JavaScript är inaktiverat i webbläsaren, läs mer här.

Nyhetsbrev om EG-rätt nummer 6 2006

INLEDNING

AVGÖRANDEN I SVENSKA DOMSTOLAR, M.M.
Skatterätt
Offentlig upphandling
Straffprocessuella tvångsmedel
Rättshjälp

EG-DOMSTOLEN OCH FÖRSTAINSTANSRÄTTEN
Dom rörande Sverige
Processrätt
Skatterätt (EG-domstolen)
Konkurrensrätt
Fri rörlighet för personer, varor och tjänster
Arbetsrätt, socialrätt och socialförsäkringsrätt
Övriga rättsområden

NYA MÅL

ÖVRIGT
Fördragsbrottsförfarande mot Sverige - koldioxidskatt
Ökad öppenhet
Verheugen angrep kommissionens tjänstemän
Tysk domstol skjuter på beslut om EU-konstitutionen
Klart med kommissionärer från de nya EU-länderna

INLEDNING

 

I detta nummer rapporterar vi från svensk horisont bl.a. om den senaste utvecklingen i ett antal följetonger i detta nyhetsbrev. Lagrådet har framfört kritiska synpunkter mot förslaget till nya bestämmelser om uppskov med beskattning vid försäljning av privatbostad, frågor om korrekt anmälan till kommissionen av bestämmelser i lotterilagen har på nytt aktualiserats och kammarrätten har fastslagit att artikel 32 i direktiv 2004/18/EG inte har direkt effekt. Från Europeisk horisont redovisas en dom i ett mål om fördragsbrott mot Sverige, ett avgörande angående domstols skyldighet att utan åberopande pröva huruvida ett skiljeavtal är oskäligt och mycket annat.

AVGÖRANDEN I SVENSKA DOMSTOLAR, M.M.

Skatterätt

Lagrådet har i yttrande över förslaget till nya regler för uppskov med beskattning av realisationsvinst vid försäljning av privatbostad (promemoria Fi 2006/3177; se Nyhetsbrev 4 2006 och Nyhetsbrev 2 2006) framfört hård kritik mot regeringens förslag i tre avseenden. För det första kritiserar lagrådet det förhållandet att begränsat skattskyldiga som köpt en ersättningsbostad i praktiken kommer att sakna möjlighet att kvitta uppskovsbeloppet mot en senare realisationsförlust, vilket bosatta i Sverige normalt kan göra. För det andra kritiseras att uppskov endast kan beviljas när ersättningslägenheten motsvarar en svensk bostadsrätt, och inte t.ex. en ägarlägenhet. Den tredje och viktigaste punkten i lagrådets kritik är att om det är så som regeringen medgett i den fördragsbrottstalan som pågår vid domstolen (mål C-104/06; se Nyhetsbrev 3 2006) att svenska bestämmelserna strider mot gemenskapsrätten så har reglerna varit felaktiga ända sedan den 1 januari 1995. Sverige är i princip förpliktat att återbetala skatt som uppburits med stöd av dessa bestämmelser. Det är då enligt lagrådet inte tillräckligt att som i promemorian hänvisa till den skattskyldiges möjlighet att begära omprövning enligt 4 kap. 9 § taxeringslagen, eftersom den möjligheten inte står öppen för dem som sålt sin fastighet under senare hälften av 1990-talet. För dessa torde den enda möjligheten vara att utnyttja ett extraordinärt rättsmedel, med de restriktioner som är förknippade med en prövning i den ordningen.

Offentlig upphandling

Kammarrätten i Stockholm har i dom 2006-10-31 i mål 5024-06 avslagit en begäran om förhandsavgörande och ogillat ett bolags talan om överprövning av offentlig upphandling. Bolaget hade erhållit plats nummer tre i upphandlingen, som inleddes år 2005. Den upphandlande enheten beslutade i april 2006 att tilldela två leverantörer ramavtal. Bolaget gjorde gällande att detta stred mot artikel 32 i direktiv 2004/18/EG, enligt vilken ramavtal måste slutas med minst tre aktörer om avtal sluts med fler än en aktör, och begärde att upphandlingen skulle rättas så att även bolaget tilldelades ramavtal. Kammarrätten, dit målet återförvisats från Regeringsrätten för prövning av huruvida artikel 32 hade direkt effekt (se Nyhetsbrev 4 2006), fastslog att artikel 32 i direktivet inte hade direkt effekt eftersom den del i direktivet i vilken artikel 32 ingår var frivillig och tiden för införlivande inte hade gått ut när upphandlingen inleddes. Skyldigheten att tolka nationell rätt enligt ett direktivs lydelse medförde enligt kammarrättens mening inte heller att den aktuella upphandlingen skett i strid med EG-rätten.

Straffprocessuella tvångsmedel

Hovrätten över Skåne och Blekinge har i beslut 2006-10-05 avslagit ett överklagande av ett beslut att beslagta en apparat för automatspel. Hovrätten konstaterade med hänvisning till två andra hovrättsavgöranden att anmälan av 1 och 3 §§ lotterilagen inte var nödvändigt, och att övriga i målet relevanta bestämmelser anmälts till kommissionen i enlighet med tillämpliga gemenskapsrättsliga direktiv. (Jfr NJA 2006 s. 246 och Nyhetsbrev 3 2006).

Rättshjälp

Högsta domstolen har i beslut 2006-10-16 i mål Ö 3733-05 prövat huruvida bestämmelsen i 8 § rättshjälpslagen är förenlig med artikel 6 i direktiv 2003/83/EG, det s.k. rättshjälpsdirektivet. Enligt artikel 6 får bl.a. rättshjälp vägras på grund av omständigheterna i målet, så länge som möjligheten till rättslig prövning säkerställs. HD konstaterade att ett avslag på en rättshjälpsansökan inte medför att möjligheten till rättslig prövning går förlorad, eftersom inget hindrar den rättssökande att på egen bekostnad få sin sak prövad. Förfarandet är, bortsett från ansökningsavgift, kostnadsfritt och den rättsökande kan få ersättning av allmänna medel för inställelse till förhandling. HD fastställde tingsrättens och hovrättens avslagsbeslut, och lämnade klagandens begäran om förhandsavgörande utan bifall.

EG-DOMSTOLEN OCH FÖRSTAINSTANSRÄTTEN

Dom rörande Sverige

I målet C-206/05 prövade EG-domstolen fråga om Sverige gjort sig skyldigt till fördragsbrott. Kommissionen hade gjort gällande att 29 § i Jordbruksverkets föreskrifter (SJVFS 1994:82) om hästdjur utgör en sådan begränsning av handeln med hästdjur inom gemenskapen som är förbjuden enligt direktivet 90/427/EEG om avelsmässiga och genealogiska villkor för handeln med hästdjur inom gemenskapen. - EG-domstolen konstaterade i huvudsak följande i sin dom 2006-10-26: I 29 § anges villkor för godkännande av djur för avelsändamål i den mening som avses i artikel 7 i direktivet och bestämmelsen omfattas av detta direktivs tillämpningsområde. Medlemsstaterna får enligt artikel 3 i direktivet inte förbjuda eller begränsa handel med hästdjur och deras sperma, ägg och embryon inom gemenskapen på andra avelsmässiga eller genealogiska grunder än dem som blir följden av tillämpningen av detta direktiv. 29 § har emellertid en restriktiv verkan. Det framgår nämligen av kommissionens yttranden, vilka inte bestritts av Sverige, att hästdjur med ursprung i en annan medlemsstat måste avelsvärderas i Sverige för att få användas till avel där med andra djur än hästägarens egna. Detta leder till en merkostnad för användarna som kan hämma handeln inom gemenskapen vad gäller hästdjur till Sverige. - I enlighet med direktivet har kommissionen i uppdrag att fastställa metoder för individprövning och avelsvärdering av avelsdjur samt allmänna villkor för godkännande av handjur och, om det är lämpligt, av hondjur för avelsändamål och för användning av deras sperma, ägg eller embryon. Utan att det är nödvändigt att pröva om, och om så är fallet i vilken utsträckning, medlemsstaterna enligt direktivet kan införa eller behålla bestämmelser som inte utgör ett förbud mot eller en begränsning av handeln med hästdjur inom gemenskapen, särskilt om kommissionen inte utnyttjat sin behörighet, framgår det under alla omständigheter tydligt av artikel 3 första stycket i direktivet att alla bestämmelser som utgör ett sådant förbud eller en sådan begränsning måste vara en följd av tillämpningen av direktivet. De svenska bestämmelserna innebär en sådan begränsning och är inte en följd av direktivet. - Sverige har medgett kommissionens yrkande om fastställelse av att 29 § är oförenlig med artikel 3 i direktivet. Kommissionens talan skall därför bifallas. - Sverige har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 3 i direktiv 90/427/EEG genom att i sin nationella rättsordning uppställa ett krav på att en hingst skall vara avelsvärderad i Sverige för att få användas till avel med andra ston än hingstägarens egna.

Processrätt

I målet C-168/05 prövades fråga om skyddet av konsumenterna motiverar skyldighet för nationella domstolar att agera ex officio. I mål hade en spansk domstol begärt förhandsavgörande. Begäran avsåg tolkningen av direktiv 93/13/EEG om oskäliga villkor i konsumentavtal. Begäran hade framställts i ett mål mellan M.C. och C.M.M. angående giltigheten av en skiljedomsklausul som ingick i det avtal son M.C. hade slutit med C.M.M. I domen 2006-10-26 uttalar EG-domstolen att en domstol som har att pröva ett yrkande om upphävande av en skiljedom skall pröva om skiljeavtalet är ogiltigt och upphäva skiljedomen om avtalet innehåller ett oskäligt avtalsvillkor, trots att konsumenten inte har åberopat skiljeavtalets ogiltighet under skiljeförfarandet utan endast inom ramen för klandertalan. Domskälen är tämligen generellt avfattade, och det förefaller som att EG-domstolen anser det vara en allmän skyldighet att i konsumentförhållanden pröva oskäliga avtalsvillkor ex officio.

I Nyhetsbrev nr 5 2006 refererades EG-domstolens dom den 28 september 2006 i målet C-150-05. Den gällde begreppet "samma gärning" och uttrycket "fråga om ansvar prövats genom lagakraftägande dom" i artikel 54 i konventionen om tillämpning av Schengenavtalet. - Ytterligare en dom om begreppet "ne bis in idem" meddelades samma dag i målet C-467/04 . I denna dom diskuterades fråga om principen "ne bis in idem" i Schengenkonventionen är tillämplig på ett lagakraftägande avgörande av en domstol genom vilket en tilltalad frikänns därför att det brott för vilket åtal väckts är preskriberat. EG-domstolen konstaterade avslutningsvis följande. Det enda relevanta kriteriet för tillämpningen av artikel 54 är enligt EG-domstolen om de konkreta gärningarna är identiska i den meningen att de utgör en helhet av konkreta omständigheter som är oupplösligt förbundna med varandra. När det gäller den situation som är i fråga i detta mål kan den i princip anses bestå av en sådan helhet av omständigheter. Den slutgiltiga bedömningen i detta hänseende ankommer emellertid på de behöriga nationella domstolarna, som skall fastställa om de konkreta gärningarna i fråga utgör en helhet av omständigheter som är oupplösligt förbundna med varandra i tid och rum samt med hänsyn till deras syfte. - I domslutet uttalade EG-domstolen: 1) Principen ne bis in idem, som kommer till uttryck i artikel 54 i konventionen om tillämpning av Schengenavtalet, är tillämplig på ett lagakraftägande avgörande av en domstol i en avtalsslutande stat genom vilket en tilltalad frikänns därför att det brott för vilket åtal väckts är preskriberat. 2) Principen är inte tillämplig på andra personer än dem beträffande vilka fråga om ansvar prövats genom ett lagakraftägande avgörande i en avtalsslutande stat. 3) En brottmålsdomstol i en avtalsslutande stat kan inte anse att en vara är i fri omsättning i den staten enbart på grund av att en brottmålsdomstol i en annan avtalsslutande stat har fastslagit, beträffande samma vara, att smugglingsbrottet är preskriberat. - Utsläppandet av en vara på marknaden i en annan medlemsstat, efter att den förts in i den medlemsstat där frikännande på grund av preskription har ägt rum, kan vara att anse som "samma gärning" i den mening som avses i artikel 54 i nämnda konvention.

Målet C-317/05 gällde läkemedel men är av intresse från processrättslig synpunkt. I målet hade tysk domstol begärt förhandsavgörande. Begäran avsåg tolkningen av direktiv 89/105/EEG om insyn i de åtgärder som reglerar prissättningen på humanläkemedel och deras inordnande i de nationella sjukförsäkringssystemen. Begäran hade framställts i ett mål mellan G. Pohl-Boskamp GmbH & Co. KG och gemensamma förbundskommittén angående kommitténs beslut att inte uppta två farmaceutiska specialiteter tillhörande Pohl-Boskamp i en förteckning över läkemedel som kan säljas utan recept och som, undantagsvis, kan ordineras och då ersättas genom den obligatoriska sjukförsäkringen. I målet diskuterades frågor om läkemedelstillverkare har rätt att erhålla ett motiverat beslut. - EG-domstolen uttalade i sin dom 2006-10-26 att läkemedelstillverkare, som påverkas av ett beslut om att läkemedel skall omfattas av rätt till ersättning, har rätt att erhålla ett motiverat beslut med upplysning om vilka möjligheter till prövning som står till buds, även om den nationella lagstiftningen inte innehåller bestämmelser om förfarande eller rättsmedel.

Skatterätt (EG-domstolen)

I målet C-128/05 hade kommissionen väckt talan mot Österrike för fördragsbrott rörande moms. EG-domstolen uttalade följande i domslutet 2006-09-28: Österrike har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artiklarna 18.1 a, 18.2 och 22.3-22.5 i rådets sjätte direktiv 77/388/EEG genom att tillåta skattskyldiga personer som inte är etablerade i Österrike men som utför persontransporter i denna medlemsstat att inte lämna in någon mervärdesskattedeklaration och inte betala nettobeloppet av mervärdesskatten när den skattskyldiga personens årliga omsättning i Österrike är lägre än 22 000 euro, eftersom det antas att beloppet på den utgående mervärdesskatten motsvarar beloppet på den avdragsgilla mervärdesskatten, och genom att för tillämpningen av det förenklade förfarandet kräva att mervärdesskatten inte anges på fakturorna eller på de jämförliga handlingarna. Kommissionens talan ogillades i övrigt.

De förenade målen C-290/05 och C-333/05 gällde fråga om viss registreringsavgift som tas ut på begagnade fordon från andra medlemsstater står i strid med gemenskapsrätten. EG-domstolen fann i dom 2006-10-05 att registreringsavgift som tas ut på begagnade fordon från andra medlemsstater och som är högre än den avgift som ingår i restvärdet på liknande begagnade fordon som redan har registrerats i importmedlemsstaten står i strid med gemenskapsrätten.

I målet C-292/04 (Meilicke) har ett nytt förslag från generaladvokaten lämnats. Målet gäller skatterätt och fri rörlighet för kapital. En tysk domstol har ställt en fråga till EG-domstolen för att få klarhet i om en tysk bestämmelse, enligt vilken skattskyldiga personer beviljas ett skattetillgodohavande endast för utdelningar som lämnas av i landet hemmahörande bolag, är förenlig med artiklarna 56 EG och 58 EG. Vid muntlig förhandling den 8 september 2005 hörde EG-domstolens första avdelning parterna. Generaladvokaten Tizzano föredrog sitt förslag till avgörande den 10 november 2005. Enligt hans förslag skall artiklarna 56 EG och 58 EG tolkas så, att de utgör hinder för en sådan bestämmelse varom är fråga i målet. Han föreslog vidare att domens rättsverkningar i tiden skulle begränsas på så sätt, att den nationella bestämmelsens oförenlighet med gemenskapsrätten får verkan först från och med dagen för domen av den 6 juni 2000 i målet C-35/98, Verkooijen. Oförenligheten skulle inte kunna göras gällande för att erhålla skattetillgodohavande vid beskattning av utdelning som erhållits före domen i målet Verkooijen. Oberoende härav kvarstår emellertid rättigheterna för dem som före den dag då meddelandet om beslutet om hänskjutande som gett upphov till förevarande mål offentliggjordes i Europeiska unionens officiella tidning - det vill säga fram till den 11 september 2004 - ingav ansökan för att erhålla detta skattetillgodohavande eller överklagade motsvarande avslagsbeslut, allt under förutsättning att sådana rättigheter inte är preskriberade enligt den nationella rättsordningen. - Med hänsyn till betydelsen av frågan om en begränsning av domens rättsverkningar i tiden, beslutade första avdelningen att överlämna målet till EG-domstolen, som sedan hänsköt målet till stora avdelningen. Stora avdelningen vidtog den ovanliga åtgärden att återuppta det muntliga förfarandet. Det hölls en ny muntlig förhandling den 30 maj 2006 och parterna anmodades att ta ställning till följande frågor: a) Vilken betydelse har det för en eventuell begränsning av förevarande doms rättsverkningar i tiden, att domstolen i tidigare domar redan har gjort en tolkning av de gemenskapsrättsliga bestämmelser som är tillämpliga i detta fall med hänsyn till sådana nationella bestämmelser som i det aktuella målet, och att domstolen därvid inte har begränsat dessa domars rättsverkningar i tiden. b) Parterna anmodas vidare att yttra sig om de ekonomiska återverkningarna av en begärd tolkning av gemenskapsrätten som innebär en begränsning i tiden. - I det andra förslaget till avgörande 2006-10-05 föreslår generaladvokaten Christine Stix-Hackl efter omfattande redovisning av praxis och motivering att rättsverkningarna av EG-domstolens dom i målet inte skall begränsas i tiden. Generaladvokaten anser att Tysklands påstående om fara för allvarliga ekonomiska återverkningar inte är tillräckligt underbyggt.

I målet C-345/05 diskuterades den även för Sverige aktuella frågan om undantag från skattskyldighet för vinst vid överlåtelse av fastighet eller bostadsrätt får begränsas till medlemsstats territorium. Kommissionen hade i detta mål yrkat att EG-domstolen skulle fastställa att Portugal underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artiklarna 18 EG, 39 EG, 43 EG och 56.1 EG samt artiklarna 28, 31 och 40 i EES-avtalet genom att bibehålla skattebestämmelser enligt vilka undantaget från skattskyldighet för kapitalvinster vid vederlagsbetingade överlåtelser av fastighet eller bostadsrätt som är avsedd att användas som permanentbostad för den skattskyldiges eller dennes familjs personliga bruk villkoras av att vinsten återinvesteras i förvärv av fastighet eller bostadsrätt som är belägen inom portugisiskt territorium.- EG-domstolen uttalar följande i sitt domslut 2006-10-26: Portugal har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artiklarna 18 EG, 39 EG och 43 EG samt artiklarna 28 och 31 i EES-avtalet av den 2 maj 1992 genom att bibehålla sådana skattebestämmelser som artikel 10.5 CIRS, enligt vilka undantaget från skattskyldighet för kapitalvinster vid vederlagsbetingade överlåtelser av fastighet eller bostadsrätt som är avsedd att användas som permanentbostad för den skattskyldiges eller dennes familjs personliga bruk villkoras av att vinsten återinvesteras i förvärv av fastighet eller bostadsrätt som är belägen inom portugisiskt territorium.

Konkurrensrätt

EG-domstolen fällde genom dom 2006-10-05 i målet C-232/05 Frankrike för fördragsbrott. Frankrike hade enligt domen inte återkrävt olagligt stöd till Scott Paper SA/Kimberly-Clark. Det var vidare enligt EG-domstolen uteslutet att kommissionens beslut om återbetalning av belopp ifrågasätts vid en nationell domstol. Det är endast förstainstansrätten som kan pröva denna fråga i ett mål där talan om ogiltigförklaring har väckts. Det framgår av artikel 242 EG att om förstainstansrätten inte beslutat något annat, skall en sådan talan inte hindra verkställighet.

Fri rörlighet för personer, varor och tjänster

I mål C-433/04 fastslog domstolen 2006-11-09 att Konungariket Belgien har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artiklarna 49 EG och 50 EG, genom att förplikta uppdragsgivare och entreprenörer som anlitar utländska avtalsparter, som inte är registrerade i Belgien, att innehålla 15 procent av det belopp som skall betalas för utförda arbeten och genom att ålägga samma uppdragsgivare och entreprenörer solidariskt ansvar för sådana avtalsparters skatteskulder.
 
Också målet C-290/04 gällde frihet att tillhandahålla tjänster, här dock närmare bestämt fråga om innehållande av källskatt utgör proportionerligt medel för att säkerställa uppbörd av skattefordringar. I dom 2006-10-03 fann EG-domstolen att gemenskapsrätten inte utgör hinder för nationell lagstiftning enligt vilken källskatt skall innehållas på ersättning för tjänster som tillhandahålls av personer som inte är bosatta i den medlemsstat där tjänsterna tillhandahålls, trots att så inte skulle ske om de var bosatta i den medlemsstaten.

I målet C-140/05 prövades om särskilda punktskattebestämmelser för cigaretter får behållas under en övergångsperiod. Det gällde införsel till Österrike från Slovenien. EG-domstolen kom i domen 2006-10-05 fram till att gemenskapsrätten inte utgör hinder för Österrike att under en övergångsperiod behålla lagstiftning enligt vilken punktskattebefrielse för cigaretter som från Slovenien förs in i Österrike av resande, som är bosatta i Österrike och som reser in direkt, medges för högst 25 cigaretter.

Arbetsrätt, socialrätt och socialförsäkringsrätt

I mål C-346/05, dom 2006-11-09, prövade domstolen ett villkor i belgisk lagstiftning om att en person som inte är belgisk medborgare måste ha fullgjort minst en dags arbete i Belgien när ansökan om arbetslöshetsersättning lämnades in. Domstolen fastslog följande. Artikel 39.2 EG och artikel 3.1 i rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen, i dess ändrade och uppdaterade lydelse enligt rådets förordning (EG) nr 118/97 av den 2 december 1996, skall tolkas på så sätt att dessa bestämmelser utgör hinder för en nationell lagstiftning enligt vilken den behöriga myndigheten i bosättningsmedlemsstaten inte beviljar en medborgare från en annan medlemsstat rätt till arbetslöshetsförmåner, med motiveringen att vederbörande, när ansökan om ersättning lämnades in, inte hade fullgjort en viss anställningsperiod i bosättningsmedlemsstaten, samtidigt som ett sådant villkor inte gäller för medborgare i denna medlemsstat.

Övriga rättsområden

I målet C-241/05 tolkades begreppet "första inresedag" i artikel 20.1 i konventionen om tillämpning av Schengenavtalet. Begreppet "första inresedag" i Schengenavtalet omfattar enligt EG-domstolens dom 2006-10-03 förutom den allra första inresan till Schengenområdet, även den första inresan som sker sedan en period om sex månader förflutit räknat från den allra första inresedagen samt varje ny inresa som sker efter det att en ny sexmånadersperiod förflutit räknat från en tidigare första inresedag.

Förstainstansrätten fann i dom 2006-10-10 i målet T-172/05 rörande immaterialrätt att det förelåg risk för förväxling mellan varumärkena ARMAFOAM och NOMAFOAM. Rätten uttalade också att äldre gemenskapsvarumärken kan åberopas mot varje senare ansökan om registrering som innebär intrång även om intrånget bara sker med avseende på konsumenterna i en del av gemenskapen. Det är inte nödvändigt att pröva om varumärkena även liknar varandra med avseende på den engelsktalande delen av omsättningskretsen.

Frågor om en arrendator kan behålla referenskvantiteten när arrendeavtalet har sagts upp frivilligt prövades i målet C-275/05. EG-domstolen fann i dom 2006-10-26 att när ett arrendeavtal har sagts upp frivilligt, kan arrendatorn inte behålla referenskvantiteten. Domstolen uttalade också att den referenskvantitet som svarar mot en utarrenderad del av ett jordbruksföretag som sedan återlämnas skall inte övergå till upplåtaren vid återlämnandet, när denne inte är mjölkproducent, inte avser att återuppta en sådan verksamhet och inte heller har för avsikt att utarrendera jordbruksföretaget till en mjölkproducent.

Italien friades 2006-10-26 av EG-domstolen i målet C-302/05. Kommissionen hade yrkat att domstolen skulle fastställa att Italien underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt direktiv 2000/35/EG om bekämpande av sena betalningar vid handelstransaktioner, genom att föreskriva att ett återtagandeförbehåll, för att kunna göras gällande gentemot köparens utomstående borgenärer, skall bekräftas på de enskilda fakturorna för löpande leveranser, vilka skall vara daterade ett visst datum före utsökning och ha bokförts på vederbörligt sätt. - Domstolen fann emellertid att vad som lagts Italien till last inte utgjorde fördragsbrott.

NYA MÅL

EU-kommissionen drar Sverige inför EG-domstolen för att man inte har avskaffat Boxer TV Access monopol på sändningstjänster. Anledningen är att svenska programföretag som använder digital marksändnings- och överföringsteknik måste vända sig till Boxer - bekant för sin animerade reklamfigur Robert - för att bland annat köpa tjänster för kryptering och dekryptering av tv-signaler. - ”Jag beklagar att jag tvingas dra Sverige inför domstolen, men de svenska tittarna ska inte förvägras rätten att välja vem som ska förse dem med digitala markbundna sändningar. Det är något de garanteras av EG-rätten. Jag välkomnar visserligen Sveriges beslut att ändra lagstiftningen om radio- och tv-sändningar, men det är nu dags för den svenska regeringen att snarast uppfylla sitt löfte”, sade konkurrenskommissionär Neelie Kroes i ett uttalande den 17 oktober. - Enligt ett EG-direktiv om elektroniska kommunikationsnät från 2002 skulle Sverige ha avskaffat alla monopolrättigheter före juli 2003. Enligt samma direktiv är medlemsländerna skyldiga att se till att alla företag har rätt att driva sådana kommunikationsnät och tillhandahålla tjänster.
Läs mer på: Pressmeddelande från EU-kommissionen »

ÖVRIGT

Fördragsbrottsförfarande mot Sverige - koldioxidskatt

Kommissionen har inlett en formell granskning för att undersöka huruvida svenska planer på att bevilja nedsättning av koldioxidskatt till företag som omfattas av EU:s system för handel med utsläppsrätter (direktiv 2003/87/EG) är förenliga med de gemenskapsrättsliga bestämmelserna om statligt stöd. Enligt kommissionen kan konkurrensen komma att snedvridas på ett område där EU harmoniserat skatterna (direktiv 2003/96/EG) för att skapa lika konkurrensförutsättningar för företagen. Dessutom kan principen om att förorenaren skall betala komma att åsidosättas.

Ökad öppenhet

(IP/06/1343) För att öka öppenheten i EU om vart EU:s pengar tar vägen finns det numera på Europaservern information om vilka som fått medel från EU:s fonder med information om EU-anslag och offentliga kontrakt tillgängliga för allmänheten. Det är resultatet av ett meddelande från kommissionen i november förra året där det framhölls att medborgarna måste få bättre information om vart EU:s pengar tar vägen. - Läs mer på: http://europa.eu/rapid/pressReleasesAction.do?reference=IP/06/1343&format=HTML&aged=0&language=EN&guiLanguage=en

Verheugen angrep kommissionens tjänstemän

Tjänstemännen i EU-kommissionen har för stort inflytande över de politiska besluten i EU, det menar Günter Verheugen, vice ordförande i kommissionen. I en intervju i Süddeutsche Zeitung den 5 oktober sade han att ”utvecklingen under de senaste tio åren har gett tjänstemännen så stor makt att de 25 kommissionärernas viktigaste uppgift har blivit att kontrollera apparaten. Det pågår en permanent maktkamp mellan kommissionärerna och högt uppsatta byråkrater. En del av dem resonerar som så, att kommissionären försvinner om fem år medan jag fortfarande kommer att vara kvar”. Verheugen, ansvarig för industrifrågor i kommissionen, menar att hans eget arbete för att förenkla EU:s lagar har försvårats av tjänstemän. I intervjun sade Verheugen att han internt kritiserat en del generaldirektörer för att de bevisligen inte vill följa uppmaningen att minska byråkratin. - Läs mer på: Intervju i Süddeutsche Zeitung »

Tysk domstol skjuter på beslut om EU-konstitutionen

Den tyska författningsdomstolen har beslutat skjuta upp beslutet om den nya EU-konstitutionen står i överensstämmelse med landets grundlag. Skälet är att man anser innehållet i fördraget kan komma att ändras om och när arbetet med den bordlagda texten återupptas. EU-konstitutionen godkändes i såväl parlamentets underhus (Bundestag) som överhus (Bundesrat) i maj 2005. President Horst Köhler har dock dröjt med den slutliga ratificeringen i väntan på att domstolen i Karlsruhe ska fatta sitt beslut. - Vi ser det inte som en prioriterad fråga att fatta ett avgörande om EU-konstitutionen. Det kommande tyska EU-ordförandeskapet tänker lägga fram en färdplan för hur ett nytt och sannolikt förändrat fördrag ska kunna träda i kraft 2009. Om förändringar görs måste såväl förbundsdagen som förbundsrådet ta ställning på nytt, säger en talesman för författningsdomstolen. - Om man räknar in Tyskland har hittills 15 av EU:s medlemsländer ratificerat EU-konstitutionen, men efter de franska och de nederländska väljarnas nej till det nya fördraget har processen avstannat. Finlands regering planerar dock att låta riksdagen godkänna konstitutionen i december. - Läs mer på: Den tyska författningsdomstolens webbplats »

Klart med kommissionärer från de nya EU-länderna

Meglena Kuneva från Bulgarien och Leonard Orban från Rumänien har nominerats till nya EU-kommissionärer inför utvidgningen i januari 2007. Meglena Kuneva kommer att ha konsumentskydd som ansvarsområde och Leonard Orban är nominerad som kommissionär för mångspråkighet. Meglena Kuneva är i dag Bulgariens Europaminister.  Leonard Orban är i dag statssekreterare på Rumäniens departement för EU-integration och ansvarar bland annat för Rumäniens förberedelser för ett EU-medlemskap. - Läs mer på:  http://ec.europa.eu/enlargement/index_sv.htm  




Senast ändrad: 2006-11-10