit proportionerligt i förhållande till det legitima syftet, nämligen att skydda andras rykte. Domstolen fann därför enhälligt att det skett en kränkning av artikel 10.

När det gällde Fs klagomål över att den medicinska domstol som dömt honom inte kunde anses ha varit oberoende och opartisk, erinrade domstolen om att även om artikel 6 är tillämplig så strider det inte i sig mot konventionen att överlåta uppgiften att döma för disciplinförseelser till ett yrkesmässigt disciplinorgan. Men något av följande alternativ måste då vara uppfyllt. Antingen uppfyller yrkesorganet självt kraven enligt artikel 6 eller, om det inte gör så, måste det ske en omprövning i ett rättsligt organ med full jurisdiktion och som ger det skydd som anges i artikel 6.1.
När det gällde prövningen av om ett organ är opartiskt erinrade domstolen om att det både är den subjektiva och den objektiva aspekten som skall prövas. Domstolen konstaterade att F inte hade förmått lägga fram tillräckligt stöd för sina misstankar om att medicindomstolen inte varit opartisk. Domstolen fann därför enhälligt att det inte skett någon kränkning av artikel 6.1.

HÄNVISNINGAR
Artikel 10
Oberschlick ./. Österrike (nr 1), dom 1991-05-23
Nilsen o. Johnsen ./. Norge, dom (GC) 1999-11-25
Casado Coca ./. Spanien, dom 1994-02-24
Barthold ./. Tyskland, dom 1985-03-25
Stambuk ./. Tyskland, dom 2002-10-17 (jfr nr 10/02)
Sunday Times ./. U K (nr 1), dom 1979-04-26
Markt intern Verlag GmbH o. Klaus Beermann ./. Tyskland, dom 1989-11-20
Steur ./. Nederländerna, dom 2003-10-28 (jfr nr 10/03)
Veraart ./. Nederländerna, dom 2006-11-30 (jfr nr 11/06)
Artikel 6.1
Albert o. Le Compte ./. Belgien, dom 1983-02-10
Saraiva de Carvalho ./. Portugal, dom 1994-04-22
Kyprianou ./. Cypern, dom (GC) 2005-12-15 (jfr nr 11/05)
Brudnicka m.fl. ./. Polen, dom 2005-03-03 (jfr nr 3/05)
Debled ./. Belgien, dom 1994-09-22
Gubler ./. Frankrike, dom 2006-07-27

Levinta mot Moldavien
(Ansökan nr 17332/03, dom den 16 december 2008)
Domen finns endast på engelska.

När två bröder misstänkta för mord misshandlades av polis för att de skulle erkänna och de därefter inte sattes i säkerhet eller gavs adekvat medicinsk vård samt händelserna inte utreddes, kränktes artikel 3. Då de framtvingade erkännandena sedan användes som bevisning i domstol kränktes artikel 6.1.

Klagande i målet är bröderna VL och PL. De arresterades i Ryssland den 30 oktober 2000 misstänkta för att vara medlemmar i en kriminell organisation och för att ha mördat eller försökt att mörda ett antal personer i Moldavien. Den 3 november 2000 flögs de till Moldavien där de internerades hos polisen i Chisinau. Enligt de klagande misshandlades de under hela eftermiddagen den 3 november och natten mellan den 3 och den 4 november. Bl.a. fick de bära gasmasker där syretillförseln periodvis ströps. De blev också slagna på kroppen och fotsulorna med gummibatonger medan de befann sig i en position liknande "palestinsk hängning". Den moldaviska regeringen uppgav att de fått sina skador under arresten i Ryssland. På eftermiddagen den 4 november 2000 tillkallades en ambulans för att ge VL akut vård för skador i ansiktet och huvudet. Polisen vägrade att släppa iväg honom till sjukhus, eftersom de ansåg att han var farlig. Myndigheterna vägrade också att låta VL och PL träffa sina advokater före den 8 november 2000. De klagande uppgav att de, när de inte längre kunde stå ut med misshandeln, den 7 och 8 november hade undertecknat uttalanden som angav dem själva som kriminella och vari de fullt ut erkände sig skyldiga till de brott de anklagades för. Deras advokater klagade över att de hade blivit misshandlade för att erkänna. De klagande klagade också själva över misshandeln hos domstolen. De befanns skyldiga till ett antal brott och dömdes till fängelse i 20 år. - I Europadomstolen klagade VL och PL över att de misshandlats för att framtvinga erkännanden och att de därefter vägrades medicinsk behandling, över att myndigheterna inte hade utrett deras påståenden om misshandel och över att de dömts godtyckligt på grundval av de framtvingade erkännandena. De åberopade artiklarna 3 och 6.

Europadomstolen fann att den moldaviska regeringen inte hade förmått lämna någon förklaring till varför VL hade behövt akut sjukvård efter en dag i häkte. Regeringen hade inte heller kunnat lämna någon godtagbar förklaring till åtminstone några av de skador som de klagande fått under tiden i häktet. Oavsett orsaken till övriga skador var det särskilt skadorna på VLs och PLs fotsulor, som liknade dem som erhålls vid utövandet av s.k. falaka och som inte kunde ha uppkommit i striden i samband med arresteringen. Domstolen fann att sådana skador avslöjade en avsikt att orsaka svår smärta och att det inte kunde anses som annat än tortyr. Domstolen underströk att de klagande efter den inledande misshandeln den 4 november 2000 inte hade fått träffa sina advokater under flera dagar, vilket måste ha fått dem att känna sig än mer utsatta. Detta hade varit särskilt allvarligt eftersom advokaterna hade påstått att deras klienter misshandlades i syfte att få dem att erkänna. Domstolen noterade också att trots det medicinska akutteamets rekommendation om att VL skulle läggas in på sjukhus för vård så hade myndigheterna valt att låta honom vara kvar i häktet oavsett att de medicinska vårdmöjligheter som fanns där var otillräckliga. Inte heller hade PL blivit undersökt av läkare på grund av sin begäran om att få behandling för sin arm, trots att han hävdade att han förlorat rörelseförmågan till följd av misshandeln. Sammanfattningsvis hade varken VL eller PL fått den medicinska vård de behövt i häktet i strid med artikel 3. Domstolen noterade slutligen att den moldaviska regeringen inte hade förmått förete en kopia av något beslut från behöriga myndigheter rörande VLs och PLs advokaters klagomål med påstående att deras klienter misshandlats. Inte heller hade PLs klagomål den 20 december 2000 prövats över huvud taget. Domstolen fann att svarandestaten hade brustit när det gällde att genomföra en noggrann utredning av det inträffade omedelbart efter händelserna. De moldaviska domstolarnas prövning som gjordes ungefär två år efter de aktuella händelserna och som var begränsad till att pröva handlingarna i akten kunde inte ha läkt regeringens brister. Domstolen fann därför enhälligt att det skett kränkningar av artikel 3 såväl i fråga om misshandeln den 4 november och underlåtelsen att därefter sätta de klagande i säkerhet, som beträffande den bristande sjukvården och den bristande utredningen.

Domstolen fann vidare att redan det förhållandet att de nationella domstolarna faktiskt hade stött sig på bevisning som hade erhållits som ett resultat av tortyr, oavsett i vilken utsträckning domstolarna grundat sina domar på sådan bevisning för att fälla de klagande, hade gjort hela rättegångsförfarandet orättvist. Domstolen fann därför att det skett en kränkning även av artikel 6.1 samt att det mot bakgrund av det som domstolen redan funnit inte uppkom någon fråga att pröva särskilt enligt artikel 6.3 och artikel 13.

HÄNVISNINGAR
Artikel 3 - behandling
Assenov m.fl. ./. Bulgarien, dom 1998-10-28
Bursuc ./. Rumänien, dom 2004-10-12 (jfr nr 9/04)
Selmouni ./. Frankrike, dom (GC) 1999-07-28
Pruneanu ./. Moldavien, dom 2007-01-16
Corsacov ./. Moldavien, dom 2006-04-04
Stepuleac ./. Moldavien, dom 2007-11-06
Artikel 3 - utredning
Labita ./. Italien, dom (GC) 2000-04-06
Tanrikulu ./. Turkiet, dom (GC) 1999-07-08
Kaya ./. Turkiet, dom 1998-02-19
Aksoy ./. Turkiet, dom 1996-12-18
Ostrovar ./. Moldavien, beslut 2005-03-22
Artikel 3 - medicinsk vård
Hurtado ./. Schweiz, dom 1994-01-28
Sarban ./. Moldavien, dom 2005-10-04
Artikel 6.1
Schenk ./. Schweiz, dom 1988-07-12
Teixeira de Castro ./. Portugal, dom 1998-06-09
Heglas ./. Tjeckien, dom 2007-03-01 (jfr nr 3/07)
Kahn ./. UK, dom 2000-05-12
P.G. o. J.H. ./. U K, dom 2001-09-25
Allan ./. U K, dom 2002-11-05 (jfr nr 10/02)
Içöz ./. Turkiet, beslut 2003-01-09
Jalloh ./. Tyskland, dom (GC) 2006-07-11 (jfr nr 8/06)
Göçmen ./. Turkiet, dom 2006-10-17
Harutyunyan ./. Armenien, dom 2007-06-28

Kats m.fl. mot Ukraina
(Ansökan nr 29971/04, dom den 18 december 2008)
Domen finns endast på engelska.

HIV-positiv kvinna, vars hälsa under tid i häkte allvarligt försämrades och som inte fick lämplig vård, avled innan ett frigivningsbeslut kunde verkställas. Ineffektiv utredning pågår alltjämt. Härigenom kränktes artikel 2, liv och utredning, och artikel 5.1.

Klagande i målet är K, hans hustru T och deras dotterson S. De är föräldrar resp. son till O som avled i häkte i februari 2004. När O greps den 14 april 2003 misstänkt för rån var hon registrerad som schizofren och HIV-positiv. Hon placerades i häkte i Kyiv, SIZO, och undersöktes vid ankomsten dit av en läkare som fann att hon generellt sett var frisk. Under vistelsen i häktet drabbades hon emellertid av olika kroniska sjukdomar som magsår, bronkit, njurbäckensinflammation och andra tillstånd som, förvärrade av hennes HIV-infektion, krävde konstant medicinsk tillsyn och lämplig behandling. Hennes far uppgav att han hade sänt ett brev till ledningen för SIZO den 26 september 2003 vari han begärde att hans dotter skulle läggas in på sjukhus. Myndigheten vägrade att förflytta henne till ett specialistsjukhus och flyttade henne inte heller till SIZOs sjukvårdsavdelning. Den 13 och 19 januari 2004 avslog åklagarmyndigheten hennes begäran om att bli frisläppt utan att ha tagit ställning till hennes hälsoproblem. Enligt anteckningar i Os dagbok började hennes hälsotillstånd att allvarligt försämras i december 2003 då hon utvecklade svåra andningsproblem, fick mycket hög temperatur och snabbt förlorade vikt. Hon fick febernedsättande medicin. I början av januari 2004 klagade hon inför läkaren över magsmärtor och kräkningar och fick diagnosen kronisk magkatarr. Den 24 januari 2004 undersöktes O av en hjärtspecialist, en psykiatriker och chefen för fängelsets medicinnämnd. Hon röntgades och fick lämna blodprover samt ordinerades antiinflammatorisk medicin, lätt lugnande tabletter och antibiotika. Myndigheterna hävdade att det var vid detta tillfälle de misstänkte att hon var HIV-positiv. Följande dag begärde SIZO-chefen att åklagarmyndigheten skull överväga att frige henne av medicinska skäl. Den 29 januari 2004 beslöt distriktspolisen att O skulle friges. Det dröjde emellertid till den 2 februari innan beslutet kunde verkställas och under mellantid hade O avlidit den 1 februari. Obduktionen visade att hon dött på grund av en HIV-relaterad sjukdom, särskilt en långt framskriden lunginflammation. De klagande anmälde omedelbart SIZOs personal för vårdslöshet. Under utredningen konstaterades att det ställts felaktiga diagnoser som lett till att O inte fått lämplig behandling och att tjänstemännen på SIZO därför indirekt var ansvariga för att hon avlidit. Åklagarmyndigheten vägrade vid tre tillfällen att väcka åtal eftersom det inte fanns någon bevisning för att döden orsakats av våld eller medicinsk vårdslöshet. Dessa beslut upphävdes alla och målet återförvisades för ny prövning. Målet pågår alltjämt. Enligt regeringen hade O undersökts av fängelseläkaren vid många tillfällen och hon hade fått lämplig medicinsk behandling och medicinering. Vidare hävdades att O avlidit av en oförutsedd utveckling av den sjukdom som hon smittats med innan hon placerades i häkte och som hon inte varit villig att underrätta fångvårdsmyndigheten om. - I Europadomstolen åberopade de klagande artiklarna 2, 3, 5.1 och 13 och hävdade att de ukrainska myndigheterna var ansvariga för Os död eftersom de inte tillhandahållit lämplig medicinsk vård under frihetsberövandet.

Europadomstolen noterade att fångvårdsmyndigheten mot bakgrund av det brev som Os far skickade måste ha varit medvetna om Os HIV-tillstånd åtminstone sedan september 2003. Med hänsyn till hur känsliga HIV-smittade personer är för andra allvarliga sjukdomar hade myndigheten, genom att vägra O vård på specialistsjukhus eller på SIZOs sjukavdelning, visat honom en påfallande brist på medicinsk uppmärksamhet. Trots att Os hälsa allvarligt hade försämrats i december 2003 och januari 2004, ett förhållande som regeringen inte bestritt, hade det dröjt ända till den 21 januari 2004 innan det ställts en djupare diagnos på hennes hälsotillstånd. Även efter den 22 januari, när ledningen för SIZO hade erkänt behovet av att ge O sjukhusvård och begärt åklagarmyndighetens tillstånd att frige henne av medicinska skäl, hade hon varit kvar i en SIZO-cell. Dessutom hade SIZO-ledningens begäran om frisläppande inte besvarats förrän efter sju dagar och beslutet hade dessutom tagit fyra dagar att expediera, ett dröjsmål under vilket O hade avlidit. Domstolen noterade vidare att regeringen inte hade bestritt riktigheten av rapporten från den 17 november 2006 vari den slutsatsen drogs att Os död indirekt hade orsakats av otillräckligt medicinsk vård. Regeringen hade inte heller lagt fram någon annan medicinsk bevisning för att tillbakavisa den slutsatsen. Domstolen fann därför enhälligt att det skett en kränkning av artikel 2 på grund av de ukrainska myndigheternas underlåtenhet att skydda Os rätt till livet.

Domstolen noterade vidare att utredningen ännu efter fyra år och nio månader fortfarande pågår. Under den tiden har de nationella domstolarna vid ett flertal tillfällen återförvisat målet med noggranna instruktioner om vilken bevisning som borde tas fram och vilka omständigheter rörande Os frånfälle som skulle fastställas. Dessa instruktioner har dock ännu inte följts fullt ut. I avsaknad härav har besluten att inte väcka åtal varit starkt begränsade till konstaterandet att döden inte orsakats genom våld eller medicinska felaktigheter. Åklagarmyndigheten har i själva verket inte på rätt sätt tagit tag i huvudfrågan i de klagandes anmälan, nämligen kvaliteten på den medicinska behandling som O fått med hänsyn till den sjukdom som diagnostiserats. Dessutom hade de klagande, som inte formellt var part i målet, inte informerats eller konsulterats i fråga om vilka vittnen som skulle höras och de hade i stor utsträckning varit utestängda från utredningen. Domstolen fann därför enhälligt att myndigheterna inte förmått genomföra en effektiv och oberoende utredning och att det därför även i detta hänseende hade skett en kränkning av artikel 2.

Domstolen konstaterade att enligt den ukrainska lagen skulle en häktad person omedelbart underrättas om beslut rörande hans eller hennes frisläppande. Vidare angavs i lag att ledningen för en interneringsanstalt, när den mottog ett frigivningsbeslut, var skyldig att omedelbart frige internen. Det var ostridigt att inget av detta hade skett i Os fall. Frihetsberövandet av O hade därför från den 29 januari till den 1 februari 2004 varit olagligt. Domstolen fann därför enhälligt att det skett en kränkning av artikel 5.1 och att det inte var nödvändigt att särskilt pröva klagomålet i övrigt enligt artiklarna 3 och 13.

HÄNVISNINGAR
Artikel 2 - admissibility
Aytekin ./. Turkiet, dom 1998-09-23
Çiçek ./. Turkiet, dom 2001-02-27
Hugh Jordan ./. U K, dom 2001-05-04
Ergi ./. Turkiet, dom 1998-07-28
Semsi Önen ./. Turkiet, dom 2002-05-14 (jfr nr 6/02)
Aksoy ./. Turkiet, dom 1996-12-18
Akdivar m.fl. ./. Turkiet, dom 1996-09-16
Afanasyev ./. Ukraina, dom 2005-04-05
Kucheruk ./. Ukraina, dom 2007-09-06 (jfr nr 9/07)
Artikel 2 - rätten till liv
L.C.B. ./. U K, dom 1998-06-09
Keenan ./. U K, dom 2001-04-03
Mouisel ./. Frankrike, dom 2002-11-14 (jfr nr 10/02)
McGlinchey m.fl. ./. U K, dom 2003-04-29 (jfr nr 5/03)
Slimani ./. Frankrike, dom 2004-07-27 (jfr nr 8/04)
Artikel 2 - utredning
Öneryidiz ./. Turkiet, dom (GC) 2004-11-30 (jfr nr 11/04)
Paul o. Audrey Edwards ./. U K, dom 1992-03-14 (jfr nr 4/02)
Sergey Shevchenko ./. Ukraina, dom 2006-04-04
Artikel 5.1 - admissibility
Bic m.fl. ./. Turkiet, beslut 2006-02-02
Çakici ./. Turkiet, dom (GC) 1999-07-08
Artikel 5.1 - lagligt
Jecius ./. Litauen, dom 2000-07-31

Aleksanyan ./. Ryssland
(Ansökan nr 46468/06, dom den 22 december 2008)
Domen finns endast på engelska.

Upprepade förlängningar av häktningsbeslut för en person som diagnostiserats som HIV-positiv och som senare utvecklade en svårartad AIDS-sjukdom och som trots det inte tilläts behandling på externt specialistsjukhus, medförde kränkning av artikel 3. När skälen för fortsatta förlängningar av häktningsbeslutet med tiden blev allt svagare, blev besluten olagliga och det kränkte artikel 5. Skäl för husrannsakan var formulerade i för vida ordalag och kränkte artikel 8. Ryssland följde inte anmaning enligt regel 39 i domstolsreglerna och uppfyllde därmed inte sina skyldigheter enligt artikel 34.

A är för närvarande berövad friheten och placerad på stadens sjukhus nr 60 i Moskva. Han var tidigare medlem i advokatsamfundet i Moskva och han arbetade fram till 2003 som chef för juridiska avdelningen på oljebolaget Yukos. Under åren 2003 och 2004 väcktes talan mot ett flertal av bolagets chefer med anklagelser om storskaliga bedrägerier och förskingringar. Samtidigt stämde skattemyndigheten bolaget för att försöka få ut obetalda bolagsskatter. I mars 2006 utsåg aktieägarna i Yukos A till verkställande vicepresident i bolaget. Samtidigt inleddes ett konkursförfarande mot bolaget. Genom en dom i handelsdomstolen i Moskva den 4 augusti 2006 försattes Yukos i konkurs. Denna dom fastställdes efter överklagande och vann laga kraft. Konkursen avslutades den 12 november 2007 och företaget upphörde att existera. I mars 2006 inleddes ett brottmålsförfarande mot A och hans fastigheter genomsöktes och vissa handlingar beslagtogs. Han greps den 6 april 2006 och häktades. Frihetsberövandet har härefter förlängts upprepade gånger, senast fram till januari 2009. Under denna tid har hans hälsa allvarligt försämrats. Hans syn, som redan tidigare var dålig har försämrats så att han i praktiken är blind. I september 2006 fick han diagnosen HIV-positiv. I oktober 2007 hade A utvecklat AIDS och han led av ett antal hastigt påkomna infektioner. Han genomgick en mängd medicinska undersökningar men det är oklart när och i vilken form han fick behandling. I oktober 2007 förflyttades A från det häkte där han suttit till ett annat häktes sjukhus. Läkarna fann att han behövde få behandling på ett specialistsjukhus. Den förundersökningsledare som ansvarade för As fall ansökte i domstol om att A skulle friges mot borgen på grund av medicinska skäl. Domstolen vägrade emellertid att pröva denna begäran. Den 26 november 2007 anmodade Europadomstolen den ryska regeringen enligt regel 39 i domstolsreglerna att se till att A lades in för vård på ett specialistsjukhus. Vidare anmodades regeringen att bilda en medicinsk kommission där båda parters intressen var representerade för att diagnostisera As hälsoproblem. Domstolen påminde regeringen om sin anmodan den 21 december 2007 och den 27 december 2007 svarade regeringen att A kunde få adekvat medicinsk behandling på häktets sjukavdelning och att det stred mot den ryska lagen att han undersöktes av en blandad medicinsk kommission. Den 31 januari 2008 konstaterade läkarna att A hade en AIDS-relaterad onormal tillväxt av lymfkörtlar och den 8 februari 2008 flyttades A till ett extern sjukhus där han vaktas dygnet runt av poliser och där fönstret i hans rum täcks av ett järngaller. - I Europadomstolen hävdade A att frihetsberövandet mot bakgrund av hans medicinska tillstånd innebar en omänsklig och förnedrande behandling. Han gjorde också gällande att frihetsberövandet var olagligt och att det motiverades av de politiska och ekonomiska anklagelserna mot bolaget. Han klagade också över husrannsakningarna i hans hem och över de konsekvenser frihetsberövandet fick för hans familj. A åberopade artiklarna 3, 5, 8, 13 och 18.

Europadomstolen slog först fast att A hade varit och fortfarande var allvarligt sjuk, att han led av en långt framskriden AIDS och att han under åren 2006-2008 hade utvecklat ett antal hastigt uppkomna infektioner och lymfcancer. A förnekade inte att han under tiden i fängelse hade fått viss grundläggande sjukvård, bl.a. antiinflammatorisk och antivirus medicin. Den centrala frågan gällde emellertid den behandling han fått sedan det upptäckts att han var HIV-positiv, inklusive frågan om han hade tillgång till antivirusmedicin och om han skulle ha flyttats till ett specialistsjukhus. Med hänsyn till att A hade haft tillgång till antivirusmedicin genom sin familj, även om sådan medicin inte fanns tillgänglig i fängelsets apotek, var domstolen beredd att godta att frånvaron av sådan medicin i fängelsets apotek inte i sig stred mot artikel 3. När det emellertid gällde underlåtenheten att förse honom med specialistvård fann domstolen att As tillstånd åtminstone från slutet av oktober 2007 hade varit sådant att det krävt att han flyttades till ett sjukhus specialiserat på behandling av AIDS. De nationella myndigheterna hade underlåtit att tillräckligt ta hand om As hälsa åtminstone fram till dess att han förflyttades till ett externt sjukhus. Detta hade undergrävt hans värdighet och hade inneburit särskilda påfrestningar som medfört ett lidande utöver det som oundvikligen var förenat med en fängelsevistelse och den sjukdom han led av. Domstolen fann därför enhälligt att det skett en kränkning av artikel 3.

A hade gripits den 6 april 2006 och han hade sedan dess varit frihetsberövad, en period som hittills uppgick till två år och åtta månader. En så lång häktestid i avvaktan på rättegång var i sig oroande och krävde starka skäl för att vara motiverad. De nationella domstolarna hade inte vid något tillfälle på ett övertygande sätt visat att det fanns en risk för att A skulle ägna sig åt upprepad brottslighet. Hans potentiella möjligheter att blanda sig i fastställandet av sanningen blev med tiden allt mindre relevant och i slutet av 2006 hade hans möjligheter att påverka vittnen eller att förstöra bevisning väsentligen upphört att existera. När det gällde flyktfaran konstaterade domstolen att den med tiden också blev försumbar med tanke på As vacklande hälsa. De ryska myndigheterna hade inte förklarat varför indragningen av hans pass inte skulle vara tillräckligt för att förhindra en flykt utomlands. Inte på något stadium av förfarandet hade de nationella domstolarna beaktat möjligheten av att frige A mot borgen, inte ens när förundersökningsledaren hade begärt det. Slutligen hade rättegången skjutits upp den 6 februari 2008 pga. As svaga hälsa. I princip kan det vara tillåtet att göra kortare avbrott av medicinska skäl, men A hade redan tillbringat mer än 34 månader i häkte och vissa av hans sjukdomar var obotliga. Häktningen skulle därför kunna bestå i all oändlighet och rättegången aldrig återupptas. Vid sådant förhållande hade häktningen förlorat varje meningsfullt syfte och all vidare förlängning var oförenlig med konventionen. Myndigheterna hade ända från december 2006 förlängt häktningstiden på grunder som inte kunde anses relevanta och tillräckliga även om de bedömdes sammantagna. Domstolen fann därför enhälligt att det skett en kränkning av artikel 5.3.

Domstolen noterade att beslutet om husrannsakan var formulerat i överdrivet vida ordalag vilket gav åklagaren obegränsat utrymme för att avgöra vilka dokument som var "av intresse" för utredningen. Detta var en så allvarlig brist att den i sig var tillräcklig för att finna att genomsökningen av As fastigheter hade genomförts i strid med konventionen. Domstolen fann därför enhälligt att det skett en kränkning även av artikel 8.

Domstolen konstaterade vidare att den anmodat den ryska regeringen att vidta två olika interimistiska åtgärder. Ingen av dessa hade vidtagits och myndigheterna hade visat sig ovilliga att samarbeta med domstolen. Genom att inte låta undersöka A av en sammansatt medicinsk kommission hade man också försökt hindra A från att fullfölja sitt klagomål till Europadomstolen. Domstolen fann därför enhälligt att svarandestaten inte hade uppfyllt sina skyldigheter enligt artikel 34 genom att inte skyndsamt följa de interimistiska åtgärder som domstolen anvisat. Domstolen fann däremot att A inte förmått styrka sina påståenden om brott mot denna artikel.

Med hänsyn till vad domstolen funnit i fråga om kränkningar av konventionen och särskilt mot bakgrund av As svåra sjukdom fann domstolen att fortsatt häktning inte kunde godtas. Den ryska regeringen var därför, för att uppfylla sin förpliktelse enligt artikel 46, skyldig att ersätta häktningen med andra skäliga och mindre stränga åtgärder eller med en kombination av sådana åtgärder som står till buds enligt rysk lag. Domstolen förklarade enhälligt att häktningen skulle upphöra.

HÄNVISNINGAR
Artikel 3
Labita ./. Italien, dom (GC) 2000-04-06
Irland ./. U K, dom 1978-01-18
Tyrer ./. U K, dom 1978-04-25
Soering ./. U K, dom 1989-07-07
Farbtuhs ./. Lettland, dom 2004-12-02 (jfr nr 11/04)
Papon ./. Frankrike (nr 2), beslut 2001-11-15
Priebke ./. Italien, beslut 2001-04-05
Mouisel ./. Frankrike, dom 2002-11-14 (jfr nr 10/02)
Gelfmann ./. Frankrike, dom 2004-12-14 (jfr nr 1/05)
Henaf ./. Frankrike, dom 2003-11-27 (jfr nr 11/03)
Sakkopoulos ./. Grekland, dom 2004-01-15 (jfr nr 1/04)
Kudla ./. Polen, dom (GC) 2000-10-26
Hurtado ./. Schweiz, dom 1994-01-28
Kalashnikov ./. Ryssland, dom 2002-07-15 (jfr nr 8/02)
Khudobin ./. Ryssland, dom 2006-10-26
Mirilashivili ./. Ryssland, beslut 2007-07-10
Grishin ./. Ryssland, dom 2007-11-15
Karara ./. Finland, kommissionens beslut 1998-05-29
S.C.C. ./. Sverige, beslut 2000-02-15
Arcila Henao ./. Nederländerna, beslut 2003-06-24
N. ./. U K, dom (GC) 2008-05-27 (jfr nr 6/08)
Mirilashvili ./. Ryssland, beslut 2007-07-10
Hummatov ./. Azerbaijan, dom 2007-11-29
Sarban ./. Moldavien, dom 2005-10-04
Artikel 5
Wemhoff ./. Tyskland, dom 1968-06-27
Yagci o. Sargin ./. Turkiet, dom 1995-06-08
W. ./. Schweiz, dom 1993-01-26
Stögmüller ./. Österrike, dom 1969-11-10
Matznetter ./. Österrike, dom 1969-11-10
Letellier ./. Frankrike, dom 1991-06-26
Rokhlina ./. Ryssland, dom 2005-04-07
Ilijkov ./. Bulgarien, dom 2001-07-26
Clooth ./. Belgien, dom 1991-12-12
Panchenko ./. Ryssland, dom 2005-02-08
Sulaoja ./. Estland, dom 2005-02-15
Jablonski ./. Polen, dom 2000-12-21
Govorushko ./. Ryssland, dom 2007-10-25
Korchuganova ./. Ryssland, dom 2006-06-08
Vlasov ./. Ryssland, dom 2008-06-12
Belevitskiy ./. Ryssland, dom 2007-03-01
Goral ./. Polen, dom 2003-10-30 (jfr nr 10/03)
Muller ./. Frankrike, dom 1997-03-17
Debboub alias Husseini Ali ./. Frankrike, dom 1999-11-09
Lind ./. Ryssland, dom 2007-12-06
Itowiecki ./. Polen, dom 2001-10-04
Dolgova ./. Ryssland, dom 2006-03-02
Artikel 8
Niemietz ./. Tyskland, dom 1992-12-16
Petri Sallinen m.fl. ./. Finland, dom 2005-09-27 (jfr nr 9/05)
Tamosius ./. U K, beslut 2002-09-19
Wieser och Bicos Beteiligungen GmbH ./. Österrike, dom 2007-10-16 (jfr nr 10/07)
Elci m.fl. ./. Turkiet, dom 2003-11-13 (jfr nr 10/03)
Camenzind ./. Schweiz, dom 1997-12-16
Buck ./. Tyskland, dom 2005-04-28 (jfr nr 5/05)
Smirnov ./v. Ryssland, dom 2007-06-07 (jfr nr 6/07)
Van Rossem ./. Belgien, dom 2000-12-09
Iliya Stefanov ./. Bulgarien, dom 2008-05-22
Artikel 34
Mamatkulov o. Askarov ./. Turkiet, dom (GC) 2005-02-04 (jfr nr 2/05)
Shamayev m.fl. ./. Georgien och Ryssland, dom 2005-04-12 (jfr nr 4/05)
Olaechea Cahuas ./. Spanien, dom 2006-08-10 (jfr nr 8/06)
Shtukaturov ./. Ryssland, dom 2008-03-27 (jfr nr 4/08)
Öcalan ./. Turkiet, dom 2003-03-12 (jfr nr 3/03)

Iribarren Pinillos mot Spanien
(Ansökan nr 36777/03, dom den 8 januari 2009)
Domen finns endast på franska.

En man fick allvarliga skador av en rökbomb, som avfyrades av en polis på kort håll, när han deltog i en våldsam sammanstötning med säkerhetsstyrkorna. De nationella förvaltningsdomstolarna tog inte hänsyn till myndigheternas ansvar vilket fastställts av brottmålsdomstolarna och prövade inte om polisens åtgärd var proportionerlig i förhållande till sitt syfte. Mannen fick då ingen ersättning. Det skedde därför en kränkning av artikel 3.

I är spansk medborgare och bosatt i Pamplona. Natten den 15 december 1991 uppkom våldsamma sammandrabbningar i Pamplona. Demonstranter byggde barrikader och tände eldar så att polisen tvingades skjuta brandbomber och tårgasgranater under en period av sju timmar. I, som deltog i oroligheterna skadades allvarligt när han träffades av en rökbomb som avfyrades på kort håll av en polis. När frivilliga från Röda Korset kom till platsen hade I slutat andas. Hälften av hans ansikte var bränt och han var förlamad i hela vänstra sidan. Det brottmål som inleddes med anledning av Is allvarliga skador avslutades med ett beslut att lägga ned målet. I ett beslut den 29 september 1995 fann en regiondomstol i Navarra bl.a. att det fastställts att säkerhetsstyrkorna hade orsakat kroppsskada men att det inte hade varit möjligt att identifiera den person som avfyrat missilen. I förklarades för handikappad och han tillerkändes permanent en invaliditetsförmån med 37 % av det maximala beloppet. I augusti 1996 gav I in ett klagomål till Inrikesministeriet vari han begärde skadestånd från förvaltningsmyndigheterna för den skada han lidit. Det belopp han begärde uppgick till 283 826:86 EUR. Utredaren föreslog att I skulle beviljas 101 037:71 EUR eller hälften av det belopp han skulle ha fått om han inte deltagit i oroligheterna. Förslaget tillstyrktes av tjänstemännen på ministeriets rättsavdelning. Förfarandet avslutades emellertid med att Högsta förvaltningsdomstolen avslog hans talan med motiveringen att förvaltningsmyndigheterna inte kunde göras ansvariga för de skador han lidit. I överklagade och fick delvis bifall genom att han tillerkändes 60 101:21 EUR. Detta beslut upphävdes emellertid av Högsta domstolen med motiveringen att säkerhetsstyrkornas motangrepp inte hade varit oproportionerligt och att de skador som I lidit hade uppkommit av en olyckshändelse och att han därför fick bära ansvaret själv. - I Europadomstolen klagade I över att polisens svarsåtgärder hade varit oproportionerliga vilket medfört ett intrång i hans fysiska och mentala integritet. Han gjorde vidare gällande att han inte fått en effektiv utredning under brottmålsförfarandet och att det därefter inte företagits någon utredning av förvaltningsdomstolarna. Han klagade också över Högsta domstolens vägran att bevilja honom gottgörelse för den skada han lidit. Han åberopade artiklarna 3, 8 och 6.1.

Europadomstolen noterade att det var ostridigt att I hade skadats av en polis under de våldsamma sammandrabbningarna med säkerhetsstyrkorna. Även om den utredning som gjordes därefter inte kunde identifiera den polis som avfyrade rökbomben, hade regiondomstolen i Navarra funnit att polisen hade gjort sig skyldig till brottet vållande av kroppsskada. Den spanska statens skadeståndsansvar hade således fastställts. När det gällde frågan om I hade kunnat få lämplig gottgörelse för sina skador konstaterade domstolen att han hade haft rimliga förutsättningar att vinna sitt mål när man beaktade hans skadeståndsyrkanden mot förvaltningsmyndigheterna. Frågan var emellertid om det rättsmedlet också varit effektivt i praktiken. Domstolen framhöll att den inte kunde finna att de skäl som lämnats av Högsta förvaltningsdomstolen och Högsta domstolen var övertygande. Domstolen noterade först att brottmålsdomstolarna inte hade fastslagit eller försökt fastställa om I i någon mån delade ansvaret för sina skador. För det andra hade förvaltningsdomstolarna inte genomfört någon vidare utredning under förfarandet där för att kunna bedöma Is del i ansvaret. Domstolen fann att det inte kunde krävas att I ensam skulle bära hela ansvaret. Användande av rökbomben och det sätt på vilket den avfyrats medförde med nödvändighet en fara för de närvarandes fysiska integritet och även för deras liv. Domstolen fann att de spanska domstolarna inte hade avgjort om det sätt som säkerhetsstyrkorna hade använt missilen varit absolut nödvändigt och proportionerligt i förhållande till det legitima målet att få slut på oroligheterna. Domstolen noterade vidare att Högsta domstolen inte hade tagit hänsyn till förvaltningsmyndigheternas ansvar för de händelser som fastställts av brottmålsdomstolarna och att den inte heller på rätt sätt hade prövat frågan om I hade orsakats en faktisk och i pengar kvantifierbar skada eller orsakssambandet mellan brottet och skadan. Domstolen fann därför enhälligt att det skett en kränkning av artikel 3.

Domstolen konstaterade att det nationella förfarandet hade pågått i elva år och tio månader. Målet hade en viss svårighetsgrad och det hade inte framkommit att I själv orsakat annat än ett smärre dröjsmål. Med hänsyn till domstolens praxis kunde prövningen inte anses ha skett inom skälig tid. Domstolen fann därför enhälligt att det skett en kränkning även av artikel 6.1 och att det inte var nödvändigt att särskilt pröva klagomålet enligt artikel 8.

Skiljaktiga meningar

Den svenska domaren Elisabeth Fura-Sandström, den armeniska domaren Alvina Gyulumyan och den spanske domaren Alejandro Saiz Arnaiz lämnade en gemensam skiljaktig mening i fråga om den ersättning för ideell skada, 40 000 EUR som domstolen tillerkände I. De ansåg med hänvisning till domstolens praxis att ersättningen inte borde ha varit högre än 30 000 EUR.

HÄNVISNINGAR
Artikel 3 - admissibility
Selmouni ./. Frankrike, dom (GC) 1999-07-28
Manoussakis m.fl. ./. Grekland, dom 1996-09-26
Aquilina ./. Malta, dom (GC) 1999-04-29
Mifsud ./. Frankrike, beslut (GC) 2002-09-11
Vo ./. Frankrike, dom (GC) 2004-07-08 (jfr nr 7/04)
Calvelli o. Ciglio ./. Italien, dom (GC) 2002-01-17 (jfr nr 2/02)
Mastromatteo ./. Italien, dom (GC) 2002-10-24 (jfr nr 10/02)
Öneryildiz ./. Turkiet, dom (GC) 2004-11-30 (jfr nr 11/04)
Murillo Saldías ./. Spanien, beslut 2006-11-28
Artikel 3 - i sak
A ./. U K, dom 1998-09-23
M.C. ./. Bulgarien, dom 2003-12-04 (jfr nr 11/03)
Vo ./. Frankrike, dom (GC) 2004-07-08 (jfr nr 7/04)
Calvelli o. Ciglio ./. Italien, dom (GC) 2002-01-17 (jfr nr 2/02)
Caraher ./. U K, beslut 2000-01-11
McCann m.fl. ./. U K, dom 1995-09-27
T.P. o. K.M ./. U K, dom (GC) 2001-05-10
Paul o. Audrey Edwards ./. U K, dom 1992-03-14 (jfr nr 4/02)
Z m.fl. ./. U K, dom (GC) 2001-05-10
Artikel 6.1
Pélissier o. Sassi ./. Frankrike, dom (GC) 1999-03-25
Philis ./. Grekland (nr 2), dom 1997-06-27
Stratégies et Communications o. Demoulin ./. Belgien, dom 2002-07-15 (jfr nr 8/02)
Reinhardt o. Slimane-Kaïd ./. Frankrike, dom 1998-03-31

Leonides mot Grekland
(Ansökan nr 43326/05, dom den 8 januari 2009)
Domen finns endast på engelska.

En man dödades av ett oavsiktligt skott fån en polis. Tillämplig lagstiftning om användning av vapen var obsolet och det saknades riktlinjer. Staten hade därför inte gjort allt som kunde förväntas för att undvika att fara uppkom vid polisingripanden och det skedde en kränkning av artikel 2. Den utredning som genomförts bedömdes som effektiv och det skedde därför i det hänseendet inte någon kränkning av artikel 2.

Klagande i målet är L, vars son, N, dödades av en polis. N var den 25 mars 2000 ute med vänner i Thessaloniki och han sprang iväg från en civilklädd polis som ville kontrollera hans identitet. Polisen hann upp N och grep honom och lyckades hålla honom i schack medan han riktade en pistol mot himlen. I det ögonblicket slog N till polisen med sin armbåge vilket fick polisen att vika sig. När han reste sig upp gick pistolen av och ett skott gick rakt in i Ns öra. N avled omedelbart. En utredning genomfördes ett par timmar efter händelsen. Samma dag underrättades L om att sonen dött och en obduktion genomfördes. Följande dag väckte åklagaren åtal mot den aktuelle polismannen för uppsåtligt dödande som överskred gränsen för självförsvar och för otillåten vapenanvändning. Efter utredningen överlämnades målet i juni 2003 till domstol, som sedan den bl.a. prövat uttalanden och rapporter från olika experter, frikände polismannen på alla punkter. Samtidigt hade det pågått en intern utredning inom polisen för att utröna om den polisman som skjutit skulle få ett disciplinstraff. Utredningen hade överlämnats till en annan polismyndighet och i dess rapport som lämnades i april 2001 angavs att Ns död inte var följden av ett vårdslöst beteende. Det inleddes därför inte något disciplinförfarande mot den aktuelle polismannen. I november 2002 medan målet alltjämt var anhängigt i brottmålsdomstolarna väckte L en skadeståndstalan mot den grekiska staten för att sonen dödats av en polis. Han tillerkändes ersättning med 80 000 EUR. Domstolen fann att polismannen var ansvarig för att ha dödat N, eftersom han använt sitt vapen i strid med den tillämpliga lagstiftningen. - I Europadomstolen åberopade L artikel 2 och hävdade att polismannen som dödat hans son hade tillgripit sitt vapen i övervåld och att de grekiska myndigheterna inte hade genomfört en effektiv utredning.

Europadomstolen noterade att det var ostridigt att N dödats under ett oplanerat polisingripande av en identifierad polis. Domstolen fann inte skäl att frångå de förhållanden som fastställts av de grekiska domstolarna och godtog att N inte dödats avsiktligt. Domstolen fann det inte nödvändigt att fastställa om det inledningsvis varit nödvändigt att dra ett vapen under jakten, eftersom den inte kunde sätta sin egen bedömning av situationen i stället för den bedömning som en polisman gör, när han i ögonblickets hetta måste ingripa för att avvärja en uppfattad fara för sitt liv. Domstolen fann emellertid att polismannen inte skulle ha hållit fingret på avtryckaren när han redan hade fått N att stanna och att han därför inte hade iakttagit vederbörlig försiktighet. Dessutom hade den lagstiftning, som gällde användningen av vapen, vid den aktuella tidpunkten varit obsolet och det hade inte funnits några tydliga riktlinjer för hur den skulle tillämpas. Regeringen hade därför inte gjort allt som rimligen kunde förväntas av den för att undvika att verkliga och omedelbara faror uppkom i polisingripanden med sådana hetsiga förföljanden. Domstolen fann därför enhälligt att det i detta hänseende hade skett en kränkning av artikel 2.

Domstolen noterade vidare att det förekommit tre skilda förfaranden - ett brottmål, ett förvaltningsförfarande och ett tvistemål - för att fastställa omständigheterna i målet, identifiera de ansvariga och om det behövdes se till att de ansvariga straffades. Med hänsyn till alla de åtgärder som vidtagits under dessa förfaranden fann domstolen att det genomförts en effektiv utredning. Domstolen fann därför med sex röster mot en att det i detta hänseende inte hade skett någon kränkning av artikel 2.

Skiljaktig mening

Domaren från Luxemburg, Dean Spielmann, var skiljaktig. Han delade inte majoritetens bedömning att det inte skett någon kränkning av artikel 2 när det gällde statens ansvar för att genomföra en effektiv utredning av det inträffade. Han medgav att myndigheterna visat en villighet att genomföra en utredning och att den skett i två skilda förfaranden i brottmålet och i förvaltningsärendet. Han var emellertid inte övertygad om dessa förfaranden var tillräckligt omsorgsfulla och effektiva för att uppfylla kraven i artikel 2. Domaren Spielmann var också skiljaktig när det gällde majoritetens bedömning att konstaterandet av en kränkning innebar tillräcklig gottgörelse för kränkningen enligt artikel 2. Majoriteten hänvisade till den ersättning L fått av nationell domstol för sin bedömning. Domaren Spielmann fann att det anspråk som L framställt i Europadomstolen skilde sig från det han ställt i det nationella förfarandet. Han fann det vidare motsägningsfullt att man å ena sidan kan finna att L alltjämt kan hävda att han är ett offer för en kränkning och å den andra finna att konstaterandet av en kränkning i sig är tillräcklig gottgörelse.

HÄNVISNINGAR
Artikel 2 - admissibility
Nikolova och Velichkova ./. Bulgarien, dom 2007-12-20 (jfr nr 1/08)
Krastanov ./. Bulgarien, dom 2004-09-30 (jfr nr 9/04)
Artikel 2 - rätten till liv
McCann m.fl. ./. U K, dom 1995-09-27
Makaratzis ./. Grekland, dom (GC) 2004-12-20 (jfr nr 1/05)
Nachova m.fl. ./. Bulgarien, dom (GC) 2005-07-06 (jfr nr 7/05)
Andronicou o. Constantinou ./. Cypern, dom 1997-10-09
McKerr ./. U K, dom 2001-05-04
Celniku ./. Grekland, dom 2007-07-05 (jfr nr 7/07)
Karagiannopoulos ./. Grekland, dom 2007-06-21 (jfr nr 7/07)
Perk m.fl. ./. Turkiet,dom 2006-03-28
Klaas ./. Tyskland, dom 1993-09-22
Huohvanainen ./. Finland, dom 2007-03-13 (jfr nr 3/07)
Artikel 2 - utredning
Çakici ./. Turkiet, dom (GC) 1999-07-08
Anguelova ./. Bulgarien, dom 2002-06-13 (jfr nr 6/02)
Kelly m.fl. ./. U K, dom 2001-05-04
Makaratzis ./. Grekland, dom (GC) 2004-12-20 (jfr nr 1/05)

Açik m.fl. mot Turkiet
(Ansökan 31451/03, dom den 13 januari 2009)
Domen finns endast på engelska.

Studenter som demonstrerade och störde en öppningsceremoni på ett universitet fördes ut och greps och berövades friheten. Härigenom kränktes artikel 3. Demonstrationen hade visserligen stört både talares och åhörares yttrandefrihet men hade inte inneburit någon allvarlig störning. Eftersom mindre ingripande åtgärder kunde ha använts kränktes artikel 10.

Klagande i målet, A, är åtta turkiska medborgare. De var alla vid den aktuella tidpunkten studenter vid olika fakulteter vid universitetet i Istanbul och medlemmar i en studentförening vid universitetet. Under en öppningsceremoni på universitetet den 3 oktober 2002 tvingades A, i närvaro av politiker, affärsmän och pressen, av civilklädda poliser att lämna konferenshallen sedan de satt igång en demonstration. Slagna och med armarna uppvridna på ryggen släpades de till en polisstation och anhölls. Ett flertal medicinska utlåtanden upprättades efter anhållandet där det bl.a. konstaterades blåmärken och yttre skador på de klagande. A gav in en anmälan till åklagaren mot universitetets säkerhetsvakter och polisen för att ha slagit dem utanför konferenshallen. Åklagaren beslöt att inte väcka någon talan vare sig mot vakterna eller mot poliserna, ett beslut som fastställdes av domstol. I sitt beslut angav åklagaren att de klagande hade avbrutit ceremonin genom att ropa slagord och hålla upp banderoller och att de därmed hade stört den allmänna ordningen. Regeringen väckte inte någon talan mot de klagande. - I Europadomstolen klagade A över det sätt som de gripits på och hävdade att det var omänskligt och förnedrande samt stred mot artikel 3. De hävdade också att gripandet och frihetsberövandet hade kränkt deras yttrandefrihet i strid med artikel 10.

Europadomstolen, som förklarade klagomålen från fyra av de klagande för inadmissible, noterade att det var ostridigt att de övriga klagandes skador var ett resultat av att vakterna och poliserna hade använt våld. Det fanns emellertid inget som talade för att studenterna hade utgjort någon allvarlig fara för den allmänna ordningen, inget åtal hade väckts mot dem och säkerhetsstyrkorna hade inte mött något våldsamt motstånd när de förde A ut ur konferenshallen. Eftersom händelsen hade inträffat under en öppningsceremoni på universitetet, hade de klagande inte skadats under ett slumpartat ingripande som säkerhetspolisen tvingats göra utan föregående förberedelser. I ljuset av slutsatserna i de medicinska utlåtandena och i avsaknad av övertygande uppgifter från regeringen för att berättiga den grad av våld som använts mot A fann domstolen att fyra av de klagande hade utsatts för sådan förnedrande behandling som staten var ansvarig för. Domstolen fann därför enhälligt att det skett en kränkning av artikel 3.

Domstolen noterade vidare att de klagande hade ropat slagord och hållit upp banderoller och därmed stört öppningsceremonin och särskilt universitetskanslerns tal. Deras protest hade otvivelaktigt påverkat kanslerns yttrandefrihet negativt och orsakat störningar och irritation bland några av åhörarna, vilka hade rätt att ta emot den information som överfördes till dem. De klagande hade emellertid inte tagit till förolämpningar eller våld och hade inte orsakat någon allvarlig allmän oordning. Enligt domstolens mening kunde de klagandes protest ha hanterats på ett mindre kraftfullt sätt, t.ex. genom att vägra dem att gå tillbaka in i konferenshallen i stället för att gripa dem och beröva dem friheten. Myndigheternas åtgärder hade inte varit proportionerliga i förhållande till målet att förhindra allmän oordning och att skydda andras rättigheter och de hade därför inte varit "nödvändiga i ett demokratiskt samhälle". Domstolen fann därför enhälligt att det skett en kränkning av artikel 10.

HÄNVISNINGAR
Artikel 3
Kurnaz m.fl. ./. Turkiet, dom 2007-07-24
Balcik m.fl. ./. Turkiet, dom 2007-11-29
Rehbock ./. Slovenien, dom 2000-11-28
Artikel 10
Lucas ./. U K, beslut 2003-03-18
Agga ./. Grekland (nr 2), dom 2002-10-17 (jfr nr 10/02)
Vajnai ./. Ungern, dom 2008-07-08
Chorherr ./. Österrike, dom 1993-08-25

Todorova mot Italien
(Ansökan nr 33932/06, dom den 13 januari 2009)
Domen finns endast på franska.

När beslut om adoption av två tvillingar fattades endast 27 dagar efter deras födsel, utan att modern hördes av domstolen så som hon begärt, sedan hon börjat tvivla på sitt beslut att lämna bort barnen, kränktes artikel 8.

T, som är bulgarisk medborgare bosatt i Italien, födde den 7 oktober 2005 två tvillingar. Hon erkände inte barnen som sina och begärde att hennes namn inte skulle avslöjas. Den 10 oktober begärde allmänne åklagaren att ungdomsdomstolen skulle fatta ett snabbt beslut om att placera barnen på ett barnhem. T begärde att få betänketid för beslutet om hon skulle erkänna barnen som sina egna eller ej och begärde att de under tiden tillfälligt skulle placeras hos en familj. Hon uttalade också ett önskemål om att få vara närvarande i ungdomsdomstolen. Barnen placerades den 13 oktober 2005 på barnhem och en tillfällig förmyndare utsågs och domstolen förbjöd T att besöka barnen. Åklagaren framställde en begäran om att barnen skulle förklaras lämpliga för adoption och åberopade bl.a. att T inte begärt anstånd för att erkänna barnen utan endast begärt litet tid för att hämta sig och bedöma framtidsutsikterna, att hon uppgett att hon hade två andra barn och en familj i ett annat land, att tvillingarnas far var en italienare som hon helt hade brutit kontakten med och att hon varken hade ekonomiska möjligheter eller en tillräckligt stabil tillvaro för att kunna ta hand om barnen på ett bra sätt. Åklagaren framhöll att det måste förstås så att T hade tänkt igenom överlämnandet av barnen ordentligt under graviditeten. Den 2 november 2005 beslöt ungdomsdomstolen att tvillingarna var lämpliga för adoption. Den 2 december begärde T att få bli hörd i domstolen och ansökte om att förhandlingen skulle skjutas upp. Det sistnämnda yrkandet avslogs den 21 december, eftersom barnen redan hade förklarats lämpliga för adoption och den 6 december hade placerats tillfälligt i en familj i syfte att de skulle adopteras. Den 20 mars 2006 upplyste kommunens registreringskontor ungdomsdomstolen om att T den 17 mars hade sökt tillstånd att få erkänna sina barn som sina egna. Domstolen upplyste registreringskontoret den 12 april 2006 om de beslut som fattats avseende barnen och betonade att ett barn som förklarats lämpligt för adoption och som placerat i en familj i syfte att adopteras inte längre kunde erkännas. Den 14 juli 2006 förklarade appellationsdomstolen i Bari Ts ansökan om upphävande av beslutet att barnen var lämpliga för adoption för inadmissible. - I Europadomstolen åberopade T särskilt artikel 8 och klagade över att barnen förklarats lämpliga för adoption så snart som 27 dagar efter födseln. Hon hävdade att beslutet var förhastat, eftersom hon inte hade hörts först.

Europadomstolen konstaterade att de italienska myndigheterna vidtagit alla nödvändiga åtgärder för att skydda barnen och i god tro bemödat sig om deras välbefinnande. Barnen hade placerats på barnhem, en tillfällig förmyndare hade utsetts för dem och förfarandet för att de skulle kunna bli adopterade hade inletts. Domstolen noterade att i så komplexa mål som det förevarande, där de skilda intressen som står på spel - den biologiska moderns, barnens, adoptivföräldrarnas och samhällets intressen - är svåra att förena, måste barnen intressen ges företräde. Domstolen betonade att det i det sammanhanget var särskilt viktigt att följa de formella krav som artikel 8 innehåller. Trots att det var önskvärt med skyndsamma beslut när det gällde barnens framtid, fann domstolen att beslutet att förklara dem lämpliga för adoption redan 27 dagar efter födseln utan att dessförinnan ha hört modern, hade varit en alltför drastisk åtgärd. Domstolen noterade att T hade begärt tillstånd att få uttala sig själv, eftersom hon hade börjat tvivla på sitt beslut att lämna bort barnen. Domstolen fann därför att det aktuella förfarandet hade hindrat T från att skydda sin rätt till privat- och familjeliv. Domstolen betonade att tvister av detta slag gäller familjeband och får mycket betydelsefulla följder. Den italienska staten hade därför brustit när det gällde att säkerställa att Ts beslut att lämna bort sina barn hade fattats i fullt medvetande om följderna och när det gällde att beslutet försetts med lämpligt skydd. Domstolen fann därför enhälligt att det skett en kränkning av artikel 8.

HÄNVISNINGAR
Admissibility - fråga om familjeband mellan T och tvillingarna
Lebbink ./. Nederländerna, dom 2004-06-01 (jfr nr 6/04)
Berrehab ./. Nederländerna, dom 1988-06-21
Kroon m.fl. ./. Nederländerna, dom 1994-10-27
Gül ./. Schweiz, dom 1996-02-19
K. o. T. ./. Finland, dom (GC) 2001-07-12
Marckx ./. Belgien, dom 1979-06-13
Johnson ./. U K, dom 1997-10-24
Nylund ./. Finland, beslut 1999-06-29
Abdulaziz, Cabales o. Balkandali ./. U K, dom 1985-05-28
Artikel 8 - i sak
Keegan ./. Irland, dom 1994-05-26
Odièvre ./. Frankrike, dom (GC) 2003-02-13 (jfr nr 3/03)
Evans ./. U K, dom (GC) 2007-04-10 (jfr nr 4/07)
Hokkanen ./. Finland, dom 1994-09-23
Mikulic ./. Kroatien, dom 2002-02-07 (jfr nr 2/02)
P., C. o. S. ./. U K, dom 2002-07-16 (jfr nr 8/02)

Faimblat mot Rumänien
(Ansökan nr 23066/02, dom den 13 januari 2009)
Domen finns endast på franska.

Ett ledande avgörande avseende bristande verkställighet av lagakraftvunna nationella avgöranden i fråga om återlämnande av förstatligad egendom eller utbetalning av ersättning. Den kränkning av artikel 6.1 som konstaterades avslöjade betydande strukturella problem i den Rumänska lagstiftningen och dess tillämpning.

Klagande i målet är två rumänska syskon, F. En fastighet som tillhörde deras far konfiskerades av den rumänska staten 1941 enligt ett dekret rörande fast egendom som ägdes av judar. Fastigheten förstatligades 1950 enligt ett dekret om förstatligande. I april 2001 inledde F ett förvaltningsförfarande hos kommunfullmäktige i Tulcea enligt bestämmelserna i lag nr 10/2001, som var tillämpliga på fast egendom som oriktigt hade förstatligats åren 1945-1989, för att försöka återfå äganderätten till fastigheten. Samtidigt ansökte de hos Första instansdomstolen i Tulcea om fastställande av att förstatligandet varit olagligt. I september samma år förklarades deras talan för inadmissible med motiveringen att de skulle följa det förvaltningsförfarande som anvisades i lagen 10/2001. Detta beslut fastställdes efter överklagande i april 2002. Den 18 maj 2006 fann kommunfullmäktige att den aktuella egendomen inte kunde lämnas tillbaka, eftersom den hade blivit förstörd, och förklarade att F var berättigade till ersättning enligt lagen 10/2001. F har ännu i dag inte fått någon ersättning utbetalad. - I Europadomstolen åberopade F artikel 6.1 och klagade över att de rumänska domstolarna inte hade tagit upp deras talan om att återfå den förstatligade egendomen. De gjorde gällande att det skett en kränkning av deras rätt till domstolsprövning.

Europadomstolen noterade att de nationella domstolarna inte hade bekräftat att förvaltningsmyndigheterna hade följt det förfarande som angavs i lagen 10/2001 och att detta väckte tvivel om effektiviteten i de klagandes tillgång till domstolsprövning. Domstolen betonade i det sammanhanget att Första instansdomstolen hade förklarat Fs talan för inadmissible trots att det inte lämnats något förvaltningsbeslut innan den föreskrivna 60-dagarsfristen hade löpt ut. När det gällde om det förfarande som angavs i lagen 10/2001 kunde anses vara effektivt, konstaterade domstolen att det gått tre år från det att de klagande gav in den fullständiga akten fram till dess att förvaltningsbeslutet meddelades och att det beslutet ännu inte hade verkställts trots att det vunnit laga kraft. Domstolen framhöll att den tidigare haft tillfälle att anmärka på att investeringsfonden Proprietatea, som var ansvarig för utbetalning av ersättningar vid verkställighet av lagakraftvunna beslut, inte fungerade effektivt. Domstolen betonade vidare att de klagande inte haft tillgång till ett effektivt rättsmedel i domstol så länge det administrativa förfarandet pågick. Domstolen erinrade om att rätten till domstolsprövning inkluderar rätten till ett effektivt skydd. Domstolen fann att den tillgång till ett förfarande som de klagande haft enligt lagen 10/2001 hade förblivit teoretisk, eftersom syskonen F sju år efter det att de hade väckt sin talan ännu inte hade erhållit någon ersättning. Deras rätt till domstolsprövning hade därför inskränkts. Domstolen fann därför enhälligt att det skett en kränkning av artikel 6.1.

I förevarande dom framhåller domstolen att den kränkning som fastslagits avslöjade ett betydande strukturellt problem i Rumänien vilket är följden av bristerna i lagstiftningen om återlämnande av förstatligad egendom och dess tillämpning. Det finns ungefär 50 klagomål anhängiga i domstolen som kan leda till domar där en kränkning av konventionen konstateras. Domstolen uppmanade därför i enlighet med artikel 46 Rumänien att snarast möjligt vidta de lagstiftnings-, förvaltnings- och budgetåtgärder som krävs för att säkerställa en skyndsam verkställighet av lagakraftvunna beslut rörande förstatligad egendom.

HÄNVISNINGAR
Artikel 6.1
Yagtzilar m.fl. ./. Grekland, dom 2001-12-06
Lungoci ./. Rumänien, dom 2006-01-26
Manoilescu o. Dobrescu ./. Rumänien, beslut 2005-03-03
Artico ./. Italien, dom 1980-05-13
Messochoritis ./. Grekland, dom 2001-04-12
Ruxanda Ionescu ./. Rumänien, dom 2006-10-12
Porteanu ./. Rumänien, dom 2006-02-16
Matache m.fl. ./. Rumänien, dom 2008-06-17
Artikel 46
Xenides-Arestis ./. Turkiet, dom 2005-12-22 (jfr nr 1/06)
Scordino ./. Italien (nr 3), dom 2005-05-17
Driza ./. Albanien, dom 2007-11-13
Toganel o. Gradinaru ./. Rumänien, dom 2006-06-29
Albu ./. Rumänien, dom 2008-06-17
Tudor ./. Rumänien, dom 2008-01-17
Broniowski ./. Polen, dom (GC) 2004-06-22 (jfr nr 7/04)

REVISION

Ändring av en dom i enlighet med artikel 80 i domstolens förfaranderegler.

Davut Miçoogullari ./. Turkiet
Ansökan nr 6045/03, dom den 24 maj 2007, reviderad 2008-12-16. Nedsättning av ideellt skadestånd sedan del av förstatligad egendom återlämnats till den klagande.

ÅTERKOMMANDE FRÅGOR

Avsaknad av, bristande eller för sen kallelse till eller underrättelse om förhandling
Aleksyenko ./. Ryssland, 2009-01-08; även artikel 8 Granskning fånges post

Se liknande mål i bl.a. nr 3/05, 10/05, 9/06, 2/07, 5/07, 6/07, 10/07, 1/08, 3/08, 5/08, 6/08, 9/08 och 10/08.

Avsaknad av muntlig/offentlig förhandling
Navoloaca ./. Moldavien, 2008-12-16; högsta instans ändrat frikännande dom utan förhandling
Bazo González ./. Spanien, 2008-12-16; ej kränkning, prövning o. ändrad utgång i brottmål i appellationsdomstol
Richter ./. Österrike, 2008-12-18; ingen förhandling i förvaltningsdomstol som första och enda instans, även Skälig tid
Saccoccia ./. Österrike, 2008-12-18; ej kränkning, ej heller av art.1 i prot. nr 1, mål om verkställighet av förverkande

Se liknande mål i bl.a. nr. 4/02, 7/02, 10/02, 11/02, 4/03, 8/03, 9/03, 2/04, 7/04, 2/05, 3/05,10/05, 11/05, 2/06, 8/06, 9/06, 10/06, 1/07, 2/07, 3/07, 4/07, 5/07, 6/07, 7/07, 9/07, 11/07, 1/08, 2/08, 3/08, 4/08, 6/08, 7/08, 9/08 och 11/08.

Bestämmelse om klagofrist eller strikt tolkning hindrade domstolsprövning
Golf de Extremadura S.A. ./. Spanien, 2009-01-08; högsta instans tolkning av överklagandebestämmelser

Se liknande mål i bl.a. nr 10/02, 3/05, 4/05, 11/05, 7/06, 9/06, 10/06, 11/06, 1/07, 8/07, 4/08, 5/08 och 7/08.

Bristande eller underlåten verkställighet av domar/beslut, artikel 6.1
Vlahovic ./. Serbien, 2008-12-16; även artikel 1 i protokoll nr 1
Igor Kolyada ./. Ryssland, 2008-12-18; även artikel 1 i protokoll nr 1
Kotlyarov ./. Ryssland, 2008-12-18; även artikel 1 i protokoll nr 1
Veselyashkin o. Veselyashkina ./. Ryssland, 2008-12-18; även artikel 1 i protokoll nr 1
Ziabreva ./. Ryssland, 2008-12-18; även artikel 1 i protokoll nr 1
Sladkov ./. Ryssland, 2008-12-18; även artikel 1 i protokoll nr 1 och artikel 13
Samoylenko o. Polonska ./. Ukraina, 2008-12-18; endast artikel 1 i protokoll nr 1
Sinicic ./. Kroatien, 2009-01-08; även artikel 1 i protokoll nr 1
Kondrashov m.fl. ./. Ryssland, 2009-01-08; även artikel 1 i protokoll nr 1 och artikel 6.1 Upphävande
Kulkov m.fl. ./. Ryssland, 2009-01-08; även artikel 1 i protokoll nr 1 och artikel 6.1 Upphävande
M. Ali Durmaz ./. Turkiet, 2009-01-08; även artikel 1 i protokoll nr 1
Crnisanin m.fl. ./. Serbien, 2009-01-13; även artikel 1 i protokoll nr 1
Nina Kazmina m.fl. ./. Ryssland, 2009-01-13; även artikel 1 i protokoll nr 1, även artikel 34 ej kränkning
Arat m.fl. ./. Turkiet, 2009-01-13; även artikel 1 i protokoll nr 1
Kemal Kilic ./. Turkiet, 2009-01-13; även artikel 1 i protokoll nr 1
Yavuz Sarikaya ./. Turkiet, 2009-01-13; även artikel 1 i protokoll nr 1

Se liknande mål i bl.a. nr 6/04, 7/04, 8/04, 10/04, 11/04, 1/05, 2/05, 3/05, 4/05, 5/05, 6/05, 7/05, 8/05, 9/05,10/05, 11/05, 1/06, 2/06, 3/06, 4/06, 5/06, 6/06, 7/06, 8/06, 9/06, 10/06, 11/06, 1/07, 2/07, 3/07, 4/07, 5/07, 6/07, 7/07, 8/07, 9/07, 10/07, 11/07, 1/08, 2/08, 3/08, 4/08, 5/08, 6/08, 7/08, 8/08, 9/08, 10/08 och 11/08.

Diskriminering
Gavris ./. Rumänien, 2009-01-08; skattefri förmån beskattad, även artikel 1 i protokoll nr 1 Intrång
Balauca ./. Rumänien, 2009-01-13; skattefritt bidrag beskattat, även artikel 1 i protokoll nr 1 Intrång
Bozian ./. Rumänien, 2009-01-13; skattefritt bidrag beskattat, även artikel 1 i protokoll nr 1 Intrång
Thorne ./. U K, 2009-01-13; änkeförmåner se Könsdiskriminering

Se även under rubrikerna Könsdiskriminering och Särskilda åldersgränser. Se liknande mål i bl.a. nr 3/02 (homosexualitet), 7/03 (inom/utom äktenskap), 8/03 (homosexualitet), 9/03 (medborgarskapskrav), 11/04 (gift/ogift), 1/05 (inom/utom äktenskap), 7/05 (etniskt ursprung), 10/05 (uppehållstillstånd), 3/07 (gift/ogift), 5/07 (könsdiskriminering), 7/07 (en/två föräldrar), 8/07 (rasdiskriminering), 11/07 (krav på medborgarskap, etniskt ursprung), 6/08 (gifta/ogifta, romska barn i särskild klass), 7/08 (militärt skattefritt avgångsvederlag), 10/08 (skattefri ersättning beskattad), 11/08 (könsdiskriminering)

Domstol - behörig, oberoende, opartisk m.m.
Laryagin och Aristov ./. Ryssland, 2009-01-08; nämndemän olagligen inkallade

Se liknande mål i bl.a. nr 8/02, 10/03, 8/05, 6/06, 8/06, 9/06, 10/06, 1/07, 3/07, 5/07, 6/07, 7/07, 1/08, 5/08, 6/08 och 10/08.

Expropriation, förstatligande, ockupation, försäljning, återlämnande, krav o dyl. i strid m artikel 1 i protokoll nr 1
Sotira ./. Italien, 2009-01-08; indirekt expropriation
Avellar Cordeiro Zagallo ./. Portugal, 2009-01-13; olaglig expropriation utan ersättning
Berber ./. Turkiet, 2009-01-13; förstatligande utan ersättning
Gür och Yildiz ./. Turkiet, 2009-01-13; förstatligande utan ersättning

Se liknande mål i bl. a. nr 11/05, 7/07, 9/07 (GC), 10/07, 1/08, 3/08, 4/08, 6/08, 7/08, 8/08, 9/08 och 10/08.

Frihetsberövande och/eller förlängning därav utan stöd i lag eller på annat sätt i strid med artikel 5.
Nerattini ./. Grekland, 2008-12-18; artikel 5.3 otillräcklig grund, även artikel 6.2 Oskuldspresumtionen
Brovchenko ./. Ryssland, 2008-12-18; artikel 5.1 o. 3, Även artikel 6.1 Skälig tid och artikel 13
Novik ./. Ukraina, 2008-12-18; artikel 5.1 ej tillräckligt tillgängligt, precist och förutsebart förfarande
Mangouras ./. Spanien, 2009-01-08; ej kränkning, kapten häktad mot hög borgen misstänkt för miljöbrott gnm oljeutsläpp
Khudyakova ./. Ryssland, 2009-01-08; artikel 5.1 f) och 5.4 utlämnande till Kazakstan
Giorgi Nikolaishvili ./. Georgien, 2009-01-13; artiklarna 5.1, 5.1 c), 5.3 och 5,4, även artikel 8 Privatliv

Se liknande mål i bl.a. nr 10/05, 11/05, 6/06, 7/06, 8/06, 9/06, 10/06, 11/06, 3/07, 4/07, 5/07, 6/07, 7/07, 8/07, 9/07, 10/07, 11/07, 1/08, 2/08, 3/08, 4/08, 5/08, 6/08, 7/08, 8/08, 9/08, 10/08 och 11/08

Frågor om vårdnad, adoption, omhändertagande, rätt till umgänge med barn, inkl. verkställighetsfrågor
Kaleta ./. Polen, 2008-12-16; ej kränkning
Saviny ./. Ukraina, 2008-12-18; blinda föräldrar fråntagits sina barn
Neulinger och Shuruk ./. Schweiz, 2009-01-08; ej kränkning, återförande av barn som olagligen förts utomlands
Kuimov ./. Ryssland, 2009-01-08; strikt begränsat umgänge

Se liknande mål i bl.a. nr 1/01, 11/02, 3/03, 5/03, 7/03, 2/04, 3/04, 4/04, 6/04, 5/06, 6/06, 7/06, 11/06, 1/07, 2/07, 3/07, 5/07, 7/07, 8/07, 11/07, 1/08, 3/08, 6/08, 8/08, 9/08 och 11/08.

Fällande dom, vägrat tillstånd och/eller beslag eller annat ingrepp i yttrandefriheten enligt artikel 10
Mahmudov och Agazade ./. Azerbaijan; 2008-12-18; utgivare och journalist fällda för kränkning av politiker
Kazakov ./. Ryssland, 2008-12-18; officer som gett in klagomål mot befälhavare
Obukhova ./. Ryssland, 2009-01-08; journalist förbjuden publicera uppgifter om domares trafikolycka
Ayhan Erdogan ./. Turkiet, 2009-01-13; advokat i inlaga för klients räkning
Mehmet Cevher Ilhan ./. Turkiet, 2009-01-13; journalist för artiklar i dagstidning

Se liknande mål i bl.a. nr 3/03, 9/03, 11/03, 4/04, 7/04, 8/04, 9/04, 10/04, 11/04, 1/05, 2/05, 3/05, 4/05, 5/05, 6/05, 7/05, 9/05,10/05, 11/05, 1/06, 2/06, 3/06, 4/06, 5/06, 7/06, 8/06, 9/06, 10/06, 11/06, 1/07, 2/07, 3/07, 4/07, 5/07, 6/07, 7/07, 8/07, 9/07, 10/07, 11/07, 1/08, 2/08, 3/08, 4/08, 5/08, 6/08, 7/08, 8/08, 9/08, 10/08 och 11/08.

Förbud mot eller annat hindrande av eller påföljd för genomförd demonstration eller möte, artikel 11
Amiryan ./. Armenien, 2009-01-13
Gasparyan ./. Armenien, 2009-01-13
Sapeyan ./. Armenien, 2009-01-13

Se liknande mål i bl.a. nr 10/05, 11/05, 1/07, 4/07, 8/07, 4/08 och 9/08.

För höga domstolsavgifter, vägrad eftergift el. oförmåga betala avgift el. formellt hinder för domstolsprövning
Rusen ./. Rumänien, 2009-01-08

Se liknande mål i bl.a. nr 6/06, 2/07, 5/07, 6/07, 8/07, 9/07, 11/07, 2/08, 3/08, 4/08, 6/08, 9/8, 10/08 och 11/08.

Granskning/bristande befordran av fånges/häktads post, besöksförbud och andra beslut i strid med artikel 8
Aleksyenko ./. Ryssland, 2009-01-08; även artikel6.1 Avsaknad av kallelse.

Se liknande mål i bl.a. 2/02, 4/02, 6/02, 10/02, 11/02, 6/03, 2/04, 7/04, 9/04, 11/04,1/05, 3/05, 6/05, 9/05, 10/05, 11/05, 6/06, 7/06, 8/06, 9/06, 10/06, 11/06, 1/07, 2/07, 3/07, 4/07, 6/07, 7/07, 9/07, 10/07, 11/07, 1/08, 2/08, 3/08, 4/08, 5/08, 6/08, 7/08, 8/08, 9/08,10/08 och 11/08

Husrannsakan m.fl. åtgärder i strid med bl.a. artikel 8
Sorvisto ./. Finland, 2009-01-13; husrannsakan i lagerlokal o. beslag av konfidentiellt material, även artikel 6.1, Skälig tid

Se liknande mål i bl.a. nr 9/05, 8/06, 10/06, 8/07, 4/08, 6/08, 8/08 och 9/08.

Ineffektiv eller otillräcklig utredning i strid med artikel 3 eller artikel 13.
Atas och Seven ./. Turkiet, 2008-12-16; artikel 3 utredning kränkning, artikel 3 behandling ej kränkning
Aliev ./. Georgien, 2009-01-13; artikel 3, utredning, även artikel 3 Undermåliga förhållanden

Se liknande mål i bl.a. nr 8/03, 1/04, 6/04, 9/04, 10/04, 2/06, 3/06, 10/06, 11/06, 1/07, 2/07, 3/07, 5/07, 6/07, 7/07, 8/07, 9/07, 10/07, 11/07, 4/08, 5/08, 6/08, 8/08 och 11/08.

Intrång i egendomsskyddet enligt artikel 1 i protokoll nr 1 - annat än expropriation o dyl.
Samatya Surp Kevork Ermeni Kilisasi, Mektebi Ve Mezarligi Vakfi Yönetim Kurulu ./. Turkiet, 2008-12-16; jfr 1/07
Yedikule Surp Pirgiç Ermeni Hastanesi Vakfi ./. Turkiet, 2008-12-16, jfr ref. i nr 1/07
Terzioglu m.fl. ./. Turkiet, 2008-12-16
Gavris ./. Rumänien, 2009-01-08; skattefri förmån beskattad, även artikel 14 Diskriminering
Balauca ./. Rumänien, 2009-01-13; skattefritt bidrag beskattat, även artikel 14 Diskriminering
Bozian ./. Rumänien, 2009-01-13; skattefritt bidrag beskattat, även artikel 14 Diskriminering

Se andra mål i bl.a. nr 4/03, 7/03, 8/03, 9/03 2/04, 8/04, 9/04, 11/04, 7/05, 8/05, 9/05, 10/05, 11/05, 3/06, 7/06, 9/06, 1/07, 6/07, 7/07, 9/07, 8/08,9/08, 10/08 och 11/08.

Könsdiskriminering, bl.a. skilda pensionsåldrar, olika förmåner
Thorne ./. U K, 2009-01-13; änkeförmåner även under Diskriminering

Se liknande mål i bl.a. nr 6/02, 11/04, 6/06, 7/06, 9/06, 11/06, 9/07, 11/07, 1/08, 2/08, 4/08, 6/08, 7/08, 8/08 och 11/08.

Oskuldspresumtionen
Nerattini ./. Grekland, 2008-12-18; även artikel 5.3 Frihetsberövande

Se liknande mål i bl.a. nr 1/02, 4/02, 8/02, 9/02, 10/02, 11/02, 3/03, 10/03, 2/04, 4/04, 10/04, 1/05, 5/05, 3/06, 7/06, 9/06, 3/07, 7/07, 9/07, 3/08, 4/08, 5/08, 8/08, 9/08 och 11/08.

Otillräcklig, utebliven eller för sent erlagd expropriationsersättning, skadestånd eller annan ersättning - artikel 1 i protokoll nr 1
Sousa Carvalho Seabra ./. Portugal, 2008-12-16; fördröjd expropriationsersättning

Se liknande mål i bl.a. 10/03, 11/03, 1/04, 4/04, 5/04, 6/04, 7/04, 8/04, 9/04, 10/04, 2/05, 4/05, 5/05, 6/05, 7/05, 8/05, 9/05,10/05, 11/05, 1/06, 2/06, 3/06, 4/06, 5/06, 6/06, 7/06, 8/06, 9/06, 10/06, 11/06, 1/07, 2/07, 3/07, 4/07, 5/07, 6/07, 7/07, 8/07, 10/07, 11/07, 1/08, 2/008, 3/08, 4/08, 6/08, 8/08, 9/08, 10/08 och 11/08.

Privat- eller familjeliv inte respekterat - artikel 8
Schlumpf ./. Schweiz, 2009-01-08; privatlivet innefattar rätt att bestämma sin könsidentitet, även art. 6.1 Rättvis
Giorgi Nikolaishvili ./. Georgien, 2009-01-13; persons foto uppsatt på polisstationer för att få hans flyende bror att ge sig

Se liknande mål i bl.a. nr 9/07, 7/08, 9/08 och 10/08.

Ryska övergrepp i Tjetjenien och dess omgivningar
Nasukhanova m.fl. ./. Ryssland, 2008-12-18; artikel 2 (liv och utredning), artikel 3 (behandling), art. 5 o. art. 13
Abdulkadyrova m.fl. ./. Ryssland, 2009-01-08; artiklarna 2 (liv och utredning), 3, 5, 8, 13 och art. 1 i prot. nr 1, 38.1 a)
Arzu Akhmadova m.fl. ./. Ryssland, 2009-01-08; artiklarna 2 (liv och utredning), 3, 5, 13 och art. 38.1 a)
Dangayeva och Taramova ./. Ryssland, 2009-01-08; artiklarna 2 (liv och utredning) och 13
Dzhamayeva m.fl. ./. Ryssland, 2009-01-08; artiklarna 2 (liv och utredning) 3, 5, och 13
Shakhgiriyeva m.fl. ./. Ryssland, 2009-01-08; artiklarna 2 (liv och utredning), 5, 13 och art. 38.1 a)
Zakriyeva m.fl. ./. Ryssland, 2009-01-08; artikel 2 (liv) ej kränkning, artikel 2 (utredning) kränkning

Se liknande mål i bl.a. nr 4/05, 7/05, 8/06, 10/06, 4/07, 7/07, 9/07, 10/07, 11/07, 1/08, 4/08, 5/08, 6/08, 7/08, 9/08, 10/08 och 11/08.

Rätt att överklaga - artikel 2 i protokoll nr 7
Panou ./. Grekland, 2009-01-08; ej kränkning
Patsouris ./. Grekland, 2009-01-08; ej kränkning

Se liknande mål i bl.a. nr 4/05, 9/05, 11/06, 11/07 och 8/07

Rättvis rättegång? - t.ex. inte fått höra vittnen, jäv, övergrepp i rättssak, deltagande, tillfälle till bemötande, rättshjälp, bristande domskäl, ändrad anklagelse m.m.
Unédic ./. Frankrike, 2008-12-18; ej kränkning, retroaktiv höjning av ersättning vid grupptalan gav förening tyngre börda
Vaillant ./. Frankrike, 2008-12-18; ej kränkning, samma domare som tidigare beslutat har omprövat formaliefråga
Lutsenko ./. Ukraina, 2008-12-18; fällande dom grundad på återtagen utsaga
Schlumpf ./. Schweiz, 2009-01-08; vittnen ej hörts, ej muntl. förhandl. i mål om ers. för könsbyte, även art. 8 Privatliv
Petkoski m.fl. ./. Makedonien, 2009-01-08; tillgång till domstolsprövning, fråga om viss typ av egendom kunde ej prövas
Taxquet ./. Belgien, 2009-01-13; artikel 6.1 o. 3 d), ej fått höra vittnen
Miroslaw Orzechowski ./. Polen, 2009-01-13; vägrad rätthjälp för klagan till kassationsdomstol
Rybacki ./. Polen, 2009-01-13; artikel 6.3 c) i fören. m. 6.1 ej fått tala enskilt med advokat, även artikel 5.3 Skälig tid
Amer ./. Turkiet, 2009-01-13; artikel 6.3 e) i fören. m. 6.1 ej fått tolk, även artikel 6.1 Skälig tid

Se liknande mål i bl.a. nr 2/04, 6/04, 8/05, 10/05, 11/05, 1/06, 3/06, 4/06, 5/06, 6/06, 7/06, 8/06, 9/06, 10/06, 11/06, 1/07, 2/07, 3/07, 4/07, 5/07, 6/07, 7/07, 8/07, 9/07, 10/07, 11/07, 1/08, 2/08, 3/08, 4/08, 5/08, 6/08, 7/08, 8/08, 9/08, 10/08 och 11/08.

Turkiet eller annan stat fälld/prövad för dödsfall el. bristande utredning av dödsfall
Halis Akin ./. Turkiet, 2009-01-13; (rätt t. liv) lagst. om användning av vapen i gränsområden oförenlig m konventionen
Yeter ./. Turkiet, 2009-01-13; artikel 2 (livet och utredning) anhållen avliden till följd av polismisshandel

Se liknande mål i bl.a. 3/02, 1/04, 4/04, 5/04, 7/04, 10/04, 11/04, 1/05, 3/05, 4/05, 6/05, 8/05, 9/05, 10/05, 11/05, 1/06, 2/06, 3/06, 4/06, 5/06, 7/06, 8/06, 9/06, 10/06, 11/06, 1/07, 3/07, 5/07, 6/07, 7/07, 8/07, 9/07, 1/08, 2/08, 3/08, 6/08, 8/08, 9/08, 10/08 och 11/08.

Undermåliga förhållanden i fängelse/häkte eller transporter och/eller tvångsåtgärder i strid mot artikel 3
Ukhan ./. Ukraina, 2008-12-18; bristande sjukvård, även artikel 13
Shishmanov ./. Bulgarien, 2009-01-08; bristande sjukvård
Filiz Uyan ./. Turkiet, 2009-01-08; ultraljudsundersökning i närvaro av tre polismän och i handbojor
Rupa ./. Rumänien, 2008-12-16; artiklarna 3 (behandling och utredning), 5, 6, 8, 13 och 34, även Våld från polis
Aliev ./. Georgien, 2009-01-13; även artikel 3 Ineffektiv utredning

Se liknande mål i bl.a. nr 8/02, 5/03, 11/04, 2/05, 4/05, 6/05, 9/05, 10/05, 11/05, 2/06, 4/06, 5/06, 6/06, 7/06, 10/06, 3/07, 4/07, 5/07, 6/07, 7/07, 8/07, 10/07, 11/07, 1/08, 2/08, 3/08, 4/08, 5/08, 6/08, 7/08, 8/08, 9/08, 10/08 och 11/08.

Upphävande av lagakraftvunnen dom/beslut - artikel 6.1
Sergiu Popescu ./. Rumänien, 2008-12-16; friande dom i brottmål upphävd
Sersescu ./. Rumänien, 2009-01-08; även artikel 1 i protokoll nr 1 Äganderätt
Kondrashov m.fl. ./. Ryssland, 2009-01-08; även artikel 1 i protokoll nr 1 och artikel 6.1 Bristande verkställighet
Kulkov m.fl. ./. Ryssland, 2009-01-08; även artikel 1 i protokoll nr 1 och artikel 6.1 Bristande verkställighet

Se liknande mål i bl.a. nr 6/02, 7/02, 8/02, 9/02, 10/02, 11/02, 1/03, 3/03, 5/03, 6/03, 8/03, 9/03, 11/03, 6/04, 10/04, 1/05, 2/05, 4/05, 8/05, 9/05,10/05, 11/05, 1/06, 3/06, 4/06, 5/06, 8/06, 10/06, 11/06, 1/07, 2/07, 3/07, 4/07, 5/07, 6/07, 7/07, 8/07, 9/07, 10/07, 11/07, 1/08, 2/08, 3/08, 4/08, 5/08, 6/08, 7/08, 8/08, 9/08, 10/08 och 11/08.

Upplösning/vägrad registrering av parti eller annan organisation eller sammanslutning el. dess stadgar etc.
Aliyev m.fl. ./. Azerbaijan, 2008-12-18; fördröjd registrering

Se liknande mål i bl.a. nr 10/05, 2/06, 3/06, 9/06, 11/06, 3/07, 4/07, 5/07, 6/07, 7/07, 9/07 och 1/08.

Utvisning, vägrat uppehållstillstånd m.m. i strid med artikel 8
Gulijev ./. Litauen, 2008-12-16; utvisad från Litauen till Azerbaijan
Grant ./. U K, 2009-01-08; ej kränkning utvisning till Jamaica

Se liknande mål i bl.a. nr 7/02, 2/03, 4/03, 7/03, 7/05, 10/05, 2/06, 6/06, 10/06, 11/06, 1/07, 5/07, 6/07, 7/07, 8/07, 11/07 och 8/08.

Våld från polis/säkerhetspolis eller i fängelse i Turkiet m.fl. länder
Rupa ./. Rumänien, 2008-12-16; artiklarna 3 (behandling och utredning), 5, 6, 8, 13 och 34, även Undermåliga
Barabanshchikov ./. Ryssland, 2009-01-08
Lewandowski och Lewandowska ./. Polen, 2009-01-13; artikel 3 (behandling och utredning)

Se liknande mål i bl.a. nr 7/03, 8/03, 10/03, 1/04, 7/04, 8/04, 10/04, 2/05, 4/05, 6/05, 7/05, 9/05,10/05, 11/05, 1/06 och 3/06, 4/06, 5/06, 7/06, 8/06, 9/06, 10/06, 11/06, 1/07, 2/07, 3/07, 4/07, 5/07, 6/07, 8/07, 9/07, 10/07, 11/07, 1/08, 2/08, 3/08, 4/08, 5/08, 6/08, 7/08, 8/08, 9/08, 10/08 och 11/08.

Äganderätt till, vräkning, försäljning till godtroende m.m. av förstatligad egendom i Rumänien m.fl. länder
Postolache ./. Rumänien, 2008-12-16
Calinescu ./. Rumänien, 2009-01-08; artikel 1 i protokoll nr 1
Cernescu och Manolache ./. Rumänien, 2009-01-08; artikel 1 i protokoll nr 1
Constantinescu Elena m.fl. ./. Rumänien, 2009-01-08; artikel 1 i protokoll nr 1
Gherase ./. Rumänien, 2009-01-08; artikel 1 i protokoll nr 1
Pascanu ./. Rumänien, 2009-01-08; artikel 1 i protokoll nr 1
Sersescu ./. Rumänien, 2009-01-08; artikel 1 i protokoll nr 1, även artikel 6.1 Upphävande
Marinescu ./. Rumänien, 2009-01-13; artikel 1 i protokoll nr 1

Se bl.a. nr 6/02, 7/02, 8/02, 9/02, 10/02, 11/02, 1/03, 3/03, 5/03, 6/03, 8/03, 9/03, 11/03, 6/04, 10/04, 2/06, 3/06, 6/06, 7/06, 8/06, 9/06, 10/06, 11/06, 1/07, 2/07, 3/07, 5/07, 6/07, 7/07, 8/07, 9/07, 10/07, 11/07, 1/08, 2/08, 3/08, 4/08, 6/08, 7/08, 8/08, 9/08, 10/08 och 11/08.

"SKÄLIG TID"

Under perioden har domstolen avgjort flera mål avseende frågan om rättegång skett inom skälig tid enligt artikel 6.1. När förfarandets längd påverkat en klagandes egendomsrätt och det endast åberopas artikel 1 i protokoll nr 1 redovisas målen under nämnda artikel. Domstolen har även prövat mål avseende skyndsamhetskraven i och utdragna frihetsberövanden enligt artikel 5.3 och 5.4.

ARTIKEL 6.1
16 december
Pawlak ./. Polen (46887/06) brottmål
Dedeman ./. Turkiet (12248/03) brottmål
Chmielecka ./. Polen (19171/03)
Ludwiczak ./. Polen (31748/06)
Poznanska ./. Polen (822/05)
Zakrzewska ./. Polen (49927/06)
Stankovic ./. Serbien (29907/05)
Softel spol. s r.o. ./. Slovakien (nr1) (32427/06)
Softel spol. s r.o. ./. Slovakien (nr 2) (32836/06)
Dokdemir m.fl. ./. Turkiet (44031/04 m.fl.)
Mehmet Ali Kaplan m.fl. ./. Turkiet (3224/05 m.fl.)
18 december
Richter ./. Österrike (4490/06) även Avsaknad muntlig förhandling
Brovchenko ./. Ryssland (1603/02) även artikel 13 och artikel 5 Frihetsberövande
Aybabin ./. Ukraina (23194/02) brottmål
Dimitrievski ./. Makedonien (26602/02)
8 januari 2009-01-11
Myashev ./. Bulgarien (43428/02) brottmål, även artikel 13
Valkov ./. Bulgarien (72636/01) brottmål
Aupek ./. Ungern (15482/05) brottmål
Akpolat ./. Turkiet (35561/06) brottmål, även artikel 5.3 se nedan, även artikel 5.4
Hasefe ./. Turkiet (25580/03) skadestånd
Bullen och Soneji ./. U K (3383/06) mål om beslag
Kustár ./. Ungern (42260/05)
Markova ./. Eyssland (13119/03)
Rypakova ./. Eyssland (16004/04)
Dudicová ./. Slovakien (15592/03)
Umek ./. Slovenien (35463/02)
Kangova ./. Makedonien (17010/04)
13 januari
Sorvisto ./. Finland (19348/04) brottmål o. tvistemål, även artikel 13, även artikel 8 Husrannsakan
Janusz Dudek ./. Polen (39712/05) brottmål
Amer ./. Turkiet (25720/02) brottmål
Bozlak m.fl. ./. Turkiet (34740/03) brottmål
Kukkonen ./. Finland (47628/06)
Arkadiusz Kubik ./. Polen (45097/05)
Górkiewicz ./. Polen (41663/04)
Kliber ./. Polen (11522/03)
Makuszewski ./. Polen (35556/05)
Pelizg ./. Polen (34342/06)
Sokolowska ./. Polen (7743/06)
Tekiela ./. Polen (35785/07)
Wysocka m.fl. ./. Polen (23668/03)
Zaluska ./. Polen (41701/07)

ARTIKEL 5.3
8 januari 2009
Akpolat ./. Turkiet (35561/06) även artikel 6.1 se ovan, även artikel 5.4
Kesikkulak ./. Turkiet (7263/04)
13 januari
Filon ./. Polen (39163/06)
Lemejda ./. Polen (11825/07)
Los ./. Polen (24023/06)
Rybacki ./. Polen (52479/99) även artikel 6.3 c) Rättvis rättegång

SVENSKA DOMAR M.M.

Som framhållits tidigare tar redaktionen tacksamt emot uppgifter om svenska mål eller ärenden där Europakonventionen har tillämpats eller prövats - gärna via e-post.




Senast ändrad: 2011-04-12