JavaScript är inaktiverat i webbläsaren, läs mer här.

Nummer 7 2007

INLEDNING

AVGÖRANDEN I SVENSKA DOMSTOLAR, M.M. 

Processrätt
Socialförsäkringsrätt 
Miljörätt
Konsumenträtt

EG-DOMSTOLEN OCH FÖRSTAINSTANSRÄTTEN  

Avgöranden rörande Sverige
Förslag rörande Sverige
Institutionell rätt och allmänna principer
Skatterätt
Konkurrensrätt och statligt stöd
Inre marknaden
Immaterialrätt
Övriga rättsområden

NYA MÅL

DET HÄNDER I EG-DOMSTOLEN

ÖVRIGT

 

INLEDNING

Unibet-målet har, såvitt avser bolagens fastställelsetalan att bolaget utan hinder av lotterilagstiftningen skall ha rätt att marknadsföra sina tjänster i Sverige, nått vägs ände genom Högsta domstolens dom. Ett rambeslut om tillnärmning av medlemsstaternas straffrättsliga lagar vid föroreningar som orsakats av fartyg har upphävts eftersom det i rambeslutet fanns bestämmelser om arten av påföljd (fängelse) och nivån på straffet, vilket innebar att gemenskapens kompetens överskridits. Frågan hur de relativt omfattande privata transporterna av finsk rödmärkt olja över gränsen skall behandlas straffrättsligt kommer ett steg närmare sin lösning när EG-domstolen den 15 november meddelar dom angående Hovrätten för Övre Norrlands begäran om förhandsavgörande. Detta och mycket annat rapporteras i detta nummer av Nyhetsbrevet.

AVGÖRANDEN I SVENSKA DOMSTOLAR, M.M.

Processrätt

Högsta domstolen har i beslut 2007-10-24 i mål Ö 4474-04 och Ö 752-05, Unibet. Unibet väckte talan om dels fastställande av att bolaget utan hinder av 38 § lotterilagen (1994:100) hade rätt att marknadsföra sina speltjänster i Sverige på visst sätt, dels fastställande av skadeståndsskyldighet för staten. I anslutning till det förstnämnda yrkandet framställdes även ett interimistiskt förbudsyrkande. Såväl fastställelseyrkandet som det interimistiska yrkandet avvisades av tingsrätt och hovrätt. Högsta domstolen har i det nu aktuella beslutet fastslagit att Unibet inte hade rätt att föra denna fastställelsetalan, eftersom den endast avsåg att en viss bestämmelse i lag inte skulle tillämpas mot bolaget, vilket ansågs innebära en abstrakt normprövning som inte är tillåten enligt svensk rätt. Unibets rätt att få en prövning av huruvida förbudet i 38 § lotterilagen stred mot EG-rätten ansågs tillgodosedd genom den av bolaget förda skadeståndstalan mot staten angående samma sak, och genom t.ex. möjligheten till rättsprövning av regeringens beslut i ärenden enligt lotterilagen. Högsta domstolen lämnade även Unibets interimistiska yrkanden utan bifall. Enligt svensk rätt skulle yrkandena lämnas utan bifall redan på den grunden att Unibet endast fört en fastställelsetalan, som inte leder till en verkställbar dom. Den omständigheten medförde enligt Högsta domstolen även att det inte fanns skäl att på EG-rättslig grund meddela interimistiska beslut, eftersom dessa åtgärder därför inte skulle vara nödvändiga för att säkerställa Unibets rätt vid ett bifall till deras skadeståndstalan. Högsta domstolen hade i målet inhämtat förhandsavgörande från EG-domstolen, mål C-432/05, dom 2007-03-13 (se Nyhetsbrev nummer 2, 2007).

Högsta domstolen har i beslut 2007-11-06 i mål Ö 893-05 avslagit en begäran om att inhämta förhandsavgörande och fastslagit att artikel 5.1 i Bryssel I-förordningen, som innebär att talan får väckas där en avtalsförpliktelse skall uppfyllas, är tillämplig när talan gäller avdrag på köpeskillingen på grund av ett dolt fel i en fastighet. En sådan talan innefattar nämligen enligt Högsta domstolen ett påstående att säljaren brustit i sin förpliktelse att tillhandahålla fastigheten i avtalsenligt skick. Det är i ett sådant fall uppenbart att uppfyllelseorten inte kan vara någon annan än den där fastigheten är belägen, i detta fall Kristianstads kommun. Kristianstads tingsrätt var således behörig att uppta tvisten, trots att både kärande och svarande var danska medborgare bosatta i Danmark. Högsta domstolen tillämpade artikel 5.1 utan att den åberopats av part, då förhållandena som ledde till bestämmelsens tillämpning framgick av omständigheterna i målet.

Socialförsäkringsrätt

Länsrätten i Södermanlands län har i dom 2007-03-20, mål 483-07 och 709-07, fastslagit att en person som med bibehållen arbetslöshetsersättning rest till England för att där söka arbete har rätt till fortsatt bistånd enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453). Länsrätten hänvisade, efter en utförlig redogörelse för tillämplig EG-rättslig lagstiftning och relevanta rättsfall från EG-domstolen, i avgörandet till EG-rättens övergripande principer om fri rörlighet för arbetskraft och grundtanken i förordning nr 1408/71 att en EU-medborgare inte skall gå miste om sociala förmåner för att han utnyttjar den fria rörligheten.

Kammarrätten i Jönköping har i dom 2007-09-27 i mål 3248-07 prövat en liknande fråga, nämligen huruvida en EES-medborgare som uppehåller sig i Sverige för att söka arbete har rätt till bistånd enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen. Socialnämnden hade avslagit ansökan med hänvisning till att EES-medborgaren saknade uppehållsrätt i Sverige. Länsrätt och kammarrätt konstaterade att när EES-medborgare uppehåller sig i Sverige för att söka arbete har denne uppehållsrätt här så länge denne har en verklig möjlighet att få anställning här (se 3 a kap. 3 och 5 §§ utlänningslagen), varför det inte kan ställas något krav på uppehållstillstånd. Socialnämnden skulle därför inte ha avslagit ansökan om bistånd på denna grund.

Kammarrätten i Sundsvall har i dom 2007-10-01 i mål 473-07 fastslagit att artikel 22 i förordning nr 1408/71 skall anses ha tillämpats när en person under vistelse i Finland får akut sjukvård och erlägger avgifter, 259,95 euro, på samma villkor som en person försäkrad i Finland skulle ha gjort. Konsekvensen av detta blev att personen inte ansågs ha rätt till ytterligare ersättning för vad han betalt i Finland med stöd av artiklarna 49 EG och 50 EG.

Miljörätt

Vänersborgs tingsrätt, miljödomstolen, har i dom 2007-09-28 i mål M 2809-06 upphävt länsstyrelsens beslut att förbjuda Trollhättans stad att använda gummiklipp som konstruktionsmaterial för anläggande av gasdränering m.m. Det avgörande för miljödomstolens bedömning har varit att den ansett den svenska översättningen avseende distinktionen mellan bortskaffande och återvinning i EG-domstolens dom i mål C-6/00 vara felaktig. Enligt den svenska översättningen skall det anses utgöra återvinning när avfallet skall "användas på ett användbart sätt", medan miljödomstolen efter jämförelse med tysk, fransk och engelsk språkversion anser att "användas på ett meningsfullt sätt" är den lämpligaste formuleringen. Denna formulering förekommer i senare praxis från EG-domstolen. Denna skillnad medförde att det avsedda utnyttjandet av gummiklipp inte omfattades av vare sig deponiförbud eller deponeringsförordningen.

Konsumenträtt

Konsumentombudsmannen har beslutat biträda ett par i deras talan vid tingsrätt mot Ryan Air angående ersättning för kostnader som paret åsamkades när deras flyg ställdes in och de blev tvungna att ta sig hem på egen bekostnad. KO anser att Ryan Airs vägran att betala ersättning strider mot förordning (EG) nr 261/2004 om fastställande av gemensamma regler om kompensation och assistans till passagerare vid nekad ombordstigning och inställda eller kraftigt försenade flygningar.

EG-DOMSTOLEN OCH FÖRSTAINSTANSRÄTTEN

Avgöranden rörande Sverige

I målet C-98/06 hade Högsta domstolen i februari 2006 begärt förhandsavgörande. Begäran avsåg tolkningen av artikel 6.1 i rådets förordning (EG) nr 44/2001 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område. Begäran hade framställts i ett mål mellan Freeport plc, ett bolag bildat enligt brittisk rätt, och OA, som väckt talan mot det bolaget vid en annan domstol än den där bolaget hade sitt säte. HD:s två första (av tre) tolkningsfrågor hade följande lydelse:

1) Är en talan, som grundar sig på ett påstående om betalningsansvar för ett aktiebolag till följd av åtagande, att uppfatta som avtalsrättslig vid tillämpning av artikel 6.1 i förordning nr 44/2001 även om den som gjorde åtagandet vid tidpunkten för detta varken var ställföreträdare eller fullmäktig för bolaget?

2) Om svaret på den första frågan är jakande: Gäller som villkor för behörighet enligt artikel 6.1, vid sidan av de i artikeln uttryckligen angivna villkoren, att talan mot den som har hemvist i domslandet inte har väckts endast för att få talan mot annan svarande prövad vid annan domstol än som annars skulle ha varit behörig att pröva denna talan?

I EG-domstolens domslut 2007-10-11 uttalades följande:

1) Artikel 6.1 i rådets förordning (EG) nr 44/2001 skall tolkas så, att den omständigheten att käromål som har väckts mot flera svarande har olika rättsliga grunder inte utgör hinder för tillämpning av den bestämmelsen.

2) Artikel 6.1 i förordning nr 44/2001 är tillämplig då det finns ett samband mellan käromål mot olika svarande vid den tidpunkt då talan väcks, det vill säga när en gemensam handläggning och dom är påkallad för att undvika att oförenliga domar meddelas som en följd av att käromålen prövas i olika rättegångar, utan att det dessutom är nödvändigt att separat fastställa att talan inte har väckts mot flera svarande endast för att få talan mot en av dessa prövad vid domstol i en annan medlemsstat än den där denne har hemvist.

Förslag rörande Sverige

Inga förslag finns att rapportera under perioden.

Institutionell rätt och allmänna principer

I juli 2005 antog Europeiska unionens råd rambeslut 2005/667/RIF. Rambeslutet, som grundade sig på avdelning VI i EU-fördraget, särskilt artiklarna 31.1 e EU och 34.2 b EU, utgjorde det instrument genom vilket EU avsåg att tillnärma medlemsstaternas straffrättsliga lagstiftningar genom att ålägga medlemsstaterna skyldigheten att föreskriva gemensamma straffrättsliga påföljder för att bekämpa föroreningar som orsakas av fartyg, uppsåtligen eller av grov oaktsamhet. Rambeslutet kompletterade direktiv 2005/35/EG. - Kommissionen begärde därefter att EG-domstolen skulle ogiltigförklara rambeslutet. 19 medlemsstater, däribland Sverige, intervenerade till stöd för rådet. - EG-domstolen fann i dom 2007-10-23 i målet C-440/05 att rambeslutet innebar ett åsidosättande av artikel 47 EU, eftersom det genom att fastställa arten av och nivån på de tillämpliga straffrättsliga påföljderna inverkade på gemenskapens behörighet enligt artikel 80.2 EG. Rambeslutet ogiltigförklarades i sin helhet, eftersom det inte gick att dela upp det i separata delar.

Målet C-273/04 gällde institutionell rätt och jordbruksrätt, närmare bestämt frågan om rådet hade haft behörighet och om det hade överskridit sina befogenheter vid beslut om anpassning av akten om villkoren för de nya medlemsstaternas anslutning till EU-fördragen till följd av reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken. EG-domstolen ogillade i dom 2007-10-23 Polens talan om ogiltigförklaring av rådets beslut om anpassning av akten om villkoren för de nya medlemsstaternas anslutning.

I målet T-194/04 diskuterades fråga om ogiltigförklaring av kommissionens beslut att inte lämna ut namnen på samtliga närvarande vid ett sammanträde som ägt rum i samband med ett fördragsbrottsförfarande mot Förenade kungariket. Förstainstansrätten ogiltigförklarade i dom 2007-11-08 kommissionens beslut. Rätten fann att enbart den omständigheten att en handling innehåller personuppgifter inte betyder att de berörda personernas privatliv eller integritet berörs. Rätten ansåg vidare att ett utlämnande av namnen på företrädare för en organisation inte konkret och faktiskt skulle skada de berörda personernas privatliv och integritet. Enbart den omständigheten att den berörda personens namn förekommer i en förteckning över de närvarande vid ett sammanträde, med angivande av den organisation som denne företrädde, innebär inte en sådan skada, och skyddet för de berörda personernas privatliv och integritet är inte i fara.

I anslutning härtill kan nämnas att EU:s ombudsman kritiserat kommissionen för att man inte publicerat en rapport under 2006 om hur det står till med unionens öppenhet. Se härom: http://www.ombudsman.europa.eu/decision/en/070668.htm

Skatterätt

EG-domstolen avgjorde genom dom 2007-10-11 de förenade målen
C-283/06 och C-312/06. Domstolen konstaterade att den i målet aktuella kommunala bolagsskatten skiljde sig från mervärdesskatt på sådant sätt att den inte kunde betecknas som en omsättningsskatt. Gemenskapsrätten utgör enligt domstolen inte hinder för påförande av en lokal bolagsskatt som tas ut på all ekonomisk verksamhet som drivs inom en kommun och beträffande vilken åtgärder för införande, upphävande och ändring omfattas av kommunernas utrymme för skönsmässig bedömning.

I målet C-355/06 prövades fråga om enmansbolag och fysisk person, som är ensam aktieägare, företagsledare och anställd, skall betraktas som ett enda skattesubjekt vid uppbörd av mervärdesskatt. EG-domstolen kom i dom 2007-10-18 fram till följande slutsats: En fysisk person, som utför samtliga arbetsuppgifter i ett skattskyldigt bolags namn och för detta bolags räkning, genom tillämpning av ett anställningsavtal mellan denne och bolaget, i vilket den fysiska personen är ensam aktieägare, företagsledare och anställd, skall inte själv anses skattskyldig.

Målet C-427/05 gällde fråga om gemenskapsrätten utgör hinder för en nationell skattelagstiftning, enligt vilken stöd från gemenskapens strukturfonder skall beaktas vid fastställandet av den skattepliktiga inkomsten. EG-domstolen fann i dom 2007-10-25 att gemenskapsrätten inte utgör hinder för en nationell skattelagstiftning, såsom artikel 55.3 b i det italienska presidentdekret nr 917/86, enligt vilken stöd från gemenskapens strukturfonder skall beaktas vid fastställandet av den skattepliktiga inkomsten.

EG-domstolen definierade i dom 2007-10-25 i målet C-174/06 begreppet "uthyrning av fast egendom". Domstolen uttalade att sjätte momsdirektivet 77/388/EEG skall tolkas så att ett rättsförhållande avseende en upplåtelse av en besittnings- och nyttjanderätt, som kan vara exklusiv, till särskilt reglerad offentlig egendom, närmare bestämt offentligägda kustområden, under en bestämd period och mot ersättning, omfattas av begreppet "uthyrning av fast egendom".

Konkurrensrätt och statligt stöd

Målet C-177/06 gällde statligt stöd och EG-processrätt. Frågan i målet gällde om Spanien gjort sig skyldigt till fördragsbrott rörande statligt stöd till nystartade företag. Därjämte prövades fråga om samtidig talan hos förstainstansrätten skulle påverka utgången. EG-domstolen konstaterade följande i domen 2007-09-20: Spanien fälldes för fördragsbrott eftersom landet underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt tre beslut av kommissionen om de stödordningar i form av statliga stöd som Spanien genomfört till förmån för nystartade företag. Talan mot besluten hos förstainstansrätten påverkade inte utgången vad gällde fördragsbrott.

I de förenade målen T-27/03, T-46/03, T-58/03, T-79/03, T-80/03, T-97/03 och T-98/03 prövades frågor om ogiltigförklaring av kommissionens bötesbeslut för åtta producenter av armeringsjärn. Förstainstansrätten fann i dom 2007-10-25 att bötesbeslutet var rättsstridigt. Beslutet ogiltigförklarades i den del det berörde SP SpA, Leali SpA, Acciaierie e Ferriere Leali Luigi SpA, Industrie Riunite Odolesi SpA (IRO), Lucchini SpA, Ferriera Valsabbia SpA, Valsabbia Investimenti SpA och Alfa Acciai SpA.

Målet T-474/04 gällde fråga om upphävande av kommissionens avslag på begäran om att utelämna vissa avsnitt i beslut rörande konkurrensbegränsande samverkan. Förstainstansrätten upphävde i dom 2007-10-12 kommissionens avslag på begäran om att utelämna dessa avsnitt i den slutliga versionen av ett beslut ("Peroxidbeslutet") i vilket överträdelse av artikel 81 EG konstaterats.

Inre marknaden

Tyskland fälldes genom dom 2007-10-23 av EG-domstolen i mål C-112/05 för fördragsbrott rörande den s.k. "VW-lagen". Domstolen konstaterade att Volkswagen-lagen innehåller restriktion för den fria rörligheten för kapital samt att Tyskland inte visat varför det är nödvändigt och lämpligt att behålla en privilegierad ställning för offentliga aktörer.

I målet C-195/06 diskuterades fråga om erbjudande i TV om deltagande i pristävling utgör TV-köp eller TV-reklam. EG-domstolen uttalade följande i domslutet 2007-10-18: Direktiv 89/552/EEG skall tolkas på så sätt att en sändning eller del av sändning, där ett programföretag erbjuder TV-tittarna möjligheten att omedelbart ringa ett betalnummer och således mot betalning delta i en pristävling, - omfattas av definitionen i artikel 1 f av TV-köp, om denna sändning eller del av sändning utgör ett verkligt erbjudande om tjänster, med beaktande av syftet med sändningen i vilken tävlingen ingår, tävlingens betydelse för sändningen, avseende tiden och den ekonomiska avkastning som beräknas utgå i förhållande till den avkastning som sändningen förväntas generera i sin helhet, liksom inriktningen på de frågor som ställs till deltagarna, - omfattas av definitionen i artikel 1 c av TV-reklam om tävlingen, på grund av dess målsättning och innehåll liksom omständigheterna under vilka de pris som kan vinnas framställs, består av ett meddelande som syftar till att locka TV-tittarna att skaffa sig de varor och tjänster som framställs som pris eller som syftar till att indirekt i form av egenreklam lovorda det ifrågavarande programföretagets sändningar.

Immaterialrätt

Målet T-460/05 gällde fråga om sökt varumärke i form av tredimensionellt kännetecken som utgörs av formen på en högtalare har tillräcklig särskiljningsförmåga för registrering. Förstainstansrätten kom i dom 2007-10-10 fram till följande slutsats: Överklagandenämnden tillämpade artikel 7.1 b i förordning nr 40/94 på ett felaktigt sätt när den slog fast att det av Bang & Olufsen sökta varumärket saknade särskiljningsförmåga. Ett minimum av särskiljningsförmåga räcker för att registreringshindret i denna artikel inte skall vara tillämpligt.

Övriga rättsområden

I målet C-16/05 prövade EG-domstolen fråga om medlemsstat, sedan associeringsavtal och tilläggsprotokoll med Turkiet trätt i kraft, får införa nya begränsningar av etableringsfriheten. Domstolen uttalade i dom 2007-09-20: Gemenskapsrätten utgör hinder för en medlemsstat att, sedan avtalet med Turkiet trätt i kraft, införa nya begränsningar av etableringsfriheten. Förbudet gäller även begränsningar rörande villkor i fråga om turkiska medborgares första tillträde till medlemsstatens territorium i syfte att vara verksam som egenföretagare.

Målet C-179/06 gällde fråga om Italien gjort sig skyldigt till fördragsbrott rörande miljökonsekvensbeskrivning. Italien friades av EG-domstolen i dom 2007-10-04. Domstolen uttalade bl.a.: Vad beträffar de uppgifter som bevisbördan rörande skyldigheten att göra en bedömning av inverkan på miljön avser, har kommissionen inte gett EG-domstolen precisa upplysningar om den geografiska placeringen och omfattningen av de byggnadsarbeten som utförts. Kommissionen har inte heller lämnat några uppgifter om arbetenas tekniska art eller preciserat i vilken omfattning dessa arbeten skulle kunna påverka området på ett betydande sätt. Kommissionen har inte uppfyllt sin bevisskyldighet.

I målet C-117/06, som gällde gemensam utrikes- och säkerhetspolitik, diskuterades fråga om försäljning av fast egendom behöver fullföljas då köparens ekonomiska tillgångar har frusits. EG-domstolen kom till följande slutsats i dom 2007-10-11: Slutlig registrering av äganderätten, vilken är en förutsättning för att få äganderätt till fast egendom i Tyskland, stoppas om köparen har förts upp på listan över personer som är associerade med Usama bin Ladin, nätverket al-Qaida eller Talibanerna.

Målet C-411/05 gällde socialrätt, närmare bestämt fråga om förbudet mot diskriminering på grund av ålder hindrar nationell lagstiftning, enligt vilken klausuler om obligatorisk pensionering vid 65 års ålder anges i kollektivavtal. EG-domstolen uttalade i dom 2007-10-16 rörande begreppet diskriminering följande: Förbudet mot diskriminering på grund av ålder hindrar inte lagstiftning, enligt vilken klausuler om obligatorisk pensionering i kollektivavtal vars enda villkor är att arbetstagaren har uppnått åldersgränsen för pensionering, vilken har fastställts till 65 år i den nationella lagstiftningen, och uppfyller övriga villkor på området för social trygghet för att ha rätt till avgiftsbaserad pension är giltiga, när åtgärden på ett objektivt och rimligt sätt inom ramen för nationell rätt kan motiveras av ett berättigat mål som rör sysselsättningspolitik och arbetsmarknaden, och sätten för att genomföra detta syfte av allmänintresse inte framstår som vare sig olämpliga eller onödiga.

NYA MÅL

Inga nya mål av specifikt svenskt intresse har under perioden inkommit till EG-domstolen.

DET HÄNDER I EG-DOMSTOLEN

Torsdagen den 15 november meddelar domstolen dom i mål C-330/05, Granberg, angående en begäran om förhandsavgörande från Hovrätten för Övre Norrland, vars mål rör olovlig förflyttning av punktskattepliktig vara (s.k. finsk rödmärkt eldningsolja). Det kan i anslutning till detta rapporteras att Regeringsrätten i beslut 2007-10-09 i mål 2983-05 meddelat prövningstillstånd angående Tullverkets begäran att vid gränspassagerna i Övertorneå och Pello få sätta upp övervakningskameror för att kunna lagföra olovlig införsel av punktskattepliktiga varor, däribland finsk rödmärkt eldningsolja, från Finland.

Torsdagen den 22 november håller domstolen muntlig förhandling i mål C-18/07, Jalkhed, angående en begäran om förhandsavgörande från Kammarrätten i Jönköping. Frågorna rör huruvida förbudet mot att hålla rovfåglar som sällskapsdjur är förenligt med EG-rättens bestämmelser om fri rörlighet för varor, och särskilt artikel 28 EG.

Torsdagen den 29 november lämnas förslag till avgörande i förenade målen C-39/05 P och C-52/05 P, Sverige mot rådet m.fl., angående den s.k. öppenhetsförordningen.

ÖVRIGT

Kvoterna på textilier som exporteras från Kina kommer att försvinna år 2008. I ett avtal mellan EU och Kina har man kommit överens om att EU nästa år tar bort
begränsningarna för import av kinesiska textilier och under en övergångsperiod ersätter dem med ett övervakningssystem. Se härom:
http://ec.europa.eu/trade/issues/sectoral/industry/textile/pr091007_en.htm

Europeiska ombudsmannen Nikiforos Diamandouros tog emot 3 830 klagomål från medborgare under år 2006. Se härom:
http://www.europarl.europa.eu/news/expert/briefing_page/11614-295-10-43-20071012BRI11613-22-10-2007-2007/default_p001c014_sv.htm

Enligt pressmeddelande den 24 oktober 2007 har Jordbruks- och fiskerådet i Luxemburg beslutat om en överenskommelse för torskfisket i Östersjön. Se härom:
http://www.regeringen.se/sb/d/9652/a/90844

Regeringen har enligt pressmeddelande den 25 oktober 2007, kommit överens med kommissionen om ett nytt transportstöd för norra Sverige. Se härom:
http://www.regeringen.se/sb/d/9658/a/90953

Regeringen beslöt lagrådsremiss den 25 oktober 2007 rörande "Kompletterande bestämmelser till EG-förordningen om information om betalaren som ska åtfölja penningöverföringar". Se härom:
http://www.regeringen.se/sb/d/8683/a/90944

Om en svensk delägare i ett utländskt företag inom EES-området kan visa att det utländska företaget verkligen bedriver en affärsmässig verksamhet kan delägaren slippa CFC-beskattning. Det föreslår regeringen i prop. 2007/08:16 som den 30 oktober 2007 lämnades till riksdagen. Se härom
http://www.regeringen.se/sb/d/8703/a/91260 och
http://www.regeringen.se/sb/d/9662/a/91269

Den nya Luganokonventionen undertecknades den 30 oktober 2007. Se härom:
http://www.conflictoflaws.net/2007/jurisdiction/eu/new-lugano-convention-signed/
Betänkandet SOU 2007:80 " Reach - genomförande och sanktioner" överlämnades den 6 november 2007. Se härom:
http://www.regeringen.se/sb/d/8704/a/91527

 




Senast ändrad: 2007-11-12