JavaScript är inaktiverat i webbläsaren, läs mer här.

Nyhetsbrev om EG-rätt nummer 7 2008

INLEDNING

AVGÖRANDEN I SVENSKA DOMSTOLAR, M.M.
Migrationsrätt
Statligt stöd
Straffrätt
Skatterätt

EG-DOMSTOLEN OCH FÖRSTAINSTANSRÄTTEN
Avgöranden rörande Sverige
Institutionell rätt och allmänna principer
Processrätt
Skatterätt (EG)
Offentlig upphandling
Konkurrensrätt och statligt stöd
Inre marknaden
Övriga rättsområden

NYA MÅL

DET HÄNDER I EG-DOMSTOLEN

ÖVRIGT

INLEDNING

Välkommen till ett nytt Nyhetsbrev. Från svenska domstolar noteras denna gång bl.a. ett flertal migrationsrättsliga avgöranden. Från EG-domstolen kan särskilt framhållas, förutom svaret på Regeringsrättens frågor rörande sjätte mervärdesskattedirektivet, bl.a. ett avgörande rörande innebörden av bestämmelserna om immunitet vid skadeståndstalan mot en ledamot av Europaparlamentet, ett annat avgörande rörande brottsoffers rätt att höras i bevissyfte, och ett tredje avgörande rörande vissa delgivningsfrågor. Som vanligt återfinns även en hel del intressant om rättsliga och inrikes frågor under rubriken Övrigt.

AVGÖRANDEN I SVENSKA DOMSTOLAR, M.M.

Migrationsrätt

Kammarrätten i Stockholm, Migrationsöverdomstolen, har i dom 2008-11-10 i mål 2984-08 återförvisat ett mål till migrationsdomstolen. Ett egyptiskt par hade hos Migrationsverket ansökt om uppehållskort med motiveringen att de var ekonomiskt beroende av sin som, som var gift med en svensk medborgare. Migrationsverket avslog ansökan med motiveringen att det ekonomiska beroendet uppkommit först sedan makarna kommit till Sverige, varför förutsättningarna för uppehållsrätt som familjemedlem inte var uppfyllda. Verket angav att beslutet inte fick överklagas. Migrationsdomstolen avvisade överklagandet. Enligt direktiv 2004/38/EG (rörlighetsdirektivet) ska det finnas rätt att till domstolsprövning av alla beslut som begränsar den fria rörligheten. Migrationsöverdomstolen konstaterade att makarnas eventuella uppehållsrätt grundades direkt på EG-rätten, och att ett uppehållskort därför enbart var en bekräftelse av vad som redan gällde. Beslutet avseende uppehållskort var således inte i sig överklagbart med hänvisning till direktivet, men eftersom Migrationsverket grundat sitt beslut på en bedömning av huruvida makarna hade uppehållsrätt förelåg det en rätt till domstolsprövning enligt direktivet. Den rätten är enligt Migrationsöverdomstolen sådan att den ger enskilda rättigheter som får åberopas inför domstol (direkt effekt).

Kammarrätten i Stockholm, Migrationsöverdomstolen, har i dom 2008-10-28 i mål 2397-08 fastslagit att det inte strider mot vare sig artikel 3 i Europakonventionen eller principen om non-refoulment (av den anledningen att Grekland inte längre kan räknas som ett säkert land i den mening som avses i rådets förordning (EG) nr 34312003, Dublinförordningen) att överlämna en person för asylprövning till Grekland, som var det EU-land dit klaganden först kommit.

Länsrätten i Skåne Län har i dom 2008-10-10 i mål 1753-08 avslagit en brittisk kvinnas ansökan om uppehållstillstånd. Hennes svenske make var bosatt i Schweiz, där även hon varit bosatt. Båda var FN-anställda. Hon hade kommit till Sverige för att lära sig svenska och förbereda sig för att bo här med sin make när han flyttade hem. Länsrätten ansåg inte makens planer på att flytta hem vara så konkreta att de kunde grunda någon rätt till uppehållstillstånd.

Statligt stöd

Kammarrätten i Jönköping har i dom 2008-10-20 i mål 1036-07 fastslagit att en del av det stöd som betalats ut från Europeiska regionala utvecklingsfonden till en privat näringsidkare vara otillåtet statsstöd enligt artikel 87.3 EG till den del det avsett bl.a. ersättning för nyttjande av logotyp och goodwill, eftersom detta skulle innebära att offentliga medel gavs för att bygga upp näringsidkarens privata näringsverksamhet.

Straffrätt

Göta hovrätt har i 2008-10-29 i mål B 942-08 fastställt Mariestads tingsrätts dom angående bestämmelser om fordonslängd. Polisen hade vid mätning konstaterat att högsta tillåtna fordonslängd för långtradaren överskridits till följd av att en ramp med extraljus monterats längst fram på fordonet. Bestämmelser om fordonslängder har harmoniserats genom direktiven 96/53/EG och 2002/7/EG. I dessa anges inte om t.ex. extraljus ska ingå vid mätning av fordonet. På grund härav fanns inga EG-rättsliga bestämmelser som medförde att den svenska straffbestämmelsen skulle åsidosättas. Föraren dömdes för förseelse mot vägtrafikförordningen.

Skatterätt

Kammarrätten i Stockholm har i dom 2008-10-07 i mål 1286-08 fastslagit att en SIDA-anställd marinobservatör som tjänstgjort på olika Sri Lankesiska fartyg, och till viss del även på land, inte hade en anställning ombord på ett utländskt fartyg som huvudsakligen går i oceanfart, vilket är en förutsättning för att skattefrihet för inkomsterna ska beviljas med stöd av 3 kap. 12 § andra stycket inkomstskattelagen.

EG-DOMSTOLEN OCH FÖRSTAINSTANSRÄTTEN

Avgöranden rörande Sverige

Regeringsrätten begärde förhandsavgörande i juni 2007. Begäran om förhandsavgörande avsåg tolkning av artikel 9.2 i rådets sjätte direktiv 77/388/EEG samt av artikel 56.1 c i rådets direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt. Begäran framställdes i ett mål mellan Kollektivavtalsstiftelsen TRR Trygghetsrådet en enligt svensk rätt bildad stiftelse som bedriver såväl ekonomisk som annan verksamhet, och Skatteverket, avseende de skattemässiga konsekvenserna av tillhandahållandet av vissa konsulttjänster som stiftelsen avser att förvärva samt avseende frågan om stiftelsen ska anses utgöra en näringsidkare i den mening som avses i 5 kap. 7 § mervärdesskattelagen (1994:200). Målet avser dels redovisningsperioder för vilka bestämmelserna i sjätte direktivet är tillämpliga, dels redovisningsperioder för vilka direktiv 2006/112 är tillämpligt. - Regeringsrättens fråga till EG-domstolen hade följande lydelse: Ska artiklarna 9.2 e och 21.1 b i sjätte direktivet och artiklarna 56.1 c och 196 i direktiv 2006/112 tolkas så att den som förvärvar en konsulttjänst från en beskattningsbar person i en annan medlemsstat, och som bedriver såväl viss ekonomisk verksamhet som verksamhet som faller utanför direktivens räckvidd, vid tillämpning av dessa artiklar ska anses som en skattskyldig/beskattningsbar person även om förvärvet görs enbart för den senare verksamheten? -  EG-domstolen lämnade 2008-11-06 (mål C-291/07) följande svar: Artikel 9.2 e i rådets sjätte direktiv 77/388/EEG i dess lydelse enligt rådets direktiv 1999/59/EG, och artikel 56.1 c i rådets direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt ska tolkas så, att den som förvärvar en konsulttjänst från en beskattningsbar person i en annan medlemsstat, och som bedriver såväl viss ekonomisk verksamhet som verksamhet som faller utanför direktivens tillämpningsområde, ska anses som en beskattningsbar person även om förvärvet görs enbart för den senare verksamheten.

Institutionell rätt och allmänna principer

I målen C-200/07 och C-201/07 prövades frågor om innebörden av bestämmelserna om immunitet vid skadeståndstalan mot en ledamot av Europaparlamentet. EG-domstolen uttalade följande i dom 2008-10-21: Nationell domstol, som har att döma i mål om skadeståndstalan mot en ledamot av Europaparlamentet på grund av yttranden som denne gjort, är inte skyldig att begära att parlamentet ska pröva om villkoren för immunitet är uppfyllda i sådant fall då domstolen inte är underrättad om att ledamoten hos parlamentet begärt att få immuniteten fastställd. Underrättelse om begäran skall föranleda vilandeförklaring och beslut om immunitet skall medföra avvisning av talan.

Målet C-155/07 gällde Europaparlamentets yrkande om ogiltigförklaring av rådets beslut 2006/1016 om beviljande av gemenskapsgaranti till Europeiska investeringsbanken mot förluster vid lån till projekt utanför gemenskapen. I målet prövades också fråga om verkningarna av beslutet ska bestå viss tid. EG-domstolen ogiltigförklarade i dom 2008-11-06 rådets beslut och uttalade: Verkningarna av beslutet ska bestå vad beträffar finansieringsåtaganden som Europeiska investeringsbanken har ingått och ingår fram till dess att ett nytt beslut antagits och trätt i kraft. Detta nya beslut ska antas inom tolv månader från det att domen meddelats och med stöd av lämplig rättslig grund, nämligen artikel 179 EG och artikel 181a EG i fördraget.

Processrätt

Målet C-144/07 P gällde immaterialrätt och processrätt, närmare bestämt fråga om precisering av begreppet "delgivning genom rekommenderat brev med mottagningsbevis". EG-domstolen ogillade i dom 2008-10-02 talan mot förstainstansrättens beslut i vilket rätten slagit fast att harmoniseringsbyrån har möjlighet att fastställa vilken dag ett dokument nått mottagaren, när den inte kan bevisa att det har vederbörligen delgetts, eller när bestämmelserna rörande dess delgivning inte har följts, och att denna bevisning ges samma rättsverkan som en regelrätt delgivning.

Skatterätt (EG)

Målet C-527/06 gällde fråga om underskott avseende privat bostadshus i annan medlemsstat kan beaktas vid fastställande av beskattningsbar inkomst. EG-domstolen slog i dom 2008-10-16 fast att gemenskapslagstiftningen utgör hinder för lagstiftning, enligt vilken en gemenskapsmedborgare som saknar hemvist i den medlemsstat där han uppbär en inkomst som utgör hela eller nästan hela hans skattepliktiga inkomst, vid fastställandet av beskattningsunderlaget avseende inkomsten i den medlemsstaten, inte kan yrka avdrag för underskott av privatbostad avseende samme medborgares hus för bostadsändamål som är beläget i en annan medlemsstat.

EG-domstolen tolkade i målet C-253/07 begreppet "vissa tjänster som är nära kopplade till idrottslig träning". Domstolen uttalade i dom 2008-10-16: För att tjänster som är kopplade till idrottslig träning ska kunna omfattas av undantag från mervärdesskatt ska de tillhandahållas av en organisation utan vinstsyfte, vara nära kopplade till idrottslig träning och vara väsentliga för densamma, då de som faktiskt kommer i åtnjutande av tjänsterna är de personer som ägnar sig åt idrott.

Målet C-371/07 gäller frågor om mervärdesbeskattningen av måltider i ett företags personalmatsal samt om medlemsstat får behålla undantag från avdragsrätt som förelåg enligt praxis när sjätte mervärdesskattedirektivet 77/388/EEG trädde i kraft. Generaladvokaten hävdar i sitt 2008-10-23 framlagda förslag till avgörande bland annat att en medlemsstat inte får behålla ett undantag från avdragsrätt avseende utgifter för vilka avdragsrätt förelåg enligt förvaltningspraxis när sjätte mervärdesskattedirektivet trädde i kraft även om undantaget i teorin var fastlagt i den nationella lagstiftningen samt att mervärdesskattedirektivet gäller för ett skattskyldigt företags servering av fria måltider till affärskontakter i dess egen personalmatsal när måltiden huvudsakligen avser andra ändamål än rörelsen. Sådana tillhandahållanden kan emellertid också huvudsakligen tjäna rörelsens syften, om de avser att öka effektiviteten vid sammanträden där mottagarna deltar, och de omfattas i sådana fall inte av dessa bestämmelser.

Offentlig upphandling

Genom dom 2008-10-02 i mål C-157/06 fälldes Italien återigen för fördragsbrott rörande offentlig upphandling. Italien hade enligt EG-domstolen underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt direktiv om samordning av förfarandet vid offentlig upphandling av lätta helikoptrar, genom att anta ett dekret av inrikesministern, som medgav undantag från gemenskapsbestämmelserna.

Konkurrensrätt och statligt stöd

Genom dom 2008-10-08 i målet T-68/04 ogillade förstainstansrätten talan av SGL Carbon AG om ogiltigförklaring av kommissionens beslut rörande konkurrensbegränsande samverkan vad avsåg elektriska och mekaniska kol- och grafitprodukter. Rätten beviljade ej heller nedsättning av bötesbeloppet.

Målen T-309/04, T-317/04, T-329/04 och T-336/04 gällde fråga om ogiltigförklaring av kommissionens beslut rörande Danmarks statliga stödåtgärder till förmån för TV2/Danmark A/S. Förstainstansrätten uttalade i dom 2008-10-22: Motiveringen i kommissionens beslut rörande Danmarks stöd till TV2/Danmark är bristfällig. Den bristfälliga motiveringen har orsakats av kommissionens åsidosättande av dess skyldighet att pröva frågor som var direkt relevanta för att avgöra om det förelåg statligt stöd. Därför ogiltigförklaras kommissionens beslut. Det saknas anledning att pröva de andra grunderna för talan i målen.

Inre marknaden

EG-domstolen uttalade i dom 2008-10-14 i målet C-353/06, som gällde
fri rörlighet för personer, att artikel 18 EG utgör hinder för att myndigheterna i en medlemsstat beslutar att inte erkänna ett barns efternamn, såsom detta har fastställts och registrerats i en annan medlemsstat där detta barn är fött och sedan födseln bosatt, då barnet, i likhet med sina föräldrar, endast är medborgare i den första medlemsstaten.

I målet C-452/06 diskuterades fri rörlighet för varor. EG-domstolen konstaterade i dom 2008-10-16 att gemenskapsrätten utgör hinder för att en medlemsstat, vid prövning av en ansökan om ömsesidigt erkännande av ett godkännande för försäljning av ett humanläkemedel som en annan medlemsstat har meddelat genom förenklat förfarande, avslår ansökan med motiveringen att läkemedlet inte överensstämmer i allt väsentligt med referensläkemedlet. Överträdelse av denna regel kan leda till skadeståndsansvar för medlemsstaten.

Målet C-136/07 gällde fri rörlighet för personer. EG-domstolen fällde genom dom 2008-10-16 Spanien för fördragsbrott. Spanien hade enligt domstolen underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt direktiv 89/48/EEG om en generell ordning för erkännande av examensbevis över behörighetsgivande högre utbildning som omfattar minst tre års studier och direktiv 92/51/EEG om en andra generell ordning för erkännande av behörighetsgivande högre utbildning, genom att inte, såvitt avser flygledaryrket, anta de författningar som är nödvändiga för att följa direktiven.

Övriga rättsområden

Målet C-404/07 gällde fråga om det föreligger skyldighet för nationell domstol att ge ett brottsoffer möjlighet att höras som vittne i ett förfarande där brottsoffret väckt enskilt åtal i åklagarens ställe. EG-domstolen konstaterade i dom 2008-10-09 att rådets rambeslut 2001/220/RIF om brottsoffrets ställning i straffrättsliga förfaranden ska tolkas på så sätt att det inte medför skyldighet för en nationell domstol att ge brottsoffret möjlighet att höras som vittne i ett förfarande där brottsoffret väckt enskilt åtal i åklagarens ställe. Om det inte finns sådan möjlighet, ska brottsoffret emellertid kunna tillåtas avge en utsaga som kan beaktas som bevisning.

Fråga om inhämtande av uppgifter från en skyddad databas till en annan databas kan anses utgöra ett "utdrag" prövades av EG-domstolen i målet
C-304/07. Domstolen uttalade i dom 2008-10-09 att inhämta uppgifter från en skyddad databas till en annan databas kan anses utgöra ett "utdrag" i den mening som avses i direktiv 96/9/EG om rättsligt skydd för databaser, om denna operation motsvarar en överföring av en väsentlig del av innehållet i den skyddade basen, eller överföringar av icke väsentliga delar som, genom att de är återkommande och systematiska, skulle medföra att en väsentlig del av innehållet återskapas.

Målet C-239/07 gällde fråga om det fria tillträdet för tredje part till system för överföring och distribution av el innefattar rätt att välja typ av system. EG-domstolen uttalade i dom 2008-10-09 att direktivet 2003/54/EG om gemensamma regler för den inre marknaden för el ska tolkas så, att det reglerar medlemsstaternas skyldigheter endast vad gäller tillträdet för och inte anslutningen av tredje part till systemen för överföring och distribution av el. Direktivets artikel 20 innehåller inte föreskrift om att den ordning för tillträde till systemen som medlemsstaterna är skyldiga att inrätta ska ge kunder möjlighet att efter eget önskemål välja vilken typ av system de önskar ansluta sig till.

EG-domstolen uttalade i dom 2008-10-16 i målet C-298/07 följande:
Direktiv 2000/31/EG om elektronisk handel ska tolkas på så sätt att en tjänsteleverantör är skyldig att förutom sin e-postadress tillhandahålla tjänstemottagare - innan avtal ingås med dem - andra uppgifter som möjliggör snabb kontakt och direkt och effektiv kommunikation. Dessa uppgifter behöver inte nödvändigtvis inbegripa ett telefonnummer. Uppgifterna kan bestå i ett elektroniskt kontaktformulär med hjälp av vilket tjänstemottagare kan vända sig till tjänsteleverantören via Internet och vilket tjänsteleverantören besvarar via e-post. Detta gäller dock inte när en tjänstemottagare som har kontaktat tjänsteleverantören på elektronisk väg, men som därefter inte längre har tillgång till Internet, ber tjänsteleverantören att öppna en icke-elektronisk kommunikationsväg.

Målet C-313/07 gällde socialrätt och arbetsrätt. EG-domstolen uttalade i dom 2008-10-16 att det enligt gemenskapsrätten vid företagsövergång inte krävs att ett avtal om hyra av en affärslokal som slutits mellan företagsöverlåtaren och tredje man ska bestå, även om en hävning av avtalet skulle kunna medföra att de anställningsavtal som övertagits av förvärvaren sägs upp.

I målet T-256/07 prövade förstainstansrätten fråga om ogiltigförklaringar av rådets beslut rörande särskilda restriktiva åtgärder mot vissa personer och enheter i syfte att bekämpa terrorism. Rätten uttalade i dom 2008-10-23: Talan av People's Mojahedin Organization of Iran ogillas i den del den syftar till ogiltigförklaring av rådets beslut den 28 juni 2007. Artikel 1 i rådets beslut den 20 december 2007 om särskilda restriktiva åtgärder mot vissa personer och enheter i syfte att bekämpa terrorism och om upphävande av tidigare beslut och viss punkt i bilagan till beslutet ogiltigförklaras i den del de berör organisationen. Talan ogillas i den del den syftar till ogiltigförklaring av övriga bestämmelser i sistnämnda beslut.

NYA MÅL

Inga nya mål finns att redovisa under perioden.

DET HÄNDER I EG-DOMSTOLEN

Den 25 november håller domstolen, stora avdelningen, muntlig förhandling i mål C-294/05, kommissionen mot Sverige, där kommissionen för talan om fördragsbrott för att Sverige underlåtit att fastställa och kreditera egna medel i samband med import av krigsmateriel och av varor med civil och militär användning samt genom att underlåta att betala dröjsmålsränta därpå. Den svenska regeringen hävdar att artikel 296.1 b EG ger medlemsstaten rätt att ensidigt medge tullbefrielse för import av krigsmateriel och för varor med dubbel användning (civil och militär) av försvarsekonomiska skäl, för att skydda militär sekretess samt för att respektera internationellt ingångna avtal om garanti av militär säkerhet. Kommissionen gör gällande att medlemsstaten inte har rätt att under åberopande av artikel 296.1.b EG undandra egna medel från gemenskapens budget. Under alla förhållanden har medlemsstaten bevisbördan för att tullbefrielse av krigsmateriel och varor med dubbel användning och därpå följande underlåtenhet att fastställa och kreditera egna medel skulle vara en nödvändig åtgärd för att skydda sina väsentliga säkerhetsintressen.

ÖVRIGT

Regeringen beslöt lagrådsremiss den 9 oktober 2008 om "Civilrättsliga sanktioner på immaterialrättens område - genomförande av direktiv 2004/48/EG". Se härom:
http://www.regeringen.se/sb/d/10024/a/113181

Regeringen beslöt lagrådsremiss den16 oktober 2008 om "Ändringar i EG:s redovisningsdirektiv, m.m.". Se härom: http://www.regeringen.se/sb/d/10024/a/113852

EU-kommissionen har enligt meddelande den 17 oktober 2008 beslutat att gå vidare till EG-domstolen för att Sverige inte har genomfört det tredje direktivet om penningtvätt. Tidsfristen för att genomföra direktivet gick ut den 15 december 2007. Direktivet om penningtvätt innebär en skärpning mot tidigare ordning i syfte att stoppa penningtvätt i organiserad kriminalitet och finansiering av terrorverksamhet. - Kommissionen har också beslutat att inleda överträdelseförfaranden mot Sverige på tre områden; 1) För att inte fullt ut har genomfört bestämmelserna avseende vidareutnyttjande av information som produceras, samlas in och delas av de offentliga organen i EU. 2) För att ha underlåtit att meddela åtgärder för införlivande av EU:s direktiv om erkännande av yrkeskvalifikationer. 3) Direktivet om gränsöverskridande fusioner. Kommissionen vill med direktivet från 2005 underlätta fusioner över gränserna av bolag med begränsat ansvar. Sverige står även här inför en domstolsprocess. - Se härom: http://ec.europa.eu/sverige/news/topics/justice/news_date_744_sv.htm

Rådet för rättsliga och inrikes frågor. Vid rådets möte den 24 oktober antog ministrarna bl.a. slutsatser om att upprätta nationella plattformar för bekämpning av IT-brottslighet. De enades också om slutsatser om strukturering av den inre säkerheten i EU och om principer som syftar till att underlätta samarbetet mellan brottsbekämpande myndigheter. - Ministrarna antog en rådsresolution om utbildning för domare, åklagare och annan personal inom rättsväsendet. Den föreslagna resolutionen innebär att medlemsländerna, vid utformande av nationella utbildningsinsatser för dessa personer, på olika sätt bör verka för att förbättra kunskapen om bland annat EU-rätt och andra medlemsländers rättssystem.

SIEP har publicerat Carl Fredrik Bergström uppsats "Lissabonfördraget och den svenska grundlagens reglering av EU" i Europapolitisk analys 13-2008. Publikationen kan läsas i sin helhet här.   Se även:  www.sieps.se

Regeringen beslöt den 6 november 2008 att se över postlagen. En särskild utredare ska analysera Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/6/EG om ändring av direktiv 97/67/EG beträffande fullständigt genomförande av gemenskapens inre marknad för posttjänster. Se härom: http://www.regeringen.se/sb/d/11113/a/115061

Europaparlamentet har introducerat en s.k. RSS-läsare på sin hemsida. Det är ett verktyg som sammanför flera nyhetsuppdateringar till en sida, allt för att underlätta för läsaren. För att få tillgång till RSS-funktionen klickar man på RSS-ikonen i rutan längst ner till vänster på presstjänstens sida, på Europaparlamentets hemsida.

Kommissionen presenterade den 5 november det så kallade utvidgningspaketet innehållande ett strategipapper om utvidgningen 2008-2009 samt översynsrapporter för samtliga kandidatländer (Kroatien, Makedonien och Turkiet) samt potentiella kandidatländer (Serbien, Bosnien-Hercegovina, Albanien, Montenegro och Kosovo).  Se vidare: Nyhetsbrev, Veckobrevet från Bryssel den10 november 2008, Vecka 46, www.regeringen.se .

Kommissionen har också inlett en offentlig konsultation om Östersjöstrategin. Se härom:
http://ec.europa.eu/regional_policy/consultation/baltic/consultation_en.htm




Senast ändrad: 2008-11-17