JavaScript är inaktiverat i webbläsaren, läs mer här.

Nyhetsbrev om EG-rätt nummer 7 2009

INLEDNING

AVGÖRANDEN I SVENSKA DOMSTOLAR, M.M.
Straffrätt
Allmänna principer
Skatterätt
Processrätt

EG-DOMSTOLEN OCH FÖRSTAINSTANSRÄTTEN
Avgöranden rörande Sverige
Förslag till avgöranden rörande Sverige
Institutionell rätt och allmänna principer
Processrätt (EG)
Skatterätt (EG)
Offentlig upphandling
Konkurrensrätt och statligt stöd
Inre marknaden
Övriga rättsområden

NYA MÅL

DET HÄNDER I EG-DOMSTOLEN

ÖVRIGT

INLEDNING

Den viktigaste nyheten under perioden rapporteras knappt alls, nämligen att Lissabonfördraget kommer att träda i kraft den 1 december 2009. Däremot får nog alla vi som arbetar i allmän domstol inom en relativt snar framtid anledning att ta EG-rätten på än större allvar även inom vårt kärnområde straffrätten, då det nu blir betydligt lättare att komma överens i frågor som har straffrättslig anknytning på gemenskapsnivå.

Nyhetsbrevet, som denna gång ändå är ovanligt omfångsrikt, innehåller däremot en rad intressanta avgöranden att förgylla höstmörkret med. Från svensk horisont rapporteras bl.a. två med varandra till synes oförenliga länsrättsavgöranden rörande den s.k. slussningsregeln i mervärdesskattelagen och dess förenlighet med EG-rätten. Sista ordet lär inte vara sagt i den historien. Vidare rapporteras om ett avgörande från Högsta domstolen enligt vilket allmän domstol är behörig att pröva en förbudstalan mot en kommun för säkerställande av statsstödsreglernas fulla verkan, och om Svea hovrätts avgörande angående det s.k. IPRED-direktivet. Från EG-domstolen rapporteras om tre avgöranden rörande Sverige, varav två förhandsavgöranden från Högsta domstolen respektive Regeringsrätten, och ett fall där Sverige fällts för fördragsbrott. Vidare rapporteras bl.a. om ett intressant avgörande om domstols officialprövning vid verkställighet av skiljedomar.

AVGÖRANDEN I SVENSKA DOMSTOLAR, M.M.

Straffrätt

Högsta domstolen har i dom den 29 september 2009 i mål B 3439-07 tagit ställning till om en EU-medborgare som dömts för fickstöld ska utvisas. Målet är intressant även för att HD uttalar att fickstöld som är att bedöma som grov stöld är ett artbrott. I utvisningsfrågan hänvisade HD till Europaparlamentet och rådets direktiv 2004/38/EG, och uttalade att enligt artikel 27.2 i direktivet och fast rättspraxis från EG-domstolen får ett beslut om utvisning av en EU-medborgare enbart grunda sig på den berörda personens eget uppförande. För att en nationell myndighet ska kunna hänvisa till allmän ordning krävs det att personens uppträdande utgör ett verkligt och tillräckligt allvarligt hot som påverkar ett av samhällets grundläggande intressen. Den aktuella brottsligheten ansågs inte utgöra ett så allvarligt hot mot samhället att utvisning bör ske.

Allmänna principer

Svea hovrätt har i dom den 5 november 2009 i mål T 9187-08 ogillat DO:s talan om skadestånd på grund av att en lesbisk kvinna skulle ha blivit utsatt för direkt eller indirekt diskriminering genom att hon vägrades inseminering på grund av att hennes partner redan erhållit konstgjord befruktning, dock utan resultat. Svaranden i målet tillämpade regeln att bara en person i ett par kunde erhålla konstgjord befruktning. Hovrätten ogillade talan såvitt den avsåg direkt diskriminering redan på den grunden att DO inte åberopat något jämförelsematerial. DO hade, med hänvisning till EG-domstolens domar i mål C-177/88 (Dekker) och C-506/06 (Mayr),  gjort gällande att det inte var nödvändigt att åberopa något jämförelsematerial eftersom sådant inte fanns. Hovrätten delade inte DO:s tolkning av dessa domar, utan fastslog att jämförelsekravet i 3 § lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering var förenligt med EG-rätten. Vad gäller indirekt diskriminering uttalade hovrätten att regeln att bara en i ett par kunde erhålla inseminering inte diskriminerade de båda lesbiska kvinnorna som par, eftersom den tillämpats på samma sätt för dem som den skulle ha tillämpats för ett heterosexuellt par.

Skatterätt

Länsrätten i Dalarnas län har i fyra domar meddelade den 15 oktober 2009 i mål 1605-09, 1610-09, 1611-09 och 1612-09 bedömt möjligheterna för koncernbolag att föra över ingående moms mellan varandra. Målen rörde fyra bolag i olika EU-stater inom samma koncern. Länsrätten fastslog att den så kallade slussningsregeln i 8 kap. 4 § 5 p. ML, som enligt samma bestämmelses andra stycke enbart gäller när det rör sig om svenska bolag (eller ek. för.), är förenlig med EG-rätten. Länsrätten uttalade att den bestämmelse i mervärdesskattedirektiven som närmast motsvarar denna situation är bestämmelsen i artikel 11 i mervärdesskattedirektivet om registrerade mervärdesskattegrupper. Den regeln, vars nationella begränsningar godtagits av EG-domstolen i domen i mål C-60/90, Polysar, innebär än mer långtgående begränsningar än slussningsregeln. Den senare är därför enligt länsrätten förenlig med EG-rätten. Yrkandena om återbetalning av moms ogillades.

Länsrätten i Stockholms län har i dom den 8 oktober 2009 i målen 434-09 m.fl. kommit till motsatt slutsats i ett mål rörande samma sakförhållanden men andra bolag. Den länsrätten ansåg att slussningsregeln innebar en inskränkning av etableringsfriheten i den mening som avses i artiklarna 43 EG och 48 EG, eftersom den kan medföra att bolag avskräcks från att bilda dotterbolag i andra medlemsstater.

Processrätt

Högsta domstolen har i beslut den 22 oktober 2009 i mål Ö 1261-09 förklarat att allmän domstol är behörig att pröva en talan om förbud vid vite för en kommun att överföra ekonomiskt stöd till ett kommunalägt bolag till dess att sådan utbetalning godkänts av behörigt EU-organ. Kärandebolaget ansåg att överföringarna av ekonomiskt stöd stred mot förbudet mot statligt stöd i artikel 87.1 EG och att utbetalningarna skulle strida mot det s.k. genomförandeförbudet i artikel 88.3 EG. Högsta domstolen uttalade att allmän domstol är behörig att pröva tvist som gäller skadestånd eller tvist med syfte att förhindra ytterligare skada. Eftersom det inte fanns någon annan domstol eller myndighet som i författning förklarats vara ensam behörig att pröva en sådan talan som kärandebolaget väckt ankom det enligt Högsta domstolen på allmän domstol att pröva tvisten.

Svea hovrätt har i beslut den 13 oktober 2009 i ÖÄ 6091-09 ändrat tingsrättens beslut om informationsföreläggande enligt 53c § upphovsrättslagen, som tillkommit med anledning av det så kallade IPRED-direktivet, direktiv 2002/58/EG om integritet och elektronisk kommunikation. Föreläggandet gällde skyldighet för ett bolag som bedriver IP-telefoni och Internetverksamhet att lämna ut namn och adress till den som använt en viss IP-adress vid en viss tidpunkt till ett antal förlag, vars ljudböcker enligt bolagen hade gjort tillgängliga för allmänheten på en FTP-server via den IP-adress föreläggandet avsåg. Det krävdes inloggningsuppgifter för att ta del av filerna på FTP-servern. Ingen utredning om vad som krävdes för att få tillgång till dessa inloggningsuppgifter hade lagts fram. Det fanns därför, enligt hovrättens majoritet, inte underlag för att bedöma om överföringen skett mer omfattande än till enbart en sluten krets människor. Bolagen hade därför inte visat sannolika skäl för att det förelåg något upphovsrättsintrång.

Högsta domstolen har i beslut den 22 oktober 2009 i mål Ö 2731-09 förklarat att motpart inte kan förpliktas att betala ersättning för rättegångskostnader som uppkommit under det första skedet av ett exekvaturförfarande enligt Bryssel I-förordningen (jfr NJA 2006 s. 652, där bestämmelserna i 18 kap. rättegångsbalken ansågs vara analogt tillämpliga i exekvaturförfarandets andra skede). Högsta domstolen uttalade att eftersom det i förfarandets första skede inte uppkommit något egentligt partsförhållande, eftersom motparten inte ska beredas tillfälle att yttra sig i detta skede. Förhållandena var därför sådana att bestämmelserna i 18 kap. rättegångsbalken ska tillämpas.

EG-DOMSTOLEN OCH FÖRSTAINSTANSRÄTTEN

Avgöranden rörande Sverige

Högsta domstolen begärde med tre frågor förhandsavgörande av EG-domstolen i maj 2008. Begäran avsåg tolkningen av bestämmelser i direktiv 85/337/EEG om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt, i dess lydelse enligt direktiv 2003/35/EG. Begäran framställdes i ett mål mellan Djurgården-Lilla Värtans Miljöskyddsförening och Stockholms kommun. - HD ställde sin första fråga för att få klarhet i om ett sådant projekt som avsågs i målet (dels leda bort inläckande grundvatten från kraftledningstunneln och tillhörande tillfartstunnel, dels på vissa fastigheter i området utföra anläggningar) omfattas av det i punkt 10 l i bilaga II till direktiv 85/337 nämnda begreppet system för utvinning av grundvatten eller konstgjord grundvattenbildning vilka inte omfattas av bilaga I till direktivet. - Den andra frågan syftade till klarhet i om artikel 10a i direktiv 85/337 ska tolkas så, att medlemmar av den berörda allmänheten får föra talan mot det beslut genom vilket en instans, som ingår i en medlemsstats domstolsväsende, har tagit ställning till en ansökan om tillstånd för ett projekt, trots att de har haft möjlighet att delta i instansens handläggning av nämnda ansökan genom att delta i förfarandet i nämnda instans och yttra sig där. - Med den tredje frågan ville HD få klarhet i om medlemstaterna har rätt att, vid genomförandet av artiklarna 6.4 och 10a i direktiv 85/337, föreskriva att små lokalt etablerade miljöskyddsföreningar har rätt att delta i den beslutsprocess som avses i artikel 2.2 i nämnda direktiv utan att för den skull ha talerätt mot det beslut som processen resulterar i. - EG-domstolen lämnade i dom 2009-10-15 (mål C-263/08) följande svar: 1) Ett sådant projekt som det i målet vid HD omfattas av punkt 10 l i bilaga II till direktiv 85/337/EEG om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt, i dess lydelse enligt direktiv 2003/35/EG, oberoende av för vilken slutanvändning grundvattnet är avsett och, i synnerhet, oberoende av om vattnet är föremål för någon senare användning. - 2) Medlemmar av den berörda allmänheten, i den mening som avses i artiklarna 1.2 och 10a i direktiv 85/337, i dess lydelse enligt direktiv 2003/35, ska ha rätt att föra talan mot beslut genom vilka en instans, som ingår i en medlemsstats domstolsväsende, har tagit ställning till en ansökan om tillstånd för ett projekt, oberoende av vilken roll de, genom att delta i förfarandet i nämnda instans och yttra sig där, kan ha haft vid handläggningen av nämnda ansökan. - 3) Artikel 10a i direktiv 85/337, i dess lydelse enligt direktiv 2003/35, ska tolkas så, att den utgör hinder för en nationell lagstiftning genom vilken rätten till rättslig prövning av ett beslut angående en verksamhet som omfattas av tillämpningsområdet för nämnda direktiv, i dess ändrade lydelse, förbehålls miljöskyddsföreningar som har minst 2 000 medlemmar.

EG-domstolen fällde 2009-10-29 genom dom i målet C-274/08 Sverige för fördragsbrott. Domstolen uttalade: Sverige har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt direktiv 2003/54/EG om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om upphävande av direktiv 96/92/EG - genom att inte anta lämpliga åtgärder för att säkerställa kraven på funktionell åtskillnad mellan distributions- och produktionsintressen i ett vertikalt integrerat företag enligt artikel 15.2.b och c i nämnda direktiv, samt - genom att inte i enlighet med artikel 23.2.a i direktivet ålägga tillsynsmyndigheten ansvar för att på förhand godkänna åtminstone de metoder som används för att beräkna eller fastställa villkoren för tillträde till nationella nät, inklusive överförings- och distributionstariffer.

Regeringsrätten begärde i januari 2008 förhandsavgörande av EG-domstolen. Begäran avsåg tolkningen av artiklarna 2, 4, 13 B d punkt 5 och 17 i rådets sjätte direktiv 77/388/EEG om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter, gemensamt system för mervärdesskatt och enhetlig beräkningsgrund, i dess lydelse enligt rådets direktiv 95/7/EG och artiklarna 2, 9, 135.1 f och 168 i rådets direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt. Begäran framställdes i ett mål mellan Skatteverket och AB SKF angående ett förhandsbesked som Skatterättsnämnden meddelat efter ansökan från SKF. Förhandsbeskedet avsåg avdragsrätten för ingående mervärdesskatt som belöper på tjänster som SKF förvärvar i samband med avyttring av aktier. - Regeringsrättens tre frågor hade följande lydelser: 1) Ska artiklarna 2 och 4 i sjätte direktivet och artiklarna 2 och 9 i direktiv 2006/112 tolkas så, att det föreligger en transaktion som ska vara föremål för mervärdesskatt när en beskattningsbar person som är skattskyldig på grund av omsättning av tjänster till ett dotterföretag avyttrar andelarna i dotterföretaget? - 2) Om svaret på den första frågan innebär att avyttringen utgör en beskattningsbar transaktion, omfattas den då av det undantag från skatteplikt för transaktioner rörande andelar i företag som anges i artikel 13 B d punkten 5 i sjätte direktivet och artikel 135.1 f i direktiv 2006/112? - 3) Kan, oavsett svaret på ovanstående frågor, avdragsrätt föreligga såsom för en allmän omkostnad för utgifter direkt hänförliga till avyttringen? - 4) Har det vid besvarandet av ovannämnda frågor någon betydelse om avyttringen av andelarna i ett dotterföretag sker successivt? - EG-domstolen lämnade i dom 2009-10-29 (mål C-29/08) följande svar: 1) Artiklarna 2.1, 4.1 och 4.2 i direktiv 77/388/EEG, liksom artiklarna 2.1 och 9.1 i rådets direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt, ska tolkas så, att ett moderbolags avyttring av samtliga aktier i ett helägt dotterbolag och av resterande aktieinnehav i ett intressebolag som tidigare varit helägt, till vilka bolag moderbolaget tillhandahållit tjänster som ska vara föremål för mervärdesskatt, utgör en ekonomisk verksamhet som omfattas av tillämpningsområdet för nämnda direktiv. I den mån avyttringen av aktierna kan likställas med en överföring av ett bolags samtliga tillgångar eller någon del därav, i den mening som avses i artikel 5.8 i sjätte direktivet 77/388, i dess lydelse enligt direktiv 95/7, eller i artikel 19 första stycket i direktiv 2006/112, utgör inte denna transaktion en ekonomisk verksamhet som ska vara föremål för mervärdesskatt, under förutsättning att medlemsstaten har valt att utnyttja den möjlighet som föreskrivs i dessa bestämmelser. - 2) En sådan avyttring av aktier som den som är i fråga ska undantas från mervärdesskatteplikt enligt artikel 13 B d punkt 5 i sjätte direktivet 77/388, i dess lydelse enligt direktiv 95/7, och artikel 135.1 f i direktiv 2006/112. - 3) Det föreligger rätt till avdrag enligt artikel 17.1 och 17.2 i sjätte direktivet 77/388, i dess lydelse enligt direktiv 95/7, respektive artikel 168 i direktiv 2006/112 för ingående mervärdesskatt på tjänster som förvärvats i samband med en avyttring av aktier, under förutsättning att det finns ett direkt och omedelbart samband mellan kostnaderna för de ingående tjänsterna och den beskattningsbara personens samlade ekonomiska verksamhet. Det ankommer på den nationella domstolen att, med beaktande av samtliga omständigheter rörande de transaktioner som är i fråga i målet vid den domstolen, avgöra om uppkomna kostnader kan komma att ingå i priset på de sålda aktierna eller om dessa endast ingår i de kostnadskomponenter som utgör priset på de transaktioner som omfattas av den beskattningsbara personens ekonomiska verksamhet. - 4) Svaren på de föregående frågorna påverkas inte av att aktieavyttringen sker genom flera på varandra följande transaktioner.

Förslag till avgöranden rörande Sverige

----

Institutionell rätt och allmänna principer

Målet C-370/07 gällde fråga om ogiltigförklaring av beslut av Europeiska unionens råd om fastställande av en ståndpunkt som skulle intas på Europeiska gemenskapens vägnar. I målet diskuterades också fråga om rättsverkningarna av beslutet ska fortsätta att gälla. - EG-domstolen uttalade följande i domslutet 2009-10-01: Det beslut som antogs av Europeiska unionens råd den 24 maj 2007 om fastställande av en ståndpunkt som på Europeiska gemenskapens vägnar ska intas i fråga om vissa förslag som framförts vid den fjortonde konferensen för parterna till konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter (CITES) i Haag, Nederländerna, den 3-15 juni 2007 ogiltigförklaras. Rättsverkningarna av det ogiltigförklarade beslutet ska fortsätta att gälla.

Processrätt (EG)

I målet C-40/08 diskuterades fråga om prövning ex officio av skiljeklausulen i ett avtal är nödvändig vid ansökan om verkställighet av skiljedom. I dom 2009-10-06 uttalade EG-domstolen att direktiv 93/13/EEG om oskäliga villkor i konsumentavtal ska tolkas på så sätt, att en nationell domstol som ska pröva en ansökan om verkställighet av en lagakraftvunnen skiljedom avkunnad i konsumentens utevaro, är skyldig att, så snart som den har kännedom om de rättsliga eller faktiska omständigheter som därvid krävs, ex officio pröva om skiljeklausulen i ett avtal mellan en näringsidkare och en konsument är oskälig, såvitt den enligt nationell processrätt har rätt att företa en sådan prövning i liknande förfaranden av nationell art. Om så är fallet ankommer det på nämnda domstol att vidta alla nödvändiga åtgärder enligt nationell rätt för att säkerställa att klausulen inte är bindande för konsumenten.

Målet C-301/08 gällde frågor om EG-domstolens behörighet och om tillämpningen av Warszawakonventionen när en passagerare gör gällande att ett lufttrafikföretag är skyldigt att utge ersättning för skada . EG-domstolen uttalade följande i dom 2009-10-22: 1) Konventionen rörande fastställande av vissa gemensamma bestämmelser i fråga om internationell luftbefordran, undertecknad i Warszawa den 12 oktober 1929 utgör inte en del av de bestämmelser i gemenskapens rättsordning som domstolen är behörig att tolka enligt artikel 234 EG. - 2) Förordning (EG) nr 2027/97 om lufttrafikföretags skadeståndsansvar vid olyckor ska tolkas så, att den inte utgör hinder för tillämpningen av artikel 29 i konventionen, i en situation där en passagerare gör gällande att lufttrafikföretaget är skyldigt att utge ersättning för den skada som passageraren lidit i samband med en flygning mellan Europeiska gemenskapens medlemsstater.

Förstainstansrätten hade i mål T-212/06 att ta ställning till fråga om ersättning för skada som ett livsmedelsföretag påståtts ha lidit till följd av kommissionens underlåtenhet att via systemet för snabb varning vidarebefordra en kompletterande anmälan. I dom 2009-10-29 avvisade rätten företagets talan. I motiveringen anförde rätten bl.a. följande: Det kan inte uteslutas att kommissionen kan komma med synpunkter, även i de fall som omfattas av de nationella myndigheternas behörighet. Kommissionens åsikt saknar emellertid rättsverkningar och myndigheterna är inte bundna av den. Skadeståndsyrkandena, som har sin grund i att kommissionen har uttryckt en sådan åsikt, kan således inte upptas till sakprövning.

Skatterätt (EG)

EG-domstolen fällde genom dom 2009-10-06 i mål C-153/08 Spanien för fördragsbrott. Spanien hade underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 49 EG och artikel 36 i avtalet om EES, genom att bibehålla en skattelagstiftning som innebar att vinster vid deltagande i lotterier, spel och vadslagningar som anordnades i Spanien av vissa offentliga organ och enheter med hemvist i Spanien, vilka bedrev ideell social verksamhet eller stödverksamhet, var skattefria, medan sådan skattefrihet inte gällde för vinster i lotterier, spel och vadslagningar som anordnades av organ och enheter med hemvist i en annan medlemsstat i EU eller i EEES, vilka bedrevs samma slags verksamhet. Talan ogillades i övriga delar.

I dom 2009-10-15 i målet C-35/08 uttalade EG-domstolen följande: Artikel 56 EG utgör hinder för en medlemsstats lagstiftning om inkomstskatt enligt vilken det krävs att fast egendom ska vara belägen i landet för att fysiska personer, som har hemvist och som är obegränsat skattskyldiga där, ska ha rätt att från beskattningsunderlaget göra avdrag för underskott av uthyrning och utarrendering av fast egendom under det år då underskotten uppstår samt att använda degressiv avskrivning vid fastställandet av intäkterna från sådan egendom.

Målet C-174/08 gällde frågor om byggföretags partiella avdragsrätt för mervärdesskatt på företagets allmänna kostnader. EG-domstolens domslut 2009-10-29fick följande lydelse: 1) Artikel 19.2 i rådets sjätte direktiv 77/388/EEG ska tolkas så, att när ett byggföretag säljer en fastighet som det uppfört i egen regi, kan denna försäljning inte kvalificeras som en "kringtjänst i samband med fastighetstransaktion" i den mening som avses i denna bestämmelse, eftersom denna verksamhet utgör en direkt, bestående och nödvändig förlängning av företagets skattepliktiga verksamhet. Under dessa förhållanden saknas anledning att konkret bedöma i vilken omfattning denna försäljningsverksamhet, betraktad för sig, innebär en användning av mervärdesskattepliktiga varor och tjänster. 2) Principen om skatteneutralitet hindrar inte att ett byggföretag som betalar mervärdesskatt på byggtjänster som det utför i egen regi (interna leveranser) inte ska ha rätt att göra fullt avdrag för den mervärdesskatt som är hänförlig till allmänna kostnader som uppstått i samband med utförandet av dessa tjänster, när omsättningen från försäljning av byggnader som uppförts på det sättet är undantagen från mervärdesskatteplikt. Finland friades av EG-domstolen genom dom 2009-10-29 i målet C-246/08 från fördragsbrott. Kommissionen hade lagt Finland till last att Finland hade underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt rådets sjätte direktiv 77/388/EEG genom att inte föreskriva mervärdesskatteplikt för delvis kostnadsbelagd juridisk rådgivning som lämnas av de offentliga rättsbiträden som är anställda vid de statliga rättshjälpsbyråerna, trots att mervärdesskatteplikt föreligger för jämförbara tjänster som tillhandahålls av privata biträden. Domstolen fann att de statliga rättshjälpsbyråerna inte bedriver någon ekonomisk verksamhet, och att det är ett villkor för att artikel 4.5 första stycket i sjätte direktivet ska kunna tillämpas.

Offentlig upphandling

I målet C-138/08 diskuterades frågor om möjlighet att förhandla kontraktsvillkor vid offentlig upphandling. EG-domstolen uttalade i dom 2009-10-15: 1) Direktiv 2004/18/EG om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster är inte tillämpligt på ett beslut som fattats av en upphandlande myndighet i samband med en offentlig upphandling av byggentreprenader innan fristen för att införliva direktivet har löpt ut. 2) Artikel 22.3 i direktiv 93/37/EEG om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, i dess lydelse enligt direktiv 97/52/EG, ska tolkas så, att då den upphandlande myndigheten upphandlar genom förhandlat förfarande och då antalet lämpliga anbudssökande inte når upp till den minimigräns som föreskrivs för det aktuella förfarandet, får den upphandlande myndigheten dock fortsätta upphandlingen genom att bjuda in den eller de anbudssökande som bedömts vara lämpliga till att förhandla fram kontraktsvillkoren. 3) Direktiv 93/37, i dess lydelse enligt direktiv 97/52, ska tolkas så, att skyldigheten att garantera verklig konkurrens har uppfyllts då den upphandlande myndigheten upphandlar genom ett förhandlat förfarande enligt de villkor som avses i artikel 7.2 i direktivet. - Domen innehåller också intressanta uttalanden av domstolen om ändring av innehållet i tolkningsfrågorna samt besvarande av kompletterande frågor till EG-domstolen från parter i den nationella domstolen.

EG-domstolen fällde genom dom 2009-10-29 i målet C-536/07 Tyskland för fördragsbrott rörande offentlig upphandling. Tyskland hade enligt domstolen underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artiklarna 7.4 och 11 i direktiv 93/37/EEG om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader genom att staden Köln ingått avtal med Grundstücksgesellschaft Köln Messe 15 bis 18 GbR, utan att tillämpa ett offentligt upphandlingsförfarande på europeisk nivå enligt nämnda bestämmelser.

Konkurrensrätt och statligt stöd

---

Inre marknaden

Målet C-438/08 gällde fri rörlighet för tjänster. EG-domstolen fällde i dom 2009-10-22 Portugal för fördragsbrott med följande domslut: Portugal har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 43 EG genom att införa inskränkningar i etableringsfriheten för rättssubjekt i andra medlemsstater som önskar bedriva fordonsbesiktningsverksamhet i Portugal, inskränkningar som består i krav på allmänintresse för beviljande av auktorisation, krav på ett eget kapital på minst 100 000 euro, begränsning av föremålet för företagens verksamhet och regler om förbud för delägare, företagsledare och styrelseledamöter att bedriva oförenlig verksamhet.

Övriga rättsområden

Målet C-123/08 gällde fråga om utlämning till annan stat. EG-domstolen underströk i dom 2009-10-06 fram till EU:s medlemsstater inte får inom ramen för genomförandet av ett rambeslut åsidosätta gemenskapsrätten. Domstolen uttalade i domslutet bland annat: En medborgare i en medlemsstat som är lagligen bosatt i en annan medlemsstat har rätt att åberopa artikel 12 första stycket EG mot en nationell lagstiftning i vilken anges under vilka omständigheter den behöriga rättsliga myndigheten kan vägra att verkställa en europeisk arresteringsorder som utfärdats för verkställighet av en frihetsberövande påföljd.
I målet C-301/07, som gällde immaterialrätt, diskuterades fråga om ett gemenskapsvarumärke åtnjuter det skydd som tillerkänns "kända varumärken" i hela gemenskapen även om det endast är "känt" i en medlemsstat (Österrike).  EG-domstolen uttalade i dom 2009-10-06: Artikel 9.1 c i rådets förordning (EG) nr 40/94 om gemenskapsvarumärken ska tolkas så att, för att omfattas av det skydd som följer av den bestämmelsen, ett gemenskapsvarumärke ska vara känt hos en betydande del av omsättningskretsen för de varor eller tjänster som omfattas av varumärket i en väsentlig del av Europeiska gemenskapen. Med hänsyn till de faktiska omständigheterna i målet, kan den aktuella medlemsstatens territorium anses utgöra en väsentlig del av gemenskapen.

Det finns inte en allmän gemenskapsrättslig princip enligt vilken minoritetsaktieägare skyddas av en skyldighet för den huvudaktieägare som förvärvar eller stärker sin kontroll över ett bolag att erbjuda minoritetsaktieägarna att lösa ut deras aktier på samma villkor som de som överenskommits när huvudägaren förvärvade eller styrkte det aktieinnehav som gav honom kontroll över bolaget. - Detta var EG-domstolens slutsats i målet C-101/08 som avgjordes genom dom 2009-10-15.

I dom 2009-10-27 i målet C-115/08, som gällde tolkning av bl.a.Euratomfördraget och Konventionen om kärnsäkerhet, slog EG-domstolen fast att en nationell domstol vid prövning av talan om störningar från kärnkraftsanläggning måste beakta administrativa tillstånd som givits i den medlemsstat där anläggningen är belägen.

Mål C-116/08 gällde socialrätt, här diskuterades ramavtalet om föräldraledighet, slutet den 14 december 1995, som återfinns i bilagan till rådets direktiv 96/34/EG om ramavtalet om föräldraledighet, undertecknat av UNICE, CEEP och EFS, i dess lydelse enligt direktiv 97/75/EG. EG-domstolen uttalade i dom 2009-10-22: 2 § punkterna 6 och 7 i ramavtalet, ska tolkas på så sätt att 2 § utgör hinder - då arbetsgivaren ensidigt säger upp anställningsavtalet med en arbetstagare som är tillsvidareanställd på heltid men föräldraledig på deltid utan att några grova skäl föreligger och utan att den lagstadgade uppsägningstiden iakttas - mot att ersättningen till den arbetstagaren beräknas på grundval av den lägre lön som arbetstagaren uppbär då uppsägningen sker.

NYA MÅL

----

DET HÄNDER I EG-DOMSTOLEN

Den 19 november meddelar EG-domstolen dom i mål C-288/08, angående en begäran om förhandsavgörande från Miljööverdomstolen ang. bl.a. nationell lagstiftning om förbud att föra ut amalgam med kvicksilver för dentalt bruk.

Den 15 december meddelar EG-domstolen dom i mål C-249/05, kommissionen mot Sverige, angående att Sverige ska ha underlåtit att fastställa och kreditera egna medel i samband med import av krigsmateriel och av varor med civil och militär användning. Kommissionens talan riktas även mot ett flertal andra medlemsstater.

ÖVRIGT

Nyheter från det svenska ordförandeskapet, uttalanden och information, se härom
http://www.se2009.eu/sv/press  och
http://www.se2009.eu/sv/ordforandeskapet

Regeringen överlämnade den 15 oktober 2009 prop. 2009/10:31om "Genomförande av skyddsgrundsdirektivet och asylprocedurdirektivet i svensk rätt" till riksdagen. Se härom:
http://www.regeringen.se/sb/d/12269/a/133691    och
http://www.regeringen.se/sb/d/12165/a/133588

Ordförandeskapet välkomnade den 21 oktober 2009 att kommissionen har lagt fram omarbetade förslag till asylprocedurdirektiv och skyddsgrundsdirektiv som ett led i arbetet att skapa ett gemensamt europeiskt asylsystem. Europeiska unionens råd antog skyddsgrundsdirektivet den 29 april 2004 och asylprocedurdirektivet den 2 december 2005. Skyddsgrundsdirektivet skulle ha varit genomfört i medlemsstaternas nationella lagstiftning senast den 10 oktober 2006. Asylprocedurdirektivet skulle ha varit genomfört i medlemsstaternas nationella lagstiftning senast den 1 december 2007. - I Haagprogrammet från år 2004 slog medlemsstaterna fast att målet för den andra fasen i arbetet med att införa ett gemensamt europeiskt asylsystem är att ett gemensamt förfarande och en enhetlig status för personer som har rätt till skydd ska införas senast år 2010.Tidsfristen justerades till 2012 när den Europeiska pakten om immigration och asyl antogs förra året. I juni 2008 tillkännagav kommissionen i meddelandet "Strategisk plan för asylpolitiken - Ett integrerat grepp på skyddsfrågor över hela EU" sin avsikt att föreslå förändringar i befintliga rättsakter på asylområdet, som ett led i den andra fasen i arbetet med att skapa ett gemensamt europeiskt asylsystem. - Kommissionens omarbetade förslag till asylprocedurdirektiv och skyddsgrundsdirektiv presenterades den 21 oktober 2009. Det övergripande syftet enligt direktiven är att uppnå en högre skyddsnivå inom hela EU för personer i behov av internationellt skydd. Kommissionen föreslår bland annat förenklingar när myndigheter bedömer om en person har rätt till asyl, och att skillnaderna mellan de rättigheter som ges flyktingar i olika EU-länder ska elimineras. En gemensam asylprocess i EU-länderna ska arbetas fram.   - Se härom: http://www.se2009.eu/sv/2.543/2.578/2.705/2.726/1.20224  och http://ec.europa.eu/sverige/news/topics/justice/news_date_761_sv.htm

Den 16 oktober 2009 offentliggjordes det svenska EU-ordförandeskapets första utkast till Stockholmsprogrammet som ska ange ramarna för EU-samarbetet avseende polis- och tullsamarbete, räddningstjänst, straffrättsligt och civilrättsligt samarbete samt asyl, migrations- och viseringspolitik för åren 2010-2014. Se härom: http://www.se2009.eu/sv/2.543/2.578/2.705/2.721/1.19544   och http://www.regeringen.se/sb/d/12269/a/133780

Den 28 oktober 2009 enades USA och EU om framtida samarbete om rättsliga och inrikes frågor. Parterna antog en deklaration om hur man vill utveckla det framtida samarbetet inom det rättsliga och inrikes området. - Se härom: http://www.regeringen.se/sb/d/12269/a/134358

Tjeckiens president Vaclav Klaus signerade den 3 november 2009. Därmed är sista hindret för Lissabonfördraget undanröjt. Se härom:
http://www.regeringen.se/sb/d/12327/a/134707

Enligt pressmeddelande den 23 oktober 2009 från UD är EU och USA är eniga om att det transatlantiska ekonomiska samarbetet måste bli bättre och mer resultatinriktat. Se härom: http://www.regeringen.se/sb/d/12272/a/134134
och http://www.regeringen.se/sb/d/12269/a/134358

Europas justitie- och inrikesministrar antog den 23 oktober 2009 slutsatser om en europeisk finansiell koalition och nationella finansiella koalitioner mot barnpornografi på Internet. Se härom:  http://www.regeringen.se/sb/d/12269/a/134153

Den 23 oktober 2009 antog EU:s justitieministrar rådsslutsatser om en strategi för stärkt stöd till personer som utsätts för brott i EU. Se härom:
http://www.regeringen.se/sb/d/12269/a/134150

Rådet för rättsliga och inrikes frågor träffade den 23 oktober 2009 en överenskommelse om ackreditering av kriminaltekniska laboratorier. Se härom:
http://www.regeringen.se/sb/d/12269/a/134178

Den 23 oktober 2009 kom EU:s justitie- och inrikesministrar överens om att revidera rådsbeslutet om det europeiska nätverket för förebyggande av brottslighet, kallat EUCPN. Se härom:  http://www.regeringen.se/sb/d/12269/a/134183

EU:s justitieministrar enades den 23 oktober 2009 om tre instrument som syftar till att stärka misstänktas och tilltalades processuella rättigheter i brottmål. Se härom:  http://www.regeringen.se/sb/d/12269/a/134184

Förhandlingarna om en global kvicksilverkonvention kommer att starta i Stockholm i juni 2010. Konventionen ska omfatta all slags användning och utsläpp av kvicksilver. Se härom:  http://www.regeringen.se/sb/d/12266/a/134166

Arbetet för en överenskommelse om direktivet för patientrörlighet under det svenska ordförandeskapet beskrivs i: http://www.regeringen.se/sb/d/11388/a/133430

Regeringen beslöt den 8 oktober 2009 lagrådsremiss med förslag till åtgärder med anledning av EG-domstolens dom i Lavalmålet. Se härom:
http://www.regeringen.se/sb/d/11990/a/133162   och
http://www.regeringen.se/sb/d/11638/a/133203

SOU 2009:89 Gränslandet mellan sjukdom och arbete. Arbetförmåga/Medicinska förutsättningar/Försörjningsförmåga har överlämnats. Se härom:
http://www.regeringen.se/sb/d/11223/a/134930

Den 23 oktober 2009 överlämnade regeringen förslag till nya förfaranderegler för beskattning av alkohol- och tobaksvaror samt vissa energiprodukter till riksdagen i propositionen "Det nya punktskattedirektivet", prop. 2009/10:40. De nya reglerna baseras på ett nytt punktskattedirektiv som antogs av Europeiska rådet i december 2008. De nya bestämmelserna ska träda i kraft den 1 januari 2010 och tillämpas från och med den 1 april 2010.

Regeringen beslöt lagrådsremiss den 30 oktober 2009 om Otillåtna avfallstransporter och manipulerade avgasreningssystem. Se härom: http://www.regeringen.se/sb/d/11469/a/134523

Enligt pressmeddelande den 6 november 2009 har EU och Turkiet har enats om att intensifiera samarbetet för att möta den gemensamma utmaningen att hejda den olagliga migrationen. Se härom:
http://www.regeringen.se/sb/d/12333/a/134994

Kroatien har gjort framsteg i arbetet med att närma sig EU. Om landet uppfyller de krav som återstår, borde förhandlingarna om att bli EU-medlem kunna slutföras nästa år. Det framgår av kommissionens årliga rapport om EU:s utvidgning. Se härom:
http://ec.europa.eu/sverige/news/topics/external_relations/news_date_806_sv.htm




Senast ändrad: 2009-12-09