JavaScript är inaktiverat i webbläsaren, läs mer här.

Nummer 1 2001

INTRODUKTION


Domstolsverket har till uppgift att sprida information om bl.a. avgöranden från Europa- domstolen. Som ett led i denna verksamhet presenteras här ett nytt informationsblad avsett att återkommande lämna kortfattade referat av intressanta avgöranden i Europa- domstolen. I viss utsträckning kommer även hänvisningar och tips att lämnas om intressanta artiklar och annan litteratur. Förhoppningen är att också kunna rapportera om svenska avgöranden där bestämmelser i MR-konventionen har tillämpats eller prövats. Redaktionen är därför tacksam för uppgifter om sådana mål eller ärenden från alla instanser - gärna med e-post.

Nyhetsbladet är avsett att tills vidare komma ut en gång per månad. I detta första nummer refereras kortfattat ett axplock av domstolens avgöranden under hösten 2001.

ALLMÄNT


Den 3 oktober 2001 omvalde domstolen presidenten Luzius Wildhaber, Schweiz, för en andra treårsperiod. För samma period valde domstolen samtidigt Christos Rozakis, Grekland och Jean-Paul Costa, Frankrike till nya vicepresidenter i domstolen tillika president på respektive avdelning. Vidare valdes till nya avdelningspresidenter även Georg Ress, Tyskland och Sir Nicolas Bratza, Storbritannien.

Fram till och med augusti hade domstolen under 2001 meddelat 502 domar varav 392 innebar en prövning i sak utan förlikning. Därav hade 16 mål avgjorts i Grand Chamber. 517 ansökningar hade förklarats för admissible och 4485 ansökningar avvisades som inadmissible. Domstolens arbetsbörda ökar kontinuerligt och måltillströmningen har ökat till drygt 10 000 mål per år. Domstolen hade den 31 december 2000 en balans om nära 16 000 mål.

LÄNKAR:

Här lämnas några länkar som kan underlätta för Dig som vill söka fram fulltextversionen av refererade eller andra domar från Europadomstolen.

Till Europadomstolens hemsida: http://www.echr.coe.int/

Till Europadomstolens förteckning över domar och beslut, där domarna förs in efter avgörandedag i löpande ordning - de senaste först. Nederst på varje sida finns siffror som Du kan klicka på för att ta Dig fram i dokumentet. 1 står för målen 1-20, 2 för 21-30, 3 för 31-40 osv. med tio mål per sida. När Du hittat den dom Du vill ha, klickar Du bara på Word-filen under namnet så får Du domen i fulltext.

Engelska: List of Recent Judgments 
http://hudoc.echr.coe.int/hudoc/default.asp?Language=
en&Cmd=Query&Tname=Hejud&appno=all&RelatedMode=1

Franska: Liste des arrêts récent 
http://hudoc.echr.coe.int/hudoc/default.asp?Language=
fr&Cmd=Query&Tname=Hfjud&appno=all&RelatedMode=1

Till sökformulär för Europadomstolens avgöranden, där Du bl.a. kan söka på titel, svarande, fritext, ansökans nummer, artikel eller avgörandedag

Engelska: Search the Case-Law - HUDOC
http://hudoc.echr.coe.int/hudoc/default.asp?Language=en&Advanced=1

Franska: Recherche de la jurisprudence - HUDOC
http://hudoc.echr.coe.int/hudoc/default.asp?Language=fr&Advanced=1

 

DOMAR


Efter varje referat anges under rubriken "Hänvisningar" sådana tidigare avgöranden som domstolen hänvisar till i den refererade domen.

G.B. mot Frankrike
(ansökan nr. 44069/98, dom den 2 oktober 2001)
Domen finns endast på franska.

G.B., som var fransk medborgare, dömdes till 18 års fängelse för våldtäkt på sin 15- åriga släkting och otillbörligt närmande på flera underåriga barn, däribland några av hans brorsöner. Under rättegången i överrätten för brottmål lades nya handlingar fram rörande hans förflutna. Ett expertvittne, som hade uttalat att G.B. i psykologisk mening inte var farlig och att han kunde rehabiliteras, yttrade efter att ha tagit del av de nya handlingarna att G.B. utan tvivel var en pedofil, som sannolikt skulle återfalla i brott, att psyko- terapeutisk behandling var nödvändig men inte skulle ha någon inverkan på en individ som inte kände någon skuld och att ett fängelsestraff var den enda möjligheten att skydda samhället.

G.B. hävdade att han inte fått en rättvis rättegång i överrätten, eftersom hans försvarare inte hade fått tillräcklig tid att studera handlingarna i fråga och expertvittnet hade ändrat sin uppfattning på grund av handlingarna samt att hans yrkande om att ett nytt expertut- låtande skulle inhämtas hade avslagits.

Domstolen fann att G.B. hade haft tid och möjlighet att förbereda sitt försvar. Expertvittnets helomvändning sammantaget med vägran att inhämta ett nytt expertutlåtande innebar emellertid en kränkning av G.B:s rätt till en rättvis rättegång och hans rättigheter i fråga om försvar. En enig domstol fann därför att det skett en kränkning av artikel 6.1 och artikel 6.3b).

HÄNVISNINGAR:
Hadjianastassiou ./. Grekland, dom 1992-12-16
Nideröst-Huber ./. Schweiz, dom 1997-02-18
Coëme m.fl. ./. Belgien, dom 2000-06-22
Edwards ./. UK, dom 1992-12-16
Mantovanelli ./. Frankrike, dom 1997-03-18
Bernard ./. Frankrike, dom 1998-04-23
Brandstetter ./. Österrike, dom 1991-08-28

 

Hatton m.fl. mot Storbritannien
(ansökan nr.36022/97, dom den 2 oktober 2001)
Domen finns endast på engelska

Åtta brittiska medborgare, som alla bodde i närheten av Heathrow-flygplatsen, klagade över att bullret från flygplatsen ökat sedan ett nytt bullerbegränsningssystem hade införts i oktober 1993. Dessförinnan hade bullret kontrollerats genom att antalet starter och landningar begränsats nattetid. Med det nya systemet tilläts fler in- och utflygningar med tystare plan och färre med mer störande plan under en längre tidsperiod så länge fast- lagda bullerkvoter sammanlagt inte överskreds. Lokala myndigheter hade fått till stånd flera juridiska översyner av det nya systemet men detta hade lett till endast mindre förändringar. De klagande hävdade att det ökade bullret nattetid och särskilt under tidiga morgnar kränkte deras rätt till respekt för privat- och familjeliv och för deras hem enligt artikel 8 i konventionen. De hävdade vidare att en juridiska översyn inte var ett effektivt rättsmedel i den mening som avses i artikel 13.

Domstolen fann att även om varken flygplatsen eller flygplanen ägs av staten eller ett statligt organ har staten en skyldighet att skapa balans mellan enskildas och samhällets intressen. Särskilt på det känsliga område som rör miljöskydd kan landets ekonomiska välbefinnande inte väga tyngre än enskildas rättigheter. Det åligger staten att så långt det är möjligt minimera ingrepp i enskildas rättigheter genom att söka alternativa lösningar och i det aktuella fallet hade endast begränsade undersökningar gjorts. Domstolen (5-2) fann därmed att det skett en kränkning av artikel 8. Domstolen (6-1) fann vidare att en juridisk översyn visserligen kunde konstatera att införandet av det nya systemet var olagligt men översynen var i enlighet med engelsk lag begränsad och gav inte utrymme för att bedöma om de ökade nattflygningarna innebar ett berättigat ingrepp i de närboendes rätt till respekt för sitt privat- och familjeliv. De nationella domstolarnas översyn var därmed otillräcklig och det hade därför skett en kränkning även av artikel 13 i konventionen.

HÄNVISNINGAR:
Powell o. Rayner ./. UK, dom 1990-02-21
Guerra ./. Italien, dom 1998-02-19
Rees ./. UK, dom 1986-10-17
Leander ./. Sverige, dom 1987-03-26
Lopez Ostra ./. Spanien, dom 1994-12-09
Vilvarajah m.fl. ./. UK, dom 1991-10-30
Smith o. Grady ./. UK, dom 1999-09-27

 

Sahin - Sommerfeld - Hoffmann mot Tyskland
(ansökningar nr. 30943/96, 31871/96 resp. 34045/96, domar den 11 oktober 2001) Domarna finns endast på engelska.

Domstolen har i tre fall prövat frågan om tyska domstolar kränkt artiklarna 8 - respekt för familjelivet, 14 - diskrimineringsförbudet och 6 - rättvis förhandling i mål gällande umgängesrätt för fadern till ett barn som fötts utom äktenskapet. Domstolen fann (5-2) i två fall att det skett en kränkning av artikel 8 genom att den nationella domstolen i det ena fallet inte hört barnet själv och i det andra, där barnet hörts, inte haft en sak- kunnig psykolog tillgänglig för att värdera barnets till synes fasta önskan. I det tredje fallet hade fadern haft tillfälle att bemöta flera utlåtanden som lämnats avseende hans kontakter med barnet och hans rättigheter hade därför inte kränkts. I alla tre fallen fann domstolen att det skett en kränkning av artikel 14, eftersom den tyska lagen, som senare ändrades, hade gjort en otillåten skillnad mellan barn som fötts inom resp. utom äktenskapet. I två av fallen hade det också skett en kränkning av artikel 6, eftersom det saknades viss fullföljdsmöjlighet.

HÄNVISNINGAR:
Johansen ./. Norge, dom 1996-08-07
Hokkanen ./. Finland, dom 1994-09-23
W. ./. UK, dom 1987-07-08
Keegan ./. Irland, dom 1994-05-26
Elsholz ./. Tyskland, dom 2000-07-13
T.P. o. K.M. ./. UK, dom 2001-05-10

 

Sari mot Turkiet och Danmark
(ansökan nr. 21889/93, dom den 8 november 2001)
Domen finns endast på franska

Sari, som var turkisk medborgare, anklagades för att den 22 februari 1990 ha begått ett mord i Gentofte i Danmark. Han lämnade Danmark den 23 februari 1990. Han häktades i sin frånvaro och begärdes den 13 mars 1990 utlämnad från Turkiet. Vissa samarbets- svårigheter förelåg mellan de danska och de turkiska myndigheterna. Sari häktades emellertid den 29 juni 1992 i Istanbul men släpptes den 21 juli 1993. Missförstånd och svårigheter av bl.a. formell art och på diplomatisk nivå mellan de inblandade staterna pågick fram till den 11 april 1997, då Sari med tillämpning av den danska strafflagen dömdes av turkisk domstol till 12 års fängelse för mord. Denna dom fastställdes i sak av kassationsdomstolen. Strafftidens längd fastställdes dock först den 20 november 1998 till fem års fängelse.

Sari hävdade att han inte fått sin sak prövad inom skälig tid och att det därför skett en kränkning av artikel 6.1. Domstolen fann att den tid som skulle bedömas omfattade i Danmark fyra år elva månader och tre veckor och i Turkiet nära åtta år och fyra månader. Domstolen konstaterade att målet inte bara omfattade en straffprocess utan även en fråga om utlämning och om överföring av jurisdiktion mellan länderna. Detta medförde att frågan var komplex, vilket dock främst berodde på att Sari flytt från Danmark där brottet begåtts. Mot denna bakgrund och då frihetsberövandet varat ett år och 22 dagar fann domstolen att det inte skett någon kränkning av artikel 6.1.

HÄNVISNINGAR
Wemhoff ./. Tyskland, dom 1968-06-27
Neumeister ./. Österrike, dom 1968-06-27
Foti m.fl. ./. Italien, dom1982-12-10
Eckle ./. Tyskland, dom 1982-07-15
Portington ./. Grekland, dom 1998-09-23
Wiesinger ./. Österrike, dom 1991-10-30
Medenica ./. Schweiz, dom 2001-06-14
m.fl.

 

McElhinney ./. Irland - - Al-Adsani ./. UK - - Fogarty ./. UK
(ansökningar nr. 31253/96, 35763/97 och 37112/97, domar den 21 november 2001) Domarna finns både på engelska och franska.

Irländaren McElhinneys talan vid irländska domstolar mot en brittisk soldat och den brittiska regeringen avvisades med tillämpning av principen om immunitet, dvs. han hade inte rätt att i irländsk domstol föra talan mot en främmande suverän stat. McElhinney ansåg att hans rättigheter enligt artikel 6.1 hade kränkts.

Al-Adsani, som var född och bosatt i London men med medborgarskap i både UK och Kuwait, tjänstgjorde som pilot i flygvapnet i Kuwait under Gulf-kriget och stannade efter Iraks invasion kvar där i en motståndsrörelse. Han utsattes för en svår misshandel och fick därav bl.a. allvarliga psykiska skador. Han väckte talan i England mot regeringen i Kuwait, vilken avvisades med hänvisning till att suveräna stater enligt engelsk lag garanteras immunitet för brott som begåtts utanför engelska domstolars jurisdiktion. Al-Adsani hävdade att det skett en kränkning av artikel 3 i förening med artikel 1, artikel 13 och artikel 6.1.

Fogarty, som var irländska, hade arbetat på USAs ambassad i London. Sedan hon vunnit ett mål mot en överordnad om sexuella trakasserier sökte hon förgäves två nya tjänster. Hon väckte talan mot USAs regering men fick beskedet att regeringen kunde åberopa immunitet. Fogarty gjorde gällande att artiklarna 6.1 och 14 hade kränkts.

Domstolen, i stor sammansättning, noterade i alla tre målen att suveränitet och immunitet är begrepp i internationell rätt, enligt vilken en stat inte omfattas av en annan stats jurisdiktion. Tillämpningen av denna princip sker i det legitima syftet att följa den internationella rätten och att skapa goda relationer mellan staterna. Domstolen fann, med vissa skiljaktiga meningar, att det inte i något av fallen hade skett någon kränkning av åberopade artiklar.

HÄNVISNINGAR
Z m.fl. ./. UK, dom 2001-05-10
Fayed ./. UK, dom 1994-09-21
Golder ./. UK, dom 1975-02-21
Waite o. Kennedy ./. Tyskland, dom 1999-02-18
Loizidou ./. Turkiet, dom 1996-12-18
m.fl.

 

Tsironis ./. Grekland
(ansökan nr. 44584/98, dom den 6 december 2001)
Domen finns endast på franska.

Tsironis, som är grekisk medborgare, tog 1986 hos den grekiska jordbruksbanken upp ett lån för att bygga ett växthus på mark som han hade förvärvat. I september 1989 sade banken upp lånet och begärde återbetalning av skulden jämte ränta vid äventyr att banken skulle ta hans egendom i beslag. Tsironis delgavs underrättelsen genom stämningsman. Trots att han träffade en överenskommelse med banken om återbetalning av lånet, vilken bekräftades den 31 januari 1991, vidtog banken genom sin jurist åtgärder för att sälja marken och växthuset på exekutiv aktion. Tsironis, som flyttat och tagit arbete på en båt, mottog inte någon underrättelse om försäljningen, trots att han lämnat sin adress till polisen och trots att banken kände till hans arbetsgivare. Försälj- ningen skedde därför utan hans vetskap. Tsironis försökte få försäljningen hävd, men hans ansökan avvisades som för sent ingiven. Hans överklagande avslogs därefter av grekiska domstolar. - Han hävdade i Europadomstolen att han inte fått tillgång till domstolsprövning, artikel 6, att det inte fanns något effektivt rättsmedel för att få försälj- ningen prövad, artikel 13 och att försäljningen utan hans vetskap kränkte hans rättigheter enligt artikel 1 i protokoll nr. 1.

Domstolen noterade bl.a. att angivna klagofrister enligt grekisk lag förutsatte att den berörde kände till att ett beslut hade fattats. P.g.a. myndigheternas otillräckliga ansträngningar för att underrätta honom hade han varit ovetande om den förestående försäljningen. Han hade inte heller haft anledning att misstänka att det skulle ske en försäljning, eftersom han träffat en överenskommelse med banken. Domstolen godtog inte regeringens invändning att banken var ett privat företag som inte tillhörde staten och att det var fråga om en tvist mellan enskilda parter, för vilken staten inte hade något ansvar. Domstolen noterade att banken ombildats till bolag efter godkännande av finans- och jordbruksministrarna och att detta dessutom skett efter den aktuell försäljningen. Balansen mellan rätten till egendomsskydd och tillvaratagandet av allmänna intressen hade rubbats. Domstolen fann därför enhälligt att det skett en kränkning av artikel 6 och av artikel 1 i protokoll nr. 1.

HÄNVISNINGAR
Brualla Gomez de la Torre ./. Spanien, dom 1997-12-19
Edificaciones March Gallego S.A. ./. Spanien, dom den 1998-02-19
Tejedor García ./. Spanien, dom 1997-12-16
Lea Saints Monastères ./. Grekland, dom 1994-12-09
Geouffre de la Pradella ./. Frankrike, dom 1992-12-16

 

PÅGÅENDE SVENSKA MÅL


Domstolen har den 20 november 2001 hållit muntlig förhandling i ett svenskt mål - S.N. mot Sverige. Målet gäller en man som i Sverige dömts till tre månaders fängelse för att ha begått sexuella handlingar mot en 10-årig pojke. Bevisningen i målet utgjordes förutom av uttalanden av pojkens mor och lärare av två polisförhör med pojken, vid vilka varken den anklagade eller hans advokat var närvarande. Mannens advokat hade dock lämnat vissa frågor som han önskade att poliserna skulle ställa till pojken och han hade inte yrkat att pojken skulle höras personligen i domstolen. S.N. har gjort gällande att hans rätt till en rättvis rättegång, artikel 6.1. och hans rätt att höra vittnen, artikel 6.3 (d) har kränkts. Domen har ännu inte fallit.

ÖVRIGT


Domstolen har under hösten även avgjort nära 300 mål rörande kränkningar av rätten till förhandling inom skälig tid. Ett antal av dessa mål har avskrivits efter förlikning men i den övervägande delen av målen har domstolen funnit att det skett en kränkning av artikel 6.1. Bland målen finns exempel på såväl för långa häktningstider som utdragna processer i civil- och brottmål samt förvaltningsmål. Flertalet fall har gällt Italien men även Grekland, Spanien och Portugal har fällts i flera fall. Se t.ex. domar den 4, 23 och 25 oktober samt den 4, 6 och 11 december.

LITTERATUR


Iain Cameron; Skattetilläggen och Europakonventionen - SvJT 9/01, s.745

Jan Södergren; Svensk domstol skall utdöma skadestånd för konventionsbrott - Advokaten 9/01, s.24

Iain Christie; Divergent Views of the European Commission and Court of Human Rights - Européan Human Rights Law Review 5/01, s. 541




Senast ändrad: 2011-04-12