JavaScript är inaktiverat i webbläsaren, läs mer här.

Nyhetsbrev om EG-rätt nummer 8 2007

INLEDNING

AVGÖRANDEN I SVENSKA DOMSTOLAR, M.M.

Processrätt
Straffrätt
Tillstånd till införsel av narkotiskt läkemedel
Socialförsäkringsrätt

EG-DOMSTOLEN OCH FÖRSTAINSTANSRÄTTEN

Avgöranden rörande Sverige
Förslag rörande Sverige
Institutionell rätt och allmänna principer
Skatterätt
Offentlig upphandling
Konkurrensrätt och statligt stöd
Inre marknaden
Immaterialrätt
Övriga rättsområden

NYA MÅL

DET HÄNDER I EG-DOMSTOLEN

ÖVRIGT

INLEDNING

Nyhetsbrevet önskar God Jul med ett sällsynt späckat nummer. Inte mindre än sju domar från EG-domstolen rörande Sverige varav tre meddelats av den s.k. stora avdelningen (motsvarande tidigare pleniavgörande) den 18 december, däribland ett förhandsavgörande i det s.k. Waxholmsmålet och bifall till Sveriges överklagande av förstainstansrättens dom rörande allmänhetens tillgång till institutionernas handlingar. Vidare svar på begäran om förhandsavgörande i Hovrätten för Övre Norrlands mål angående privata transporter av finsk rödmärkt brännolja. Därtill har Högsta domstolen hävt en rad beslag av privatimporterade alkoholdrycker, m.m.

AVGÖRANDEN I SVENSKA DOMSTOLAR, M.M.

Processrätt

Svea hovrätt har i dom den 23 november i mål T 670-07 slagit fast att Romkonventionens artikel 4, som i och för sig inte var tillämplig i målet, innebär att svensk rätt, och inte schweizisk, skulle anses vara tillämplig på ett borgensåtagande som ett schweiziskt bolag gjort som säkerhet för krediter som svenskt bolag tagit upp av svensk bank för att bedriva verksamhet i Sverige. Även om huvudregeln i artikel 4 utpekar schweizisk rätt, eftersom bolaget hade sin hemvist där, skulle enligt hovrätten undantagsbestämmelsen i artikel 4.5, där det sägs att avsteg från denna regel skall göras om det av de samlade omständigheterna framgår att avtalet har närmare anknytning till ett annat land.

Straffrätt

Högsta domstolen har i dom den 4 december i mål B 712-03 beslutat upphäva förverkanden av tidigare i beslag taget vin. Domen är en följd av EG-domstolens dom av den 5 juni 2007 i anledning av Högsta domstolens begäran om förhandsavgörande, tidigare rapporterad i Nyhetsbrevet. Själva beslagen hade upphävts av Högsta domstolen den 25 juni 2007. Riksåklagaren hade medgett klagandenas yrkanden.

Tillstånd till införsel av narkotiskt läkemedel

Regeringsrätten har i dom den 23 november i mål 40-04 ansett svenska regler om införsel av narkotika vara förenliga med EG-rätten. En person hade själv ansökt om dispens för att få föra in ett narkotiskt läkemedel som inte finns i Sverige och som heller inte var godkänt på gemenskapsnivå, och fått avslag på den ansökan. Hon överklagade och anförde att de svenska bestämmelserna var oförenliga med artiklarna 28 EG och 30 EG, och att de var oproportionerliga. Regeringsrätten anförde att den stränga kontrollen av införsel av narkotika var nödvändig för att undvika spridning. Då det finns en viss möjlighet för resande att själva införa mindre mängder, och ett dispensförfarande för att tillgodose större behov ansågs de svenska reglerna vara förenliga med nämnda artiklar.

Socialförsäkringsrätt

Kammarrätten i Stockholm har i dom den 15 november i mål 4920-07 återförvisat ett mål till A-kassan för prövning av en persons rätt till A-kassa. Kassan och länsrätten hade ansett att eftersom hon under en del av tiden innan hon blev arbetslös arbetat och bott i Spanien hade hon förlorat sin rätt till inkomstrelaterad arbetslöshetsersättning, trots att hon under hela tiden fortsatt att betala avgift till A-kassan. Kammarrätten konstaterade att det inte finns någon bestämmelse i förordning nr 1408/71 som innebär att medlemskapet skall anses ha upphört för att hon flyttat till Spanien. Det saknades därför skäl att på den grunden avslå hennes ansökan.

EG-DOMSTOLEN OCH FÖRSTAINSTANSRÄTTEN

Avgöranden rörande Sverige

Hovrätten för Övre Norrland begärde förhandsavgörande av EG-domstolen i september 2005. Begäran avsåg tolkningen av artiklarna 7.4 och 9.3 i direktiv 92/12/EEG om allmänna regler för punktskattepliktiga varor och om innehav, flyttning och övervakning av sådana varor i dess lydelse enligt direktiv 92/108/EEG. Begäran avsåg även giltigheten av den senare bestämmelsen. Begäran framställdes i ett brottmål mot X sedan denne åtalats för att olagligen ha fört in brännolja till Sverige. Brännoljan utgör mineralolja i den mening som avses i direktivet. - EG-domstolen diskuterade ingående om de svenska bestämmelserna rörande punktskatt står i strid med gemenskapsrätten (mål C-330/05). I domslutet 2007-11-15 uttalade EG-domstolen följande (notera att svaret på den tredje frågan skiljer sig från generaladvokatens förslag till avgörande):
1) Artikel 9.3 i rådets direktiv 92/12/EEG om allmänna regler för punktskattepliktiga varor och om innehav, flyttning och övervakning av sådana varor, i dess lydelse enligt rådets direktiv 92/108/EEG, medför inte någon möjlighet att generellt föreskriva att punktskatt skall tas ut i den medlemsstat där förbrukningen sker, i fall där en enskild person har förvärvat eldningsolja för eget bruk i en annan medlemsstat och själv har transporterat den till den medlemsstat där förbrukningen sker, oavsett på vilket sätt transporten sker.
2) En enskild persons transport av 3 000 liter eldningsolja med hjälp av tre så kallade IBC-behållare i en skåpbils lastutrymme utgör en sådan förflyttning med ovanligt transportsätt som avses i artikel 9.3 i direktiv 92/12, i dess lydelse enligt direktiv 92/108.
3) Artikel 7.4 i direktiv 92/12, i dess lydelse enligt direktiv 92/108, utgör inte hinder för att det i lagstiftningen i en destinationsmedlemsstat där punktskatt skall erläggas, vilket är tillåtet enligt artikel 9.3 i direktivet, föreskrivs en skyldighet för varje enskild person, som själv och för eget bruk i en annan medlemsstat, där den släppts för konsumtion, har förvärvat eldningsolja och förflyttar den själv till destinationsmedlemsstaten med ovanliga transportsätt i den mening som avses i artikel 9.3 i direktivet, att ställa säkerhet för betalningen av punktskatt samt att medföra ett ledsagardokument och bevis om ställande av säkerhet för punktskatt. Målet i hovrätten kommer att avgöras i början av år 2008.

Arbetsdomstolen hade begärt förhandsavgörande i det s.k. Waxholmsmålet mellan ett lettiskt företag och Byggnadsarbetareförbundet. Frågorna i EG-domstolen rörde tolkningen av fördragets bestämmelser om fri rörlighet för tjänster och utstationeringsdirektivet, 96/71/EG, och närmare bestämt huruvida dessa gemenskapsrättsliga regelverk utgjorde hinder dels för vissa fackliga stridsåtgärder, dels för den s.k. lex Britannia, som innebär att den fredsplikt som följer av ett tecknat kollektivavtal inte gäller gentemot utländska företag som med egen arbetskraft utför arbete i Sverige. EG-domstolen, stora avdelningen, uttalade i dom den 18 december i mål C 341/05 följande:
1) Artikel 49 EG och artikel 3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 96/71/EG av den 16 december 1996 om utstationering av arbetstagare i samband med tillhandahållande av tjänster skall tolkas så, att de utgör hinder för att en facklig organisation, i en medlemsstat i vilken det finns lagregler om arbets- och anställningsvillkor på de områden som anges i artikel 3.1 första stycket a-g i detta direktiv utom på området för minimilön, ges möjlighet att genom fackliga stridsåtgärder i form av blockad av arbetsplatser, såsom de stridsåtgärder som är föremål för prövning i Arbetsdomstolen, försöka förmå ett tjänsteföretag som är etablerat i en annan medlemsstat att inleda förhandlingar med denna fackliga organisation om den lön som de utstationerade arbetstagarna skall erhålla och att ansluta sig till ett kollektivavtal, som på vissa av de nämnda områdena innehåller villkor som är förmånligare än de som följer av de relevanta lagreglerna medan andra villkor avser områden som inte anges i artikel 3 i detta direktiv.
2) Artiklarna 49 EG och 50 EG utgör hinder för att ett förbud i en medlemsstat för fackliga organisationer att vidta fackliga stridsåtgärder i syfte att undanröja eller åstadkomma ändring i ett mellan andra parter träffat kollektivavtal endast gäller när stridsåtgärder vidtas med anledning av arbets- och anställningsvillkor som den nationella lagen är direkt tillämplig på.

Högsta domstolen begärde förhandsavgörande i februari 2007. Begäran avsåg tolkningen av artiklarna 3, 6 och 7 i rådets förordning (EG) nr 2201/2003 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar samt om upphävande av förordning (EG) nr 1347/2000, i dess lydelse enligt rådets förordning (EG) nr 2116/2004 med avseende på fördrag med Heliga stolen. Begäran framställdes i ett mål om äktenskapsskillnad som KSL hade inlett mot MEL. EG-domstolen uttalade (mål nr C-68/07) följande i dom 2007-11-29: När svaranden i ett mål om äktenskapsskillnad varken har hemvist eller är medborgare i en medlemsstat, får domstol i en medlemsstat inte grunda sin behörighet att pröva målet på nationella behörighetsregler, om domstol i en annan medlemsstat är behörig med stöd av rådets förordning om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål.

Regeringsrätten fick i EG-domstolens, stora avdelningen, dom den 18 december 2007 i mål C-101/05 svar på sin begäran om förhandsavgörande angående vissa kapitalbeskattningsbestämmelsers förenlighet med artiklarna 56 EG och 58 EG, och närmare följande tolkningsfråga:
”Utgör bestämmelserna om fria kapitalrörelser mellan medlemsstater och tredje land hinder för att i en situation som den förevarande beskatta A för utdelningen från X på grund av att X inte hör hemma i en stat inom EES eller i en stat med vilken [Konungariket] Sverige har ett skatteavtal som innehåller en bestämmelse om informationsutbyte?”
De svenska reglerna utgjorde enligt EG-domstolen en restriktion för kapitalrörelser mellan medlemsstater och länder utanför EES som i princip är otillåten enligt artikel 56.1 EG, men att de under vissa förhållanden som det ankommer på Regeringsrätten att pröva kan vara tillåtna för att upprätthålla allmänintresset av en effektiv skattekontroll. EG-domstolen besvarade frågan enligt följande:
Artiklarna 56 EG och 58 EG skall tolkas så, att de inte utgör hinder för en medlemsstats lagstiftning i vilken det föreskrivs att frihet från skyldighet att erlägga inkomstskatt på utdelning i form av aktier i ett dotterbolag endast får medges om det utdelande bolaget hör hemma i en medlemsstat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i en stat med vilken den medlemsstat som beskattar inkomsten har ingått ett skatteavtal som innehåller en bestämmelse om informationsutbyte, när det för denna skattefrihet krävs att vissa villkor är uppfyllda och att de behöriga myndigheterna i denna medlemsstat kan kontrollera att så är fallet endast om de får tillgång till uppgifter från den stat där det utdelande bolaget hör hemma.

EG-domstolen, stora avdelningen, har i dom den 18 december 2007 i mål C-64/05 P bifallit Sveriges överklagande av förstainstansrättens dom. Målet rörde tillgång till institutionernas handlingar, närmare bestämt vissa handlingar som kommissionen mottagit inom ramen för ett förfarande för miljöprövning av ett industriprojekt. Kommissionen hade i beslut vägrat lämna ut handlingarna, vilket förstainstansrätten men inte domstolen tyckte var korrekt. Sverige hade i förstainstansrätten intervenerat till stöd för det företag som begärt att få ut handlingarna, och därefter självständigt överklagat förstainstansrättens dom till domstolen.

EG-domstolen fällde genom dom 2007-12-06 i mål C-258/07 Sverige för fördragsbrott. Domstolen uttalade att Sverige underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster, genom att inte inom den föreskrivna fristen anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. Sverige förpliktades att ersätta rättegångskostnaderna. Samma utgång blev det i EG-domstolens dom den 18 december i mål C-257/07, där Sverige fälldes för ett fördragsbrott avseende direktiv 2004/17/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid upphandling på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster.

Förslag rörande Sverige

Målen C-39/05 P och C-52/05 P gäller två överklaganden, som ingetts av Sverige respektive Maurizio Turco, av den dom som förstainstansrätten meddelade den 23 november 2004 i målet T-84/03 ,Turco mot rådet. I domen ogillade rätten Turcos talan om ogiltigförklaring av Europeiska unionens råds beslut den 19 december 2002 att vägra honom tillgång till ett yttrande från rådets rättstjänst rörande ett förslag till direktiv. Generaladvokaten anser i sitt 2007-11-29 lämnade förslag till avgörande att EG-domstolen bör upphäva rättens dom i mål T-84/03 på grund av att gemenskapsrätten har åsidosatts genom en felaktig tolkning och tillämpning av förordning om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar. Domstolen bör också ogiltigförklara rådets beslut att vägra Turco tillgång till rättstjänstens yttrande beträffande förslaget till direktiv om minimistandarder för mottagande av asylsökande i medlemsstaterna.

Institutionell rätt och allmänna principer

Förstainstansrätten diskuterade i målen T-3/00 och T-337/04 frågor om ogiltigförklaring av Europeiska Centralbankens respektive rådets beslut om avslag på ansökningar om tillgång till handlingar samt om skadeståndstalan. Rätten kom i dom 2007-11-27 till slutsatsen att ett yrkande om ogiltigförklaring av ECB:s beslut om avslag på ansökningar om tillgång till handlingar skulle bifallas och att rådets invändning om rättegångshinder mot talan som avsåg rådets beslut skulle ogillas. Ett yrkande om ogiltigförklaring av rådets beslut samt skadeståndstalan mot rådet och ECB ogillades.

Skatterätt

Inga domar under denna rubrik i denna utgåva; förutom den dom angående Regeringsrättens begäran om förhandsavgörande som redovisats ovan.

Offentlig upphandling

I målet C-507/03 hade kommissionen gjort gällande att Irland gjort sig skyldigt till fördragsbrott rörande överlåtande utan föregående annonsering åt den irländska posten An Post att tillhandahålla tjänster. EG-domstolen ogillade emellertid kommissionens talan i dom 2007-11-13. Domstolen konstaterade att det av rättspraxis följde att det åligger kommissionen att förse domstolen med de uppgifter som denna behöver för att kunna kontrollera om fördragsbrott föreligger. I detta mål hade kommissionen emellertid inte försett EG-domstolen med sådana uppgifter. Det var inte tillräckligt för kommissionen att enbart ange att den mottagit ett klagomål avseende ett kontrakt för att visa att kontraktet var av gränsöverskridande karaktär och följaktligen konstatera att fördragsbrott förelåg.

Konkurrensrätt och statligt stöd

Målet C-260/05 P gällde fråga om en enskild som inte är direkt och personligen berörd av ett kommissionsbeslut om statligt stöd, och vars intressen inte påverkas av den statliga åtgärden som detta beslut avser, kan åberopa principen om rättsskydd mot ett sådant beslut. Sniace SA hade med fyra grunder yrkat att EG-domstolen skulle upphäva den dom som meddelats av förstainstansrätten i mål T-88/01, Sniace mot kommissionen. Genom denna dom hade rätten avvisat Sniaces talan om ogiltigförklaring av kommissionens beslut 2001/102/EG om det statliga stöd som Österrike beviljat Lenzing Lyocell GmbH & Co. KG. - EG-domstolen ogillade bolagets talan i dom 2007-11-22. En enskild som inte är direkt och personligen berörd av ett kommissionsbeslut om statligt stöd, och vars intressen inte påverkas av den statliga åtgärden som detta beslut avser, kan enligt domstolen inte åberopa principen om rättsskydd mot ett sådant beslut.

I målet C-446/05 har EG-domstolen att pröva fråga om skyddet för folkhälsan motiverar förbud för tandläkare att göra reklam. Generaladvokaten anser i sitt 2007-11-22 lämnade förslag till avgörande att det inte föreligger hinder för nationell lag om förbud för tandläkare att göra reklam riktad till allmänheten för sina tjänster. Sådan lagstiftning utgör emellertid enligt generaladvokaten en inskränkning i etableringsfriheten och i friheten att tillhandahålla tjänster. Inskränkningen är enligt generaladvokaten motiverad med hänsyn till skyddet för folkhälsan.

Fråga om sanktioner för brott mot konkurrensreglerna kan påföras enhet som efterträtt annan enhet diskuterades av EG-domstolen i mål C-280/06. Domstolen uttalade följande i domslutet 2007-12-11: Artikel 81 EG och följande artiklar skall tolkas så att, i fråga om enheter som är underställda samma myndighet, då ett agerande som utgör en och samma överträdelse av konkurrensreglerna har genomförts av en enhet och därefter slutförts av en annan enhet som har efterträtt den första enheten som inte har upphört att existera, kan den andra enheten påföras sanktionsåtgärder för överträdelsen i dess helhet om det visas att de två enheterna var underställda den nämnda myndighetens förvaltning.

Inre marknaden

EG-domstolen konstaterade i dom 2007-11-08 i målet C-143/06 att gemenskapsrätten utgör hinder för förbud mot marknadsföring som tillämpas på utskick till apotek av listor över läkemedel, som inte har godkänts men som i undantagsfall får importeras från en annan medlemsstat eller ett tredje land som anslutit sig till EES-avtalet, vilka enbart innehåller information om läkemedlens produktbeteckning, förpackningsstorlek, dosering och pris.
I målet C-319/05 prövades fråga om Tyskland gjort sig skyldigt till fördragsbrott. EG-domstolen fann i dom 2007-11-15 att Tyskland hade gjort sig skyldigt till fördragsbrott genom att som läkemedel klassificera vitlökspreparat i kapselform, vilket inte motsvarar definitionen av läkemedel i den mening som avses i direktivet om upprättande av gemenskapsregler för humanläkemedel.

Målet C-162/06 gällde fråga om EU:s medlemsstater har rätt att låta gränsöverskridande post omfattas av monopol för den som tillhandahåller samhällsomfattande posttjänster. EG-domstolen konstaterade i dom 2007-11-15 att EU:s medlemsstater endast har rätt att låta gränsöverskridande post omfattas av monopol för den som tillhandahåller samhällsomfattande posttjänster, i den utsträckning de visar att avsaknaden av ett sådant monopol skulle hindra fullgörandet av dessa tjänster, eller att monopolet är nödvändigt för att tjänsterna skall kunna tillhandahållas på ekonomiskt godtagbara villkor. Domstolen uttalade också att bevisbördan för att det är nödvändigt att ha postmonopol åligger den medlemsstat som inrättar monopolet.

Frågor om medlemsstaterna får föreskriva ett absolut och ovillkorligt förbud mot att i läkemedelsreklam som riktas till allmänheten använda uttalanden från utomstående samt om vissa förbud i sådan läkemedelsreklam diskuterades i mål C-374/05. EG-domstolen uttalade i dom 2007-11-08 dels att reklam för läkemedel i form av utlottning som utlyses på Internet är förbjuden, dels att medlemsstaterna inte får föreskriva ett absolut och ovillkorligt förbud mot att i läkemedelsreklam som riktas till allmänheten använda uttalanden från utomstående. Medlemsstaterna är skyldiga att föreskriva förbud mot att i sådan läkemedelsreklam använda uttalanden från utomstående, om uttalandena innebär att man med felaktiga ord åberopar sig på påståenden om tillfrisknande. Medlemsstaterna är skyldiga att föreskriva förbud mot att i sådan läkemedelsreklam använda uttalanden från utomstående, om uttalandena kan förstås så att användningen av läkemedlet bidrar till att öka det allmänna välbefinnandet.

Tyskland fälldes genom dom 2007-11-29 i mål C-404/05 för fördragsbrott rörande kontroll av ekologiska produkter. Tyskland hade enligt EG-domstolen gjort sig skyldigt till fördragsbrott genom att kräva att privata organ som kontrollerar ekologiskt producerade produkter och som har godkänts i en annan medlemsstat skall ha ett driftställe i Tyskland för att få tillhandahålla kontrolltjänster där. - Samma dag fällde EG-domstolen även Österrike (mål nr målet C-393/05) för fördragsbrott för likartad situation . Domstolen fällde genom den domen Österrike med i stort sett samma motivering som i domen mot Tyskland.

Målet C-438/05 gällde fråga om fördragets bestämmelser om etableringsfrihet är tillämpliga på fackliga stridsåtgärder som vidtas av en fackförening mot ett företag för att förmå detta att teckna ett kollektivavtal som till sitt innehåll kan avskräcka företaget från att utöva denna frihet. - EG-domstolen uttalade följande i domslutet 2007-12-11: 1) Artikel 43 EG skall tolkas så, att fackliga stridsåtgärder som vidtas av en fackförening eller en sammanslutning av fackföreningar mot ett privat företag för att förmå detta att teckna ett kollektivavtal som till sitt innehåll kan avskräcka företaget från att utöva etableringsfriheten i princip inte faller utanför tillämpningsområdet för denna artikel. 2) Artikel 43 EG kan medföra rättigheter för ett privat företag, som det kan göra gällande mot en fackförening eller en sammanslutning av fackföreningar.  3) Artikel 43 EG skall tolkas så, att sådana fackliga stridsåtgärder som de som är föremål för prövning i Court of Appeal och som vidtagits för att förmå ett privat företag med säte i en viss medlemsstat att ingå ett kollektivavtal med en fackförening i denna stat och att tillämpa bestämmelserna i detta kollektivavtal på de anställda i ett dotterbolag till detta företag, som är etablerat i en annan medlemsstat, utgör inskränkningar i den mening som avses i denna artikel. - Dessa inskränkningar kan i princip vara motiverade av tvingande hänsyn till allmänintresset, såsom skyddet av arbetstagarna, under förutsättning att det visas att inskränkningarna är ägnade att säkerställa förverkligandet av det legitima syfte som eftersträvas och att de inte går utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta syfte.

Immaterialrätt

Målet C-20/05 gällde fråga om nationella bestämmelser som medför en skyldighet att anbringa ett s.k. SIAE-märke på CD-skivor, som innehåller bildkonstverk, innan dessa CD-skivor saluförs utgör en teknisk föreskrift som, om den inte har anmälts till kommissionen, inte kan åberopas gentemot en enskild. EG-domstolen fann i dom 2007-11-08 att i enlighet med rättspraxis utgör ett åsidosättande av anmälningsskyldigheten ett väsentligt förfarandefel vid antagandet av de tekniska föreskrifterna som medför att dessa föreskrifter inte kan tillämpas.  Sådana bestämmelser kan därför inte åberopas gentemot en enskild.

I målet C-328/06 preciserade EG-domstolen till viss del begreppet "välkänt varumärke". Domstolen uttalade i dom 2007-11-22 att förutsättning för att ett äldre varumärke skall anses vara välkänt är att det är välkänt i hela registreringsmedlemsstaten eller i en väsentlig del av denna medlemsstat.

Övriga rättsområden

I målet T-374/04 diskuterades fråga om ogiltigförklaring av viss del av kommissionens beslut K (2004) 2515/2 slutligt om tilldelning till Tyskland av utsläppsrätter för växthusgaser. Förstainstansrätten uttalade i dom 2007-11-07 att kommissionen gjort sig skyldig till felaktig rättstillämpning vid beslutet om tilldelning av utsläppsrätter. Rätten ogiltigförklarade kommissionens beslut om tilldelning av utsläppsrätter för växthusgaser i den del Tyskland förpliktats dels att återkalla sina bestämmelser om förändring i efterhand, dels att meddela kommissionen att så hade skett.

Målet C-435/06 gällde fråga om begreppet "civilrättsliga frågor" skall tolkas så att det till och med omfattar åtgärder som enligt en medlemsstats lagstiftning faller under den offentliga rätten. (Förordning nr 2201/2003 i dess lydelse enligt förordning nr 2116/2004.) EG-domstolen fann att så är fallet, begreppet civilrättsliga frågor kan omfatta åtgärder som enligt en medlemsstats lagstiftning faller under den offentliga rätten. Ett beslut om att omedelbart omhänderta och placera ett barn utanför det egna hemmet i ett familjehem omfattas enligt EG-domstolen av begreppet civilrättsliga frågor, när detta beslut har fattats med stöd av offentligrättsliga bestämmelser om skydd för barn.

NYA MÅL

Kommissionen har i mål C-419/07 yrkat att domstolen skall förklara att Sverige har underlåtit att fullgöra sina skyldigheter enligt direktiv 2002/77/EG av den 16 september 2002 om konkurrens på marknaderna för elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster genom att inte på ett korrekt sätt ha införlivat artikel 2 i detta direktiv. Kommissionen anförde att de digitala sändningstillstånd som den svenska regeringen har fördelat är statliga åtgärder som bland annat reglerar användningen av digitala sändningstjänster och därmed indirekt tillhandahållandet av sådana tjänster i Konungariket Sverige. Kraven i de nu gällande tillstånden på att licenstagarna skall iaktta avsnitt 2 i samverkansavtalet ger indirekt det statliga företaget Boxer en monopolställning för tjänster för åtkomstkontroll (inklusive kryptering) i strid med artikel 2.1 i konkurrensdirektivet. Bibehållandet av skyldigheten att iaktta detta avsnitt i samverkansavtalet hindrar dessutom företag som är intresserade av att tillhandahålla ett fullständigt utbud av digitala sändningstjänster från att utnyttja de rättigheter som artikel 2.2 och 2.3 i konkurrensdirektivet har till syfte att garantera åt dem.

Kommissionen har i mål C-438/07 yrkat att domstolen skall fastställa att Sverige har brutit mot artikel 5.2, 5.3 och 5.5 i rådets direktiv 91/271/EEG av den 21 maj 1991 om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse genom att inte senast den 31 december 1998 ha ordnat så att samtliga utsläpp från reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse med över 10 000 personekvivalenter som släpps ut direkt i de känsliga områdena eller deras avrinningsområden uppfyller de tillämpliga kraven i bilaga 1 till rådets direktiv 91/271/EEG.

DET HÄNDER I EG-DOMSTOLEN

I överblickbar tid - fram till den 18 januari 2008 - tas inga mål av specifikt svenskt intresse upp vid EG-domstolen.

ÖVRIGT

Promemorian Ds 2007:40 " Godkännande av Prümrådsbeslutet" publicerades den 9 november 2007. I promemorian föreslås att riksdagen ska godkänna ett inom Europeiska unionen upprättat utkast till rådsbeslut om ett fördjupat gränsöverskridande samarbete, särskilt för bekämpning av terrorism och gränsöverskridande brottslighet ("Prümrådsbeslutet"). Se härom: http://www.regeringen.se/sb/d/8588/a/91631

EU-kommissionen presenterade den 13 november 2007 en rad förslag som syftar till att uppdatera regelverket för elektroniska kommunikationer. Förslagen innehåller dels revideringar av de fem direktiv som ligger till grund för den svenska lagen om elektronisk kommunikation, dels ett förslag att inrätta en ny regleringsmyndighet på EU-nivå. Se härom:
http://www.regeringen.se/sb/d/9737/a/92012

Grundlagsberedningens förslag rörande normkontroll lades fram den 14 november 2007 i SOU 2007:85 "Olika former av normkontroll". Se härom:
http://www.regeringen.se/sb/d/8586/a/92025

I december blir Estland, Lettland, Litauen, Polen, Tjeckien, Slovakien, Ungern, Slovenien och Malta medlemmar i Schengensamarbetet. Utvidgningen godkändes av EU:s justitieministrar i november. Europaparlamentet måste också höras i ärendet och har röstat ja till de nya Schengenmedlemmarna. Ministrarna möts igen i december och fattar då det slutliga beslutet. Läs mer här.

Regeringen lämnade den 8 november 2007 i prop. 2007/08:15 förslag rörande "Gränsöverskridande fusioner, m.m." Se härom: http://www.regeringen.se/sb/d/9528/a/92501

Rådet och Europaparlamentet nådde i slutet av november 2007 en uppgörelse om EU:s budget för 2008.Se härom: http://www.regeringen.se/sb/d/9663/a/92878

Regeringen föreslog den 28 november 2007 i prop. 2007/08:40 att svenska försäkringsbolag som bara meddelar återförsäkring (återförsäkringsbolag) i högre grad skall omfattas av samma rörelseregler som gäller för direkt försäkring. Förslaget innebär att EG-direktivet om återförsäkring genomförs i svensk rätt. Se härom: http://www.regeringen.se/sb/d/9663/a/93108

Regeringen föreslog i lagrådsremiss den 4 december 2007 att flyttstoppet för pensionsförsäkringar skall upphöra samtidigt som nästan hela Europa öppnas för svenska pensionssparare.  Vidare stärks skattekontrollen av pensionsförsäkringar. De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 maj 2008. Se härom: http://www.regeringen.se/sb/d/9664/a/93582

Grundlagsutredningen presenterade den 11 december 2007 betänkandet SOU 2007:94 "Folkomröstningar i Europa". Se härom: http://www.regeringen.se/sb/d/8586/a/94206




Senast ändrad: 2007-12-21