JavaScript är inaktiverat i webbläsaren, läs mer här.

Nyhetsbrev om EG-rätt nummer 8 2009

INLEDNING

AVGÖRANDEN I SVENSKA DOMSTOLAR, M.M.
Civilrätt
Socialförsäkringsrätt
Skatterätt

EU-DOMSTOLEN OCH TRIBUNALEN
Avgöranden rörande Sverige
Förslag till avgöranden rörande Sverige
Institutionell rätt och allmänna principer
Processrätt
Skatterätt EU
Offentlig upphandling
Konkurrensrätt och statligt stöd
Inre marknaden
Övriga rättsområden

NYA MÅL

DET HÄNDER I EU-DOMSTOLEN

ÖVRIGT

INLEDNING

Så har då Lissabonfördraget trätt i kraft. Bland de minst viktiga konsekvenserna av detta är att vissa rubriker ändrats i detta nyhetsbrev, till följd av den något viktigare förändringen att EG-domstolen numera heter EU-domstolen och Förstainstansrätten numera heter Tribunalen. Dessa och vissa andra ändringar som till följd av Lissabonfördragets ikraftträdande genomfördes beträffande domstolen och tribunalen den 1 december 2009 beskrivs i domstolens Pressmeddelande 104/09 2009-12-01. Det återfinns på adressen:
http://curia.europa.eu/jcms/upload/docs/application/pdf/2009-12/cp090104sv.pdf

En viktig skillnad som följer av Lissabonfördraget är att vi nu får vänja oss med helt nya hänvisningar till grundfördragen. De gamla EU-och EG-fördragen ersätts av två nya fördrag. Det första benämns Fördraget om Europeiska unionen eller EU-fördraget. Det består av 55 artiklar rörande grundläggande frågor som demokrati, institutioner och den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Hänvisningar till enskilda artiklar görs enligt modellen artikel x EU-fördraget. Det andra fördraget heter fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Det innehåller den stora massa regler för enskilda politikområden, men också mer detaljerade bestämmelser om institutionernas verksamhet. Hänvisningar till enskilda artiklar görs enligt modellen artikel x EUF-fördraget. Denna hänvisningsteknik är den som domstolen själv använder sig av, se bl.a ovan nämnt pressmeddelande.

För en tid sedan påpekades i detta nyhetsbrev det märkliga i att den mellan de högsta domstolarna i de nordiska länderna överenskomna särredovisningen av Europarättsligt relevanta avgöranden från på Internet inte lett till någon sådan särredovisning på Regeringsrättens hemsida. Så är inte längre fallet - även Regeringsrätten ger numera en särredovisning av Europarättsliga avgöranden på sin hemsida. Vi lyfter på hatten för detta initiativ.

AVGÖRANDEN I SVENSKA DOMSTOLAR, M.M.

Civilrätt

Svea hovrätt har i dom 2009-12-21 i mål T 3552-09 (grupprättegång) fastslagit att Statens Lantbruksuniversitet gjort sig skyldigt till diskriminering på grund av kön vid intagning till veterinärutbildningen genom att för folkhögskolekvoten, i vilken enbart de med högsta betyg kom i fråga för intagning, tillämpa ett lottningsförfarande där männens chans att antas var omvänt proportionell i förhållande till andelen manliga sökande (15 % av de sökande var män, som därför gavs 85 % chans till intagning). Resultatet av lottningen blev att enbart män antogs ur denna kvotgrupp. Parterna var i hovrätten ense om att förfarandet innebar att de i målet aktuella kvinnorna blivit diskriminerade i den mening som avses i 7 § första stycket lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan. Sådan diskriminering kan vara tillåten om den är berättigad av tyngre vägande hänsyn. Hovrätten fann, med hänvisning till EU-rätten, i likhet med tingsrätten att det förhållandet att lottningen i praktiken inneburit att enbart män fått plats på utbildningen och att förfarandet har haft mycket liten inverkan på jämställdheten medförde att det inte kunde anses vara berättigat med ett sådant urvalsförfarande, varför staten förpliktades ersätta den skada de i målet aktuella kvinnorna lidit till följd av denna diskriminering.

Socialförsäkringsrätt 

Regeringsrätten har i dom 2009-12-28 i mål 1777-06 förklarat att i normalarbetstid enligt 26 § lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring även ska ingå det heltidsarbete som en person haft i Danmark under den s.k. ramtiden, trots att det enligt artikel 68.1 i förordning 1408/71 endast föreskrivs ett krav på svenska myndigheter att beakta arbete som den arbetssökande utfört i Sverige. Regeringsrätten anför att det generellt sett medför en bättre samordning av utländska system för arbetslöshetsförsäkring om även arbete i utlandet inräknas i normalarbetstiden och att sökande som under normalarbetstiden arbetat utomlands i högre grad likabehandlas med sökande som enbart arbetat i Sverige.

Skatterätt

Regeringsrätten blev genom sitt beslut 2009-12-10 i mål 1267-09 första svenska domstol att begära förhandsavgörande enligt artikel 267 EUF-fördraget, som är den benämning som den tidigare gällande artikel 234 EG fått efter Lissabonfördragets ikraftträdande. Regeringsrätten önskar få klarhet i hur vissa bestämmelser i sjätte mervärdesskattedirektivet om undantag från skatteplikt ska tolkas. Tolkningsfrågorna har uppkommit i ett mål där ett bankaktiebolag har påförts utgående mervärdesskatt för omsättning av s.k. garantigivningstjänster (även benämnt underwriting).Tjänsterna har bestått i att banken, i samband med att man medverkat vid ett aktiebolags nyemission av aktier, har garanterat att en andel av de emitterade aktierna skulle komma att tecknas. För denna garanti har banken fått särskild ersättning i form av provision. Den fråga som Regeringsrätten önskar få besvarad är huruvida banken genom sitt ovan beskrivna tillhandahållande ska anses omsätta en sådan tjänst som enligt sjätte mervärdesskattedirektivet ska undantas från skatteplikt.

Kammarrätten i Göteborg har i dom 2009-12-04 i mål 1059-1060-09 medgett avdrag för moms avseende inköp från säljare som inte varit skattskyldiga för moms. Kammarrätten hänvisade till EG-domstolens avgöranden i de förenade målen C-439/04 och C-440/04 samt i målet C-271/06 och anförde att dessa avgöranden ger stöd för att avdrag för ingående moms kan komma i fråga trots att villkoren objektivt inte är uppfyllda, om förvärvaren varken insett eller borde ha insett att den debiterade momsen var oriktig. Eftersom köparen dels förvissat sig om att säljaren hade F-skattsedlar, dels inte hade något annat skäl att ifrågasätta riktigheten av den debiterade momsen, medgavs avdrag.

EU-DOMSTOLEN OCH TRIBUNALEN

Avgöranden rörande Sverige

Svea Hovrätt begärde i juni 2008 förhandsavgörande av EG-domstolen. Begäran avsåg tolkningen av vissa bestämmelser i direktiv 93/42/EEG om medicintekniska produkter, och, alternativt, tolkningen av artiklarna 29 EG och 30 EG. Begäran framställdes i ett mål mellan Kemikalieinspektionen och Nordiska Dental AB angående beslutet att avslå Nordiska Dentals ansökan om dispens från förbudet att föra ut kvicksilver samt kemiska föreningar där kvicksilver ingår för att saluföra amalgam för dentalt bruk under perioden den 1 januari 2007-31 december 2009. - EG-domstolen uppfattade Hovrättens första fråga på följande sätt: Hovrätten har ställt den första frågan för att få klarhet i om artikel 4.1 i direktiv 93/42 om medicintekniska produkter, i dess lydelse enligt förordning (EG) nr 1882/2003 ska tolkas så, att den utgör hinder för en lagstiftning i en medlemsstat, såsom den i målet aktuella lagstiftningen, som av miljö- och hälsoskyddsskäl innehåller ett förbud mot att yrkesmässigt föra ut amalgam med kvicksilver för dentalt bruk som är CE-märkt i enlighet med artikel 17 i detta direktiv. - I domslutet 2009-11-19 (mål C-288/08) uttalade EG-domstolen följande: Artikel 4.1 i direktiv 93/42/EEG, ska tolkas så, att den utgör hinder för lagstiftning i en medlemsstat, såsom den i målet aktuella lagstiftningen, som av miljö- och hälsoskyddsskäl innehåller ett förbud mot att yrkesmässigt föra ut amalgam med kvicksilver för dentalt bruk som är CE-märkt i enlighet med artikel 17 i detta direktiv.

Sverige fälldes genom dom 2009-12-15 i målet C-294/05 av EU-domstolen för fördragsbrott rörande inbetalningar till kommissionen. Domstolen uttalade: Sverige har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artiklarna 2 och 9-11 i rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1552/89 om genomförande av beslut 88/376/EEG, Euratom om systemet för gemenskapernas egna medel, i dess lydelse enligt rådets förordning (Euratom, EG) nr 1355/96 till och med den 31 maj 2000, och - från och med nämnda datum - artiklarna 2 och 9-11 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000 om genomförande av beslut 94/728/EG, Euratom om systemet för gemenskapernas egna medel, genom att för tiden den 1 januari 1998-31 december 2002 underlåta att fastställa och till kommissionen betala in egna medel i samband med import av krigsmateriel och varor med både civil och militär användning och genom att underlåta att betala den dröjsmålsränta som uppkommit till följd av att nämnda egna medel inte har betalats in till kommissionen. - Sverige ska ersätta rättegångskostnaderna.

Förslag till avgöranden rörande Sverige

----

Institutionell rätt och allmänna principer

---

Processrätt

Genom dom 2009-12-02 i mål C-89/08 P återförvisade EU-domstolen de förenade målen T-50/06, T-56/06, T-60/06, T-62/06 och T-69/06, Irland m.fl. mot kommissionen, till Tribunalen. Målen gällde statligt stöd. EU-domstolen upphävde förstainstansrättens dom i den mån som kommissionens beslut 2006/323/EG den 7 december 2005 om den befrielse från punktskatt på mineraloljor som används som bränsle vid framställningen av aluminiumoxid i regionerna Gardanne och Shannon samt på Sardinien, som tillämpas av Frankrike, Irland och Italien, ogiltigförklarats på grund av att kommissionen däri hade åsidosatt motiveringsskyldigheten med avseende på att artikel 1 b v i rådets förordning (EG) nr 659/1999 om tillämpningsföreskrifter för artikel 88 EG inte ansetts vara tillämplig i det aktuella fallet.

EU-domstolen meddelade 2009-12-23 dom i mål C 403/09. Målet rörde tolkningen av artikel 20 i rådets förordning (EG) nr 2201/2003 av den 27 november 2003 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar samt om upphävande av förordning (EG) nr 1347/2000. Domstolen anförde att den bestämmelsen ska tolkas så att den inte medger att en domstol i en medlemsstat beslutar om en interimistisk åtgärd avseende föräldraansvar som syftar till att vårdnaden av ett barn som befinner sig i den medlemsstaten ska tillerkännas den ena av barnets föräldrar, när en domstol i en annan medlemsstat, som enligt nämnda förordning är behörig att pröva vårdnadstvisten i sak, redan har meddelat en dom i vilken den andra föräldern interimistiskt tillerkänts vårdnaden av barnet, och denna dom har förklarats verkställbar i den förstnämnda medlemsstaten. Målet avgjordes med tillämpning av förfarandet för brådskande mål som föreskrivs i artikel 104 b i rättegångsreglerna.

Skatterätt EU

EG-domstolen fällde genom dom 2009-11-19 i mål C-540/07 Italien återigen för fördragsbrott. Domstolen fann att Italien hade underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 56.1 EG genom att beskatta utdelning som lämnas till bolag som är hemmahörande i andra medlemsstater hårdare än utdelning som lämnas till bolag som är hemmahörande i Italien.

Målet C-461/08 gällde fråga om undantag från mervärdesskatteplikt. EG-domstolen uttalade i dom 2009-11-19 bland annat att rådets sjätte direktiv 77/388/EEG ska tolkas så, att tillhandahållandet av mark, med en fallfärdig byggnad som ska rivas för att lämna plats för uppförande av en ny byggnad och beträffande vilken rivningsarbetena redan påbörjats av säljaren före detta tillhandahållande, inte omfattas av det undantag från mervärdesskatteplikt som anges i artikel 13 B g. Sådana tillhandahållanden av mark och rivningsarbeten utgör i mervärdesskattehänseende en enda transaktion som i sin helhet har till syfte att tillhandahålla obebyggd mark, inte att tillhandahålla den befintliga byggnaden och den mark på vilken den står, oavsett hur långt rivningsarbetena av den äldre byggnaden kommit då marken faktiskt tillhandahölls.

Genom dom 2009-12-03 i målet C-433/08 slog EU-domstolen fast att begreppet "underskrift" är ett gemenskapsrättsligt begrepp. Begreppet "underskrift" av en ansökan om återbetalning av mervärdesskatt, som förekommer i den förlaga som ingår i bilaga A till rådets åttonde direktiv 79/1072/EEG, är ett gemenskapsrättsligt begrepp som ska tolkas enhetligt på så sätt att en sådan ansökan om återbetalning inte måste undertecknas av den skattskyldige själv, utan det kan räcka att ansökan undertecknas av ett befullmäktigat ombud.

Offentlig upphandling

Frankrike fälldes genom dom 2009-12-10 i målet C-299/08 av EU-domstolen för fördragsbrott. Frankrike hade enligt domstolen underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt direktiv 2004/18/EG om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster genom att anta och bibehålla vissa artiklar i Code des marchés publics, i den mån som det i dessa bestämmelser föreskrevs ett förfarande för tilldelning av så kallade marchés de définition (offentliga kontrakt genom vilka ramarna, inbegripet syftet, för ett kontrakt avseende byggentreprenader, varor och tjänster fastställs), enligt vilket den upphandlande myndigheten får tilldela ett kontrakt avseende byggentreprenader, varor och tjänster till en av innehavarna av de inledningsvis tilldelade marchés de définition efter en anbudsinfordran som varit begränsad till sistnämnda innehavare. Talan ogillades i övrigt.

Konkurrensrätt och statligt stöd

---

Inre marknaden

Målet C-567/07 gällde fråga om krav på förhandstillstånd för att gränsöverskridande verksamhet ska få bedrivas strider mot rätten till fri rörlighet för kapital. I dom 2009-10-01 uttalade EG-domstolen: Artikel 56 EG ska tolkas så att den utgör hinder för en nationell lagstiftning enligt vilken godkända inrättningars gränsöverskridande verksamhet inom bostadsförsörjningsområde kräver ett administrativt förhandstillstånd, i den mån en sådan lagstiftning inte grundas på objektiva, icke-diskriminerande kriterier vilka är kända i förväg och vilka i tillräcklig grad begränsar de nationella myndigheternas utrymme för skönsmässig bedömning.

I målet C-345/08 diskuterades frågor om utbildningars likvärdighet i samband med ansökan om att få direkt tillträde till utbildningstjänstgöring för juristyrke i annat medlemsland. EU-domstolen uttalade i dom 2009-12-10: 1) Artikel 39 EG ska tolkas så, att utgångspunkten för bedömningen av utbildningars likvärdighet i samband med en ansökan om att få direkt tillträde till utbildningstjänstgöring för juristyrkena, utan att genomgå därför föreskrivna prov, ska vara de kunskaper som intygas genom det examensbevis som krävs i den medlemsstat där sökanden har ansökt om tillträde till utbildningstjänstgöringen. 2) Artikel 39 EG ska tolkas så, att när myndigheterna i en medlemsstat prövar en ansökan från en medborgare i en annan medlemsstat om tillträde till en praktisk utbildning, såsom utbildningstjänstgöringen för juristyrkena i Tyskland, i syfte att senare utöva ett reglerat juristyrke, påbjuder inte denna artikel i sig att myndigheterna, inom ramen för den likvärdighetsbedömning som föreskrivs enligt gemenskapsrätten, endast kräver en lägre kunskapsnivå vad gäller sökandens juridiska kunskaper än den kunskapsnivå som intygas genom det examensbevis som i nämnda medlemsstat krävs för tillträde till en sådan praktisk utbildning. Det ska emellertid preciseras, att nämnda artikel inte heller utgör hinder mot en sådan uppmjukning av de krav som ställs på nödvändiga kvalifikationer och att det är viktigt att möjligheten till ett delvist erkännande av de kunskaper som intygas genom personens examensbevis i praktiken inte är blott fiktiv, vilket det ankommer på den nationella domstolen att avgöra.

Övriga rättsområden

De förenade målen C-402/07 och C-432/07 gällde transporträtt med frågor avseende begreppen "försening" och "inställd flygning". EG-domstolen uttalade i domen 2009-11-19:
1) Förordning (EG) nr 261/2004 om fastställande av gemensamma regler om kompensation och assistans till passagerare vid nekad ombordstigning och inställda eller kraftigt försenade flygningar ska tolkas på så sätt att en försenad flygning, oavsett hur lång förseningen är och till och med om det rör sig om en kraftig försening, inte kan betraktas som en inställd flygning, om den utförs i enlighet med den planering som ursprungligen fastställts av lufttrafikföretaget.
2) Passagerarna på försenade flygningar kan jämställas med passagerarna på inställda flygningar när det gäller tillämpningen av rätten till kompensation och de kan åberopa rätten till kompensation enligt förordningen om de, till följd av en försenad flygning, drabbas av tidsspillan som uppgår till tre timmar eller mer, det vill säga om de når sin slutliga bestämmelseort tre timmar eller mer efter den ankomsttid som ursprungligen fastställts av lufttrafikföretaget. En sådan försening ger emellertid inte passagerarna rätt till kompensation, om lufttrafikföretaget kan visa att den kraftiga förseningen beror på extraordinära omständigheter som inte skulle ha kunnat undvikas även om alla rimliga åtgärder hade vidtagits, det vill säga omständigheter som ligger utanför lufttrafikföretagets faktiska kontroll.
3) Ett tekniskt problem med ett flygplan, som leder till att en flygning ställs in eller försenas, omfattas inte av begreppet extraordinära omständigheter, såvida detta problem inte uppkommit till följd av händelser som, till sin art eller sitt ursprung, faller utanför det berörda lufttrafikföretagets normala verksamhet och ligger utanför dess faktiska kontroll.

Målet C-357/09 PPU, som gällde frågor om förfaranden för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i EU:s medlemsstater och som behandlades enligt regelsystemet för brådskande förfarande, avgjordes genom dom 2009-11-30. EG-domstolen uttalade bland annat: Direktiv 2008/115/EG om gemensamma normer och förfaranden för återvändande av tredjelandsmedborgare som vistas olagligt i medlemsstaterna ska tolkas så att en tredjelandsmedborgare omedelbart ska friges när den längsta tiden för hållande i förvar enligt direktivet har löpt ut. Tredjelandsmedborgaren får inte hållas i fortsatt förvar med hänvisning till att han inte har några giltiga identitetshandlingar, att han har uppträtt aggressivt, att han saknar egna medel för sitt uppehälle och egen bostad samt till att medlemsstaten inte har tillhandahållit några medel i detta syfte.

Mål T-434/07 gällde fråga om upphävande av det beslut som fattats av Andra överklagandenämnden vid Harmoniseringsbyrån den 2 augusti 2007 i ett invändningsförfarande mellan Volvo Trademark Holding AB och Elena Grebenshikova. Grebenshikovas av nämnden beviljade ansökan om registrering av gemenskapsvarumärke avsåg ett figurkännetecken, bestående av ordelementet "solvo" som återgavs med ett stiliserat typsnitt och med en grafisk beståndsdel placerad till höger om ordelementet. Tribunalen ogiltigförklarade genom dom 2009-12-02 det beslut som fattats av Andra överklagandenämnden.

I målet C-358/08 diskuterades fråga om leverantör under vissa omständigheter kan anses som tillverkare. EU-domstolen konstaterade i dom 2009-12-02: Direktiv 85/374 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om skadeståndsansvar för produkter med säkerhetsbrister ska tolkas så, att när den som har lidit skada av en produkt med påstådda säkerhetsbrister rimligen inte har kunnat identifiera tillverkaren av denna produkt, innan vederbörande utövade sin rätt gentemot den som levererat produkten, ska leverantören anses som tillverkare med avseende på tillämpningen av bland annat artikel 11 i direktivet, under förutsättning att leverantören inte, på eget initiativ och utan dröjsmål, har meddelat den skadelidande vem tillverkaren är eller vem den person som levererat produkten till leverantören är.

Belgien fälldes genom dom 2009-12-03 i målet C-475/08 av EU-domstolen för fördragsbrott rörande marknaden för naturgas. Domstolen uttalade: Belgien har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt direktiv 2003/55/EG om gemensamma regler för den inre marknaden för naturgas genom att inte slutligt utse ansvariga för anläggningar för överföring, lagring och för kondenserad naturgas och genom att inte införliva vissa artiklar i direktivet.

NYA MÅL

Se Regeringsrättens beslut 2009-12-10 i mål 1267-09, rapporterat ovan under avgöranden från svenska domstolar.

DET HÄNDER I EU-DOMSTOLEN

Torsdagen den 14 januari håller domstolen muntlig förhandling i de förenade målen C-447/08 och C-448/08, Sjöberg och Gerdin, där Svea hovrätt begärt förhandsavgörande angående den svenska lotterilagstiftningens förenlighet med den gemensamma marknaden.

ÖVRIGT

Den 12 november 2009 överlämnade utredningen Tredje sjösäkerhetspaketet (N 2009:5) sitt delbetänkande "Tredje sjösäkerhetspaketet. Hamnstatskontrolldirektivet, Övervakningsdirektivet, Flaggstatsdirektivet (SOU 2009:90)". Enligt utredningen kan direktiven i huvudsak införlivas i svensk rätt genom ändringar i myndighetsföreskrifter. På ett antal områden föreslås dock ändringar i lag och förordning. Se härom: http://www.regeringen.se/sb/d/12329/a/135343

Den 19 november 2009 publicerades Ds 2009:57 "Nytt EG-direktiv om tidsdelat boende m.m." Se härom: http://www.regeringen.se/sb/d/11382/a/135706

Viseringsutredningen överlämnade den 19 november 2009 slutbetänkandet Fingeravtryck i uppehållstillstånd (SOU 2009:91). Utredningen föreslår bland annat regler om upptagande av biometriska kännetecken i form av fingeravtryck och fotografi i samband med ansökningar om uppehållstillstånd.
http://www.regeringen.se/sb/d/12333/a/135624 och
http://www.regeringen.se/sb/d/11385/a/135625

Regeringen beslöt den 26 november 2009 kommittédirektiv för en utredning om reglerna för flyttningsbidrag. Se härom:
http://www.regeringen.se/sb/d/11991/a/136024

Den 27 november 2009 beslöts lagrådsremiss rörande
"SIS II - en andra generation av Schengens informationssystem". Se härom:
http://www.regeringen.se/sb/d/11383/a/136178

Rådet för rättsliga och inrikes frågor beslöt den 30 november 2009 om en strategi för ett effektivare och säkrare informationsutbyte i brottsbekämpningen inom EU. Se härom: http://www.regeringen.se/sb/d/12333/a/136237

Rådet för rättsliga och inrikes frågor beslöt den 30 november 2009 om viseringsfrihet för medborgare från f.d. jugoslaviska republiken Makedonien, Montenegro och Serbien vid inresa i EU/Schengenområdet. Se härom:
http://www.regeringen.se/sb/d/12333/a/136264

Rådet för rättsliga och inrikes frågor antog den 30 november 2009 slutsatser om ett europeiskt system för forensisk profilering av narkotika. Se härom:
http://www.regeringen.se/sb/d/12333/a/136243

Vid ministerrådet för rättsliga och inrikes frågor (RIF) den 30 november 2009 enades ministrarna om att placera det Europeiska Stödkontoret för Asyl i Malta. Se härom:
http://www.regeringen.se/sb/d/12333/a/136286

Den 30 november 2009 undertecknade migrationsminister Tobias Billström och Georgiens vice premiärminister Giorgi Baramidze ett partnerskap för rörlighet mellan EU och Georgien, tillsammans med representanter från EU-kommissionen och de andra 15 EU-medlemsstater som deltar i partnerskapet. Se härom: http://www.regeringen.se/sb/d/12333/a/136290

Den 1 december 2009 publicerades Ds 2009:62 "Placering av barn över nationsgränser med stöd av Bryssel II-förordningen och 1996 års Haagkonvention m.m.". Se härom:
http://www.regeringen.se/sb/d/11382/a/136354

Europas inrikes- och justitieministrar kom den 1 december 2009 överens om att förstärka samarbetet med länder utanför EU för att bekämpa människohandel. Se härom:
http://www.regeringen.se/sb/d/12410/a/136367 och
http://www.regeringen.se/sb/d/12410/a/136383


EU:s medlemsländer enades den 4 december 2009 om huvuddragen för EU-patentet och en gemensam europeisk patentdomstol. Se härom:
http://www.se2009.eu/sv/moten_nyheter/2009/12/4/battre_eu-patent_for_att_framja_innovation_i_europa och
http://www.regeringen.se/sb/d/12410/a/136635

Regeringen bordlade den 9 december 2009 prop. 2009/10:63 "Enhetstillstånd för förenklade förfaranden - nya bestämmelser i EG:s tullagstiftning". Se härom:
http://www.regeringen.se/sb/d/11453/a/136840

Sverige tillträdde den 14 december 2009 två WIPO-fördrag på upphovsrättens område. Fördragens bestämmelser innebär en uppdatering av det upphovsrättsliga regelverket till den tekniska utvecklingen och gäller i svensk rätt sedan 2005. Se härom:
http://www.regeringen.se/sb/d/12410/a/137010 




Senast ändrad: 2010-01-14