JavaScript är inaktiverat i webbläsaren, läs mer här.

Nyhetsbrev om EG-rätt nummer 6 2009

INLEDNING

AVGÖRANDEN I SVENSKA DOMSTOLAR, M.M.
Skatterätt
Marknadsrätt
Tryckfrihetsrätt

EG-DOMSTOLEN OCH FÖRSTAINSTANSRÄTTEN
Avgöranden rörande Sverige
Förslag till avgöranden rörande Sverige
Institutionell rätt och allmänna principer
Processrätt
Skatterätt (EG)
Offentlig upphandling
Konkurrensrätt och statligt stöd
Inre marknaden
Övriga rättsområden

NYA MÅL

DET HÄNDER I EG-DOMSTOLEN

ÖVRIGT

INLEDNING

Höstens andra nyhetsbrev kommer samtidigt som kylan brett ut sig över landet. Från svensk horisont noteras, förutom två avgöranden om spel och alkoholreklam, ett intressant avgörande från Regeringsrätten angående företrädares betalningsansvar för bolagets mervärdesskatt. Från EG-domstolen kan bl.a. anmärkas ett varumärkesrättsligt mål rörande Googles sökord och ett intressant förslag till avgörande rörande tillgången till institutionernas handlingar.

AVGÖRANDEN I SVENSKA DOMSTOLAR, M.M.

Skatterätt

Regeringsrätten har i dom den 28 september 2009 i mål 5538-08 fastslagit att de svenska reglerna om företrädares betalningsansvar för ett bolags mervärdesskatt enligt 12 kap. 6 § skattebetalningslagen är förenligt med sjätte mervärdesskattedirektivet 77/388/EG och med EG-rättens allmänna principer om rättssäkerhet och proportionalitet. Regeringsrätten hänvisar till möjligheten för medlemsstaterna enligt artikel 21 i sjätte mervärdesskattedirektivet att föreskriva solidariskt ansvar för annan än den skattskyldige och till hur den bestämmelsen tolkats i AG-domstolens dom i mål C-384/04. Eftersom frågan redan prövats av EG-domstolen fanns det inget behov av att begära förhandsavgörande.

Marknadsrätt

Svea hovrätt har i dom 2009-09-16 i mål B 6660-08 bifallit Konsumentombudmannens yrkande om utdömande av vite mot ett bolag som överträtt ett av KO meddelat förbudsföreläggande om utformningen av alkoholreklam. Bolaget gjorde gällande att förbudet stred mot EG-fördragets bestämmelser om fri rörlighet för varor. Hovrätten uttalade att den nationella på vilken föreläggandet grundats visserligen utgjorde en åtgärd med motsvarande verkan till en kvantitativ importrestriktion, så att artikel 28 EG var tillämplig, men att förbudet var motiverat av och proportionerligt i förhållande till skyddet för folkhälsan, och därför var tillåtet enligt artikel 30 EG.

Tryckfrihetsrätt

Regeringsrätten har den 25 augusti 2009 meddelat prövningstillstånd i tre mål, 2208-09, 3582-07 och 3583-07, rörande publiceringen av annonser för utländska spelbolag respektive lotterier i svenska dagstidningar. I samtliga fall berörs frågan om främjandeförbudet i 38 § lotterilagen är förenligt med den inre marknaden. Fortsättning följer.

EG-DOMSTOLEN OCH FÖRSTAINSTANSRÄTTEN

Avgöranden rörande Sverige

Sverige fälldes genom dom av EG-domstolen 2009-10-06 i målet C-438/07 för fördragsbrott. Kommissionen hade yrkat EG- domstolen skulle fastställa att Sverige hade underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 5.2, 5.3 och 5.5 i rådets direktiv 91/271/EEG om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse, i dess lydelse enligt kommissionens direktiv 98/15/EG, genom att inte senast den 31 december 1998 ha ordnat så, att samtliga utsläpp från reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse som härrörde från tätorter med mer än 10 000 personekvivalenter ("pe") som skedde direkt i de känsliga områdena eller deras avrinningsområden uppfyllde de tillämpliga kraven i bilaga 1 till direktiv 91/271. - Sverige friades på en rad punkter men fälldes av EG-domstolen på följande sätt:
1) Sverige har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 5.2, 5.3 och 5.5 i direktiv 91/271/EEG om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse, i dess lydelse enligt direktiv 98/15/EG, genom att inte senast den 31 december 1998 ha ordnat så, att utsläppen från de reningsverk för avloppsvatten från tätbebyggelse som härrör från tätorter med mer än 10 000 personekvivalenter som räknas upp i bilagorna 2 och 3 till Sveriges svaromål, såsom dessa bilagor ändrats genom dupliken, vilka sker direkt i de känsliga områdena eller deras avrinningsområden, uppfyller de tillämpliga kraven i bilaga 1 till direktiv 91/271.
2) Talan ogillas i övrigt.

Förslag till avgöranden rörande Sverige

Generaladvokaten Miguel Poiares Maduro lämnade den 1 oktober 2009 förslag till avgörande i mål C-246/07, kommissionen mot Sverige. Han föreslår att domstolen ska slå fast att Sverige har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 10 EG, genom att på egen hand föreslå att PFOS skulle läggas till i bilagorna till Stockholmskonventionen om långlivade organiska föroreningar innan gemenskapen hade fattat beslut i frågan.

Samme generaladvokat lämnade samma dag förslag till avgörande även i de förenade målen C 514/07 P, C 528/07 P och C 532/07 P, Sverige mot API m.fl. parter. Målet rör tillgång till institutionernas handlingar. Processläget och partsställningen är mycket komplex. Generaladvokaten har dock, vilket förefaller mer matnyttigt att rapportera om, i punkt 39 i förslaget sammanfattat sin syn på rättsläget enligt följande:

"Ansökningar som görs av allmänheten om tillgång till inlagor i ett pågående mål ska göras till domstolen. Dessa inlagor utgör en del av domstolsprocessen och domstolen är bäst lämpad att göra en oberoende prövning av huruvida tillgång skulle kränka rättegångens integritet eller undergräva andra legitima intressen. Även om domstolen skulle finna att parternas skriftliga inlagor omfattas av förordning nr 1049/2001 och besluta att förevarande mål ska avgöras med tillämpning av den förordningen, är sakfrågan densamma, nämligen under vilka förutsättningar tillgång ska medges. Med avseende på pågående mål anser jag, med hänsyn till nu rådande rättsläge, att det är nödvändigt att inte ställa upp någon tvingande regel, utan i stället välja ett försiktigt tillvägagångssätt där varje enskilt fall bedöms för sig. I avslutade mål är det däremot rimligt att det slås fast en allmän princip som underlättar tillgång. Detta innebär också att det i avslutade mål ska vara tillåtet för en part att på eget initiativ offentliggöra sina egna, eller någon annan parts, inlagor. När dom har meddelats i målet är det inte längre nödvändigt att denna fråga uteslutande avgörs av domstolen. Förordning nr 1049/2001 är tillämplig och kommissionen ska pröva varje enskild ansökan för sig mot bakgrund av de principer som det redogjorts för i detta förslag till avgörande. Det ska emellertid alltid finnas en möjlighet för domstolen att ålägga parterna en skyldighet att upprätthålla sekretessen, om den anser att det är skäligt och rimligt att göra detta."

Institutionell rätt och allmänna principer

Genom dom 2009-09-03 i mål C-166/07 ogiltigförklarade EG-domstolen rådets förordning (EG) nr 1968/2006 om gemenskapens finansiella bidrag till Internationella fonden för Irland. Domstolen uttalade också att verkningarna av förordningen skulle bestå intill dess att en ny förordning antagits på korrekt rättslig grund samt att ogiltigförklaringen saknar betydelse för såväl utbetalningar som redan har verkställts som för åtaganden som har gjorts med stöd av förordningen.

Processrätt

I målet C-347/08 diskuterades fråga om rätt till regresstalan. EG-domstolen slog i dom 2009-09-17 fast följande: Hänvisningen i artikel 11.2 i förordning nr 44/2001 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område till artikel 9.1 b i samma förordning ska tolkas så, att ett socialförsäkringsorgan som enligt lag har förvärvat de rättigheter som tillkommer en person som skadats direkt i en bilolycka inte, vid domstolarna i den medlemsstat där det har sitt säte, kan väcka en direkt talan mot den i en annan medlemsstat hemmahörande försäkringsgivaren till den person som påstås vara ansvarig för olyckan.

Skatterätt (EG)

I målet C-2/08 diskuterades fråga om nationell lagregel mot att de gemenskapsrättsliga bestämmelserna tillämpas vad gäller mervärdesskatt kan motiveras med stöd av principen om rättssäkerhet och om den strider mot effektivitetsprincipen. EG-domstolen fann i dom 2009-09-03 att gemenskapsrätten utgör hinder för att tillämpa en sådan bestämmelse i den italienska civillagen i ett mål om mervärdesskatt som avser ett beskattningsår för vilket det ännu inte föreligger något lagakraftvunnet domstolsavgörande, i den mån denna bestämmelse skulle utgöra hinder för den nationella domstol som avgör målet att beakta gemenskapsrättsliga bestämmelser avseende missbruk som rör mervärdesskatt.

Målet C-201/08 gällde skatterätt, miljörätt och övrig EG-rätt. Här diskuterades fråga om det föreligger hinder för nationell lagstiftning, enligt vilken de skattelättnader som föreskrivs för biodrivmedel inte gäller en produkt som består av en blandning av vegetabilisk olja, fossil diesel och särskilda tillsatser. EG-domstolen uttalade i dom 2009-09-10: Artikel 3 i direktiv 2003/30/EG om främjande av användningen av biodrivmedel eller andra förnybara drivmedel ska tolkas så, att den inte utgör hinder för en sådan nationell lagstiftning som den som är i fråga, enligt vilken de skattelättnader som föreskrivs för biodrivmedel inte gäller en sådan produkt som den som är i fråga i det nationella målet, vilken består av en blandning av vegetabilisk olja, fossil diesel och särskilda tillsatser. De allmänna principerna om rättssäkerhet och om skydd för berättigade förväntningar utgör i regel inte hinder för att en medlemsstat, vad gäller en sådan produkt som den som är i fråga, avskaffar den skattelättnad som föreskrevs för produkten före den dag då skattelättnaden i enlighet med nationell lagstiftning ursprungligen skulle upphöra att gälla. Det måste i vart fall inte föreligga synnerliga skäl för att skattelättnaden ska kunna avskaffas. Det ankommer emellertid på den nationella domstolen att med beaktande av samtliga omständigheter göra en konkret helhetsbedömning av om dessa principer iakttagits.

I målet C-569/07 diskuterades fråga om det föreligger hinder för att det påförs en speciell skatt ("stamp duty reserve tax") när aktier emitteras till en clearingcentral. EG-domstolen uttalade i dom 2009-10-01: Artikel 11 a i direktiv 69/335/EEG om indirekta skatter på kapitalanskaffning, i dess ändrade lydelse enligt rådets direktiv 85/303/EEG, ska tolkas så att den utgör hinder för att det påförs en sådan skatt som den som avses i målet när aktier emitteras till en clearingcentral.

EG-domstolen prövade i målet C-267/08 fråga om skyldighet för mervärdesskatt för politiskt parti. Domstolen uttalade i dom 2009-10-06: Artikel 4.1 och 4.2 i rådets sjätte direktiv 77/388/EEG om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter - Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund ska tolkas så, att extern marknadsföringsverksamhet som en avdelning inom ett politiskt parti i en medlemsstat bedriver inte ska anses utgöra ekonomisk verksamhet.

Offentlig upphandling

I målet C-206/08 preciserades begreppet "tjänstekoncession". EG-domstolen uttalade följande i domslutet 2009-09-10: Den omständigheten att uppdragstagaren vid ett avtal om tjänster inte erhåller ersättning direkt av den upphandlande myndigheten, men har rätt att ta ut ersättning från tredje man, är tillräcklig för att avtalet ska anses utgöra en tjänstekoncession i den mening som avses i artikel 1.3 b i direktiv 2004/17/EG om samordning av förfarandena vid upphandling på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster, under förutsättning att uppdragstagaren övertar hela eller åtminstone en betydande del av den risk som den upphandlande myndigheten skulle löpa om den utförde tjänsten själv, även om denna risk redan från början är mycket begränsad på grund av de offentligrättsliga villkoren för tjänstens organisation.

Konkurrensrätt och statligt stöd

Målet C-97/08 P gällde fråga om upphävande av förstainstansrättens dom i mål om konkurrensrätt, T-112/05, Akzo Nobel m.fl. mot kommissionen. Målet gällde kolinkloridindustrin. EG-domstolen ogillade i dom 2009-09-10 den talan som Akzo Nobel och medparter fört mot förstainstansrättens dom.

I målet C-519/07 P yrkades upphävande av förstainstansrättens dom i mål T-348/03 rörande skattemässig stödordning som genomförts av Nederländerna till förmån för internationell finansieringsverksamhet. EG-domstolen upphävde genom dom 2009-09-17 förstainstansrättens dom och förklarade att rätten gjort sig skyldig till felaktig rättstillämpning när den slagit fast att kommissionen åsidosatt principen om likabehandling.

Målen C-125/07 P, C-133/07 P, C-135/07 P och C-137/07 P gällde fråga om upphävande av förstainstansrättens dom i de förenade målen T-259/02-T-264/02 och T-271/02, Raiffeisen Zentralbank Österreich m.fl. mot kommissionen (domen gällde det s.k. Lombardnätverket, det vill säga mötesgrupper, inom ramen för vilka förekommit samråd angående uppträdande avseende konkurrensen på den österrikiska marknaden för banktjänster.). EG-domstolen ogillade i dom 2009-09-24 den talan som förts av Erste Group Bank AG, Raiffeisen Zentralbank Österreich AG, Bank Austria Creditanstalt AG och Österreichische Volksbanken AG mot förstainstansrättens dom.

EG-domstolen ogillade i dom 2009-09-17 i målet C-520/07 P kommissionens yrkande om upphävande av förstainstansrättens dom i mål T-196/02, MTU Friedrichshafen mot kommissionen. I denna hade rätten ogiltigförklarat kommissionens beslut om det statliga stöd som Tyskland planerat att genomföra till förmån för SKL Motoren- und Systemtechnik GmbH, i den del av beslutet där MTU Friedrichshafen GmbH ålagts att återbetala ett belopp på 2,71 miljoner euro.

Inre marknaden

Målet C-199/08 gällde fri rörlighet för tjänster, fråga om rätt för försäkringsgivare att - vad gäller rättsskyddsförsäkring - förbehålla sig rätt att välja ett ombud som skall representera samtliga försäkringstagare. EG-domstolen uttalade i dom 2009-09-10: Artikel 4.1 a i rådets direktiv 87/344/EEG om samordning av lagar och andra författningar angående rättsskyddsförsäkring ska tolkas så, att försäkringsgivaren avseende rättsskyddsförsäkring, när ett stort antal försäkringstagare har åsamkats skada genom samma händelse, inte kan förbehålla sig rätten att välja ett ombud som får representera samtliga dessa försäkringstagare.

Målet C-182/08 gällde fri rörlighet för kapital och skatterätt. EG-domstolen uttalade i dom 2009-09-17: Artikel 73b i EG-fördraget (nu artikel 56 EG) ska tolkas så, att den inte utgör hinder för en medlemsstats lagstiftning, enligt vilken den minskning av värdet på bolagsandelar som följer av en vinstutdelning inte får påverka beräkningsunderlaget för skatten för en i landet hemmahörande skattskyldig person när denne har förvärvat andelar i ett i landet hemmahörande kapitalbolag från en i landet ej hemmahörande andelsinnehavare, medan en sådan minskning av värdet minskar beskattningsunderlaget för förvärvaren om dessa andelar förvärvas från en i landet hemmahörande andelsägare. Detta konstaterande gäller i de fall där en sådan lagstiftning inte går utöver vad som är nödvändigt för att säkerställa en väl avvägd fördelning av beskattningsrätten mellan medlemsstaterna och för att förhindra rent konstlade upplägg som saknar ekonomisk förankring i verkligheten och som har tillkommit uteslutande i syfte att på ett otillbörligt sätt komma i åtnjutande av en skattefördel. Det ankommer på den hänskjutande domstolen att pröva om den lagstiftning som är i fråga i målet begränsas till vad som är nödvändigt för att uppnå dessa ändamål.

I målet C-219/08, som gällde fri rörlighet för tjänster, diskuterades fråga om Belgien gjort sig skyldigt till fördragsbrott genom att - för det fall gemenskapsföretag utstationerar arbetstagare som är medborgare i tredjeland i samband med tillhandahållande av tjänster - föreskriva särskilda villkor om förhandstillstånd. EG-domstolen ogillade i dom 2009-10-01 kommissionens talan mot Belgien. Kommissionen hade enligt domstolen inte visat att Belgien uppställt ett krav på förhandstillstånd.

Övriga rättsområden

I målet C-489/07 diskuterades fråga om det föreligger hinder för nationell lagstiftning i vilken det föreskrivs möjlighet för säljaren att begära att konsumenten ska utge ersättning för värdet av användningen av en vara som förvärvats enligt ett distansavtal när konsumenten har utnyttjat sin ångerrätt inom rätt tid. EG-domstolen uttalade följande i domslutet 2009-09-03: Bestämmelserna i direktiv 97/7/EG om konsumentskydd vid distansavtal ska tolkas så, att de utgör hinder för en nationell lagstiftning i vilken det allmänt föreskrivs en möjlighet för säljaren att begära att konsumenten ska utge ersättning för värdet av användningen av en vara som förvärvats enligt ett distansavtal när konsumenten har utnyttjat sin ångerrätt inom rätt tid. Dessa bestämmelser utgör emellertid inte något hinder för att konsumenten ska utge ersättning för värdet av utnyttjandet av varan om konsumenten har använt denna på ett sätt som är oförenligt med civilrättsliga principer, såsom principen om god tro och principen om obehörig vinst, förutsatt att inte målsättningarna med direktivet äventyras och då särskilt att inte konsumentens ångerrätt endast blir formell, vilket det ankommer på den nationella domstolen att avgöra.

Målet C-482/07 gällde immaterialrätt, närmare bestämt fråga om innehavare av ett grundpatent kan medges tilläggsskydd. EG-domstolen uttalade i dom 2009-09-03: Artikel 3 c i förordning (EEG) nr 1768/92 om införande av tilläggsskydd för läkemedel, bedömd mot bakgrund av artikel 3.2 andra meningen i förordning (EG) nr 1610/96 om införande av tilläggsskydd för växtskyddsmedel, ska tolkas så, att den inte utgör hinder mot att en innehavare av ett grundpatent meddelas tilläggsskydd för en produkt beträffande vilken ett eller flera tilläggsskydd har meddelats en eller flera innehavare av ett eller flera andra grundpatent vid den tidpunkt då ansökan inges.

EG-domstolen har i målen C-236/08, C-237/08 och C-238/08, som gäller varumärkesrätt (Googles mål rörande sökord), att pröva fråga om varumärkesinnehavare kan hindra annonsörer från att välja registrerade varumärken såsom sökord. Generaladvokaten har 2009-09-22 lämnat följande förslag till avgörande:
1) En näringsidkares val enligt ett avtal om avgiftsbelagd sökning på Internet av ett sökord som visar en länk som hänvisar till en webbplats som näringsidkaren driver i syfte att till försäljning erbjuda varor eller tjänster, som återger eller efterliknar ett varumärke som registrerats av tredje man och som omfattar identiska eller liknande varor utan samtycke av innehavaren av det varumärket utgör inte i sig ett intrång i den sistnämndes ensamrätt enligt direktiv 89/104/EEG om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar.
2) Artikel 5.1 a och 5.1 b i direktiv 89/104 och artikel 9.1 a och 9.1 b i förordning (EG) nr 40/94 om gemenskapsvarumärken ska tolkas så att en varumärkesinnehavare inte kan förhindra den som tillhandahåller en avgiftsbelagd söktjänst från att låta annonsörer få tillgång till sökord som återger eller efterliknar registrerade varumärken eller från att enligt avtalet om söktjänst ombesörja att reklamlänkar till webbplatser skapas och med förtur visas utifrån dessa sökord.
3) För det fall varumärket är känt kan varumärkesinnehavaren inte förhindra sådan användning med stöd av artikel 5.2 i direktiv 89/104 och artikel 9.1 c i förordning nr 40/94.
 4) Den som tillhandahåller en avgiftsbelagd söktjänst kan inte anses tillhandahålla en informationssamhällets tjänst bestående i lagring av information som tillhandahållits av tjänstemottagaren i den mening som avses i artikel 14 i direktiv 2000/31/EG om vissa rättsliga aspekter på informationssamhällets tjänster, särskilt elektronisk handel, på den inre marknaden.

Målet T-139/08 gällde fråga om upphävande av beslut av Harmoniseringsbyrån rörande en internationell registrering, där Europeiska gemenskapen designerats av ett figurmärke föreställande ett halvt Smiley-leende. Förstainstansrätten ogillade i dom 2009-09-29 den talan som förts av The Smiley Company SPRL.

NYA MÅL

Inga ny mål rörande Sverige eller från svensk domstol har inkommit under perioden.

DET HÄNDER I EG-DOMSTOLEN

Domstolen meddelar den 15 oktober 2009 dom i mål C-263/08, Djurgården-Lilla Värtans Miljöskyddsförening, i anledning av Högsta domstolens begäran om förhandsavgörande.

Domstolen meddelar den 29 oktober 2009 dom i mål C-29/08, SKF AB, i anledning av Regeringsrättens begäran om förhandsavgörande (sjätte mervärdesskattedirektivet), och i mål C-247/08, kommissionen mot Sverige (energipolitik).

ÖVRIGT

Den 3 september 2009 publicerades SOU 2009:71 "EU, Sverige och den inre marknaden - En översyn av horisontella bestämmelser". Se härom: http://www.regeringen.se/sb/d/12169/a/130948

Regeringen beslöt lagrådsremiss den 4 september 2009 rörande "Ändringar i systemet för handel med utsläppsrätter". Se härom: http://www.regeringen.se/sb/d/11469/a/131052

Regeringen beslöt lagrådsremiss den 14 september 2009 rörande Det nya punktskattedirektivet. Regeringen föreslår nya förfaranderegler för beskattningen av alkohol- och tobaksvaror samt energiprodukter. Se härom: http://www.regeringen.se/sb/d/11452/a/131529 och
http://www.regeringen.se/sb/d/11395/a/131532

Alla möten och nyheter under Sveriges ordförandeskap samlas i ordförandeskapets kalendarium. Se härom: http://www.se2009.eu/sv/moten_nyheter

Prop. 2009/10:137 "Immunitet och privilegier för Europol" bordlades den 1 september 2009. Se härom: http://www.regeringen.se/sb/d/12165/a/132213

Viseringsutredningen överlämnade den 24 september 2009 delbetänkandet "EU:s Viseringskodex" (SOU 2009:77) till migrationsministern. Utredningen föreslår bland annat regler om rätt till överklagande av beslut om avslag av ansökan om Schengenvisering. Se härom:
http://www.regeringen.se/sb/d/12129/a/132434 och
http://www.regeringen.se/sb/d/11385/a/132401

Den 29 september 2009 bordlades prop. 2009/10:22 "Kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel". Se härom: http://www.regeringen.se/sb/d/12164/a/132680

Närmare 215 miljoner euro som gått till EU-ländernas jordbruk krävs nu tillbaka av kommissionen. Pengarna går tillbaka in i EU:s budget eftersom medlemsländerna inte följt reglerna eller skött kontrollen av jordbruksstöd som har betalats ut till landets bönder. Läs mer i kommissionens pressmeddelande.

Den 30 september 2009 publicerade Statsrådsberedningen promemorian PM 2009:01 "Hur EU-handlingar hanteras i Regeringskansliet" . Se härom: http://www.regeringen.se/sb/d/11428/a/132741

Europaparlamentet och ministerrådet har vid ett så kallat trilogmöte nått en förhandlingsöverenskommelse om kommissionens förslag till ny EU-förordning om märkning av däck. Se härom: http://www.regeringen.se/sb/d/12267/a/132911

Regeringen bordlade den 7 oktober 2009 Prop. 2009/10:28 "Ändringar i systemet för handel med utsläppsrätter". Se härom: http://www.regeringen.se/sb/d/12166/a/133142




Senast ändrad: 2009-10-12