JavaScript är inaktiverat i webbläsaren, läs mer här.

Nyhetsbrev om EG-rätt nummer 5 2009

INLEDNING

AVGÖRANDEN I SVENSKA DOMSTOLAR, M.M.
Straffrätt
Skatterätt
Internationell privaträtt

EG-DOMSTOLEN OCH FÖRSTAINSTANSRÄTTEN
Avgöranden rörande Sverige
Förslag till avgöranden rörande Sverige
Institutionell rätt och allmänna principer
Processrätt
Skatterätt (EG)
Offentlig upphandling
Konkurrensrätt och statligt stöd
Inre marknaden
Övriga rättsområden

NYA MÅL

DET HÄNDER I EG-DOMSTOLEN

ÖVRIGT

INLEDNING

Så var nyhetsbrevet tillbaka efter en lång och skön sommar. Höstens första utgåva innehåller en relativt sedvanlig blandning - ett relativt stort antal avgöranden från EG-domstolen angående mervärdesskatt, en dom mot Sverige angående fördragsbrott, denna gång rörande direktiv 2005/60/EG om åtgärder mot penningtvätt, ett avgörande från Regeringsrätten angående alkoholdrycker (denna gång dock inte punktskatt utan utlämnande till den som fört in dryckerna) och mycket annat. Den 2 oktober folkomröstar Irland om Lissabonfördraget. Vid ett ja torde alla vi som arbetar i allmän domstol inom en relativt snar framtid få anledning att ta EU:s ansträngningar på straffrättsrelaterade områden på betydligt större allvar. När nästa nummer av Nyhetsbrevet utkommer vet vi hur det gick.

AVGÖRANDEN I SVENSKA DOMSTOLAR, M.M.

Straffrätt

Stockholms tingsrätt har i dom 2009-08-06 i mål B 11516-09 beslutat utvisa två EU-medborgare (polacker) som gjort sig skyldiga till grov stöld (ficktjuveri). Tingsrätten ansåg, med hänvisning till direktiv 2004/38/EG och EG-domstolens dom i mål C-384/96, Donatella Calfa, att redan brottets art gjorde det motiverat att utvisa gärningsmännen eftersom de utgjorde ett sådant verkligt och allvarligt hot mot allmän säkerhet att utvisning borde ske. Högsta domstolen håller huvudförhandling i ett liknande mål, HD:s mål B 3439-07, den 8 september 2009.

Skatterätt

Regeringsrätten har i dom 2009-08-28 i mål 1087-08 upphävt kammarrättens beslut att lämna ut 210 liter spritdrycker till en person som för kommersiella ändamål fört in dem i landet och här, efter viss omgång, erlagt punktskatt för dem (vilket hade gjorts även i inköpslandet). Den person som fört in dryckerna hade inte godkänts som upplagshavare eller registrerats som varumottagare enligt 9 eller 12 § LAS, vilket är en förutsättning för att införsel ska få ske. Majoriteten ansåg den svenska ordningen med krav på förhandsanmälan var förenlig med gemenskapsrätten, vilket var kärnfrågan i målet. Minoriteten, regeringsrådet Kristina Ståhl, ansåg att lagstiftaren inte visat att andra, mindre ingripande lösningar (t.ex. någon form av anmälningssystem) skulle vara otillräckliga för att skydda folkhälsan. Det ter sig i denne redaktörs ögon en smula anmärkningsvärt att Regeringsrätten med en så välmotiverad dissens kan avgöra målet utan att inhämta förhandsavgörande från EG-domstolen.

Internationell privaträtt

Högsta domstolen har i beslut 2009-08-31 i mål Ö 1900-08 prövat om en talan mot en i Scweiz boende person angående återbetalning av ett belopp, avsett för annan, som käranden felaktigt satt in på dennes bankkonto kunde väckas i Sverige med stöd av artikel 5.3 (som avser skadestånd utom kontraktsförhållanden) i 1988 års Luganokonvention, trots konventionens huvudregel om att talan väcks där svaranden har sin hemvist. Högsta domstolen framhöll att artikel 5.3 inte omfattade alla former av utomobligatoriskt ansvar, att den utgjorde ett undantag från huvudregeln och därför skulle tolkas restriktivt. HD uttalade att artikel 5.3 "bygger på tanken att det typiskt sett finns en särskilt nära anknytning mellan tvisten och domstolen i den ort där skadan har inträffat och att en prövning på orten (och således inte på något annat ställe i det aktuella landet) därför kan vara processekonomisk och ge goda förutsättningar för rättskipningen". Den fastslog mot den bakgrunden att svensk domstol (Jönköpings tingsrätt) inte kunde grunda behörighet på artikel 5.3 i Luganokonventionen.

EG-DOMSTOLEN OCH FÖRSTAINSTANSRÄTTEN

Avgöranden rörande Sverige

Sverige fälldes 2009-06-11 genom dom i mål C-546/08 återigen för fördragsbrott. EG-domstolen uttalade följande i domslutet: Sverige har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 45.1 första stycket i Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism, genom att inte inom den föreskrivna fristen anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa nämnda direktiv. - Sverige ska ersätta rättegångskostnaderna.

Högsta domstolen begärde i mars 2008 förhandsavgörande i ett mål rörande civilrättsligt samarbete med följande tolkningsfråga: "Skall undantaget i artikel 1.2 b i [förordning nr 44/2001] avseende konkurs, ackord och liknande förfaranden tolkas så att det omfattar ett avgörande meddelat av domstol i en medlemsstat (A), avseende registrering av äganderätt till andel i ett bolag med säte i medlemsstaten A vilken äganderätt överlåtits av en konkursförvaltare i ett bolag i en annan medlemsstat (B), när domstolen grundat sitt avgörande på att medlemsstaten A i avsaknad av ett mellanstatligt avtal beträffande ömsesidigt erkännande av konkursförfaranden inte godkänner konkursförvaltarens behörighet att förfoga över egendom i medlemsstaten A?" - EG-domstolen uttalade i dom (mål nr C-111/08) 2009-07-02: Undantaget i artikel 1.2 b i rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område ska tolkas så, att det omfattar ett avgörande meddelat av en domstol i en medlemsstat (A), avseende registrering av äganderätt till andelar i ett bolag med säte i medlemsstaten A, enligt vilket överlåtelsen av andelarna är ogiltig på grund av att domstolen i medlemsstaten A inte godkänner den behörighet som en konkursförvaltare i en medlemsstat (B) har inom ramen för ett konkursförfarande som genomförts och avslutats i medlemsstaten B.

Förslag till avgöranden rörande Sverige

EG-domstolen har i målet C-263/08 efter begäran om förhandsavgörande av Högsta domstolen att pröva frågor om direktiv 85/337, efter den ändring som genomfördes enligt direktiv 2003/35, i syfte att anpassa direktivet till Århuskonventionen, tillåter en nationell lagstiftning enligt vilken rätten till rättslig prövning begränsas till icke-statliga miljöskyddsorganisationer med minst 2 000 medlemmar. Eftersom den nationella lagstiftningen infördes efter det att dessa direktiv hade antagits, ska det också klargöras om arbetet med att bygga en bergtunnel för kraftledningar, och att utvinna grundvatten innan arbetet med tunneln för kraftledningarna inletts, utgör något av de "projekt" som anges i bilaga II till direktivet. - I sitt 2009-07-02 lämnade förslag till avgörande anför generaladvokaten: 1) Punkt 10 i bilaga II till rådets direktiv 85/337/EEG av den 27 juni 1985 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt, i dess lydelse enligt direktiv 2003/35, ska tolkas så, att däri innefattas bortledning av vatten från en kraftledningstunnel och infiltration av vatten i jord eller berg för att kompensera för eventuell grundvattensänkning samt utförande och bibehållande av anläggningar för bortledandet och infiltrationen. Det krävs inte att det bortledda vattnet är föremål för någon särskild användning eller ändamål. - 2) Artikel 10a i direktiv 85/337, i dess lydelse enligt direktiv 2003/35, utgör inte någon generell garanti för "den berörda allmänheten" att denna, genom att delta i handläggningen av tillståndsfrågan på sätt som avses i artikel 6 i nämnda direktiv, har en obegränsad rätt till rättslig prövning. En icke-statlig miljöskyddsorganisation som uppfyller kraven för att tillhöra "den berörda allmänheten" i den mening som avses i artikel 1.2 i direktiv 85/337, i dess lydelse enligt direktiv 2003/35, har emellertid automatiskt en rätt till rättslig prövning med stöd av artikel 10a i direktivet. - 3) Artikel 10a jämförd med artikel 1.2 i direktiv 85/337, i dess lydelse enligt direktiv 2003/35, ska tolkas så, att de utgör hinder för en sådan bestämmelse som den i 16 kap. 13 § miljöbalken, vilken begränsar rätten till rättslig prövning till att endast gälla för sådana icke-statliga miljöskyddsorganisationer som har minst 2 000 medlemmar.

Institutionell rätt och allmänna principer

---

Processrätt

I målet C-14/08, som gällde civilrättsligt samarbete, diskuterades fråga om begreppet "utomrättsliga handlingar" skall tolkas som ett gemenskapsrättsligt begrepp. EG-domstolen slog i dom 2009-06-25 fast att rådets förordning (EG) nr 1348/2000 om delgivning i medlemsstaterna av handlingar i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur är tillämplig på delgivning, utan samband med något rättsligt förfarande, av en sådan handling som upprättats inför notarius publicus som är aktuell i förfarandet vid den nationella domstolen.

Målet C-204/08 gällde fråga - i mål om domstols behörighet - om avreseort eller ankomstort skall betraktas som den ort där tjänster som tillhandahålls enligt lufttransportavtal huvudsakligen utförs. EG-domstolen uttalade följande i dom 2009-07-09: Artikel 5.1 b i förordning (EG) nr 44/2001 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område ska tolkas så, att vid lufttransport av personer från en medlemsstat till en annan medlemsstat, som utförs enligt ett avtal som ingåtts med ett enda lufttrafikföretag som är den faktiska transportören, är det, i enlighet med kärandens val, den domstol i vars domkrets avgångsorten eller ankomstorten är belägen, såsom dessa orter överenskommits i avtalet, som är behörig att pröva en begäran om kompensation på grundval av avtalet och förordning (EG) nr 261/2004 om fastställande av gemensamma regler om kompensation och assistans till passagerare vid nekad ombordstigning och inställda eller kraftigt försenade flygningar.

I målet C-189/08, rörande civilrättsligt samarbete, tolkade EG-domstolen begreppet "den ort där skadan inträffade" . I domslutet konstaterade domstolen att artikel 5.3 i rådets förordning (EG) nr 44/2001 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område ska tolkas så, att orden den ort där skadan inträffade, i en sådan tvist som i målet vid den nationella domstolen, avser den ort där den ursprungliga skadan inträffade vid normal användning av produkten för det syfte som denna är avsedd för.

Skatterätt (EG)

I målet C-572/07 prövades fråga om det vid bestämmande av undantag från skatteplikt går att skilja uthyrning av lägenheter från städning av gemensamma utrymmena i fastigheten. EG-domstolen fann i dom 2009-06-11 att vid tillämpning av artikel 13 B b i rådets sjätte direktiv 77/388/EEG om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter - Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund, ska uthyrningen av en fastighet och städtjänsten för gemensamma utrymmen i denna fastighet anses som två självständiga och från varandra särskiljbara transaktioner, på sätt som innebär att städtjänsten inte omfattas av den bestämmelsen.

I målet C-303/07 diskuterades fråga om bestämmelserna om skatt ska tillämpas likvärdigt med avseende på bolag i en medlemsstat och bolag som hör hemma i en annan medlemsstat. EG-domstolen uttalade följande i domslutet 2009-06-18: Artiklarna 43 EG och 48 EG ska tolkas så, att de utgör hinder för en lagstiftning i en medlemsstat enligt vilken befrielse från innehållande av källskatt medges för utdelning som ett i denna stat hemmahörande dotterbolag lämnar till ett i samma stat hemmahörande aktiebolag, men enligt vilken sådan källskatt däremot ska innehållas på dylik utdelning som lämnas till ett moderbolag av SICAV-karaktär som är hemmahörande i en annan medlemsstat, har en rättslig form som är okänd i rättsordningen i den förstnämnda staten, inte förekommer i förteckningen över de bolag som avses i artikel 2 a i direktiv 90/435 och är undantaget från skattskyldighet till inkomstskatt med tillämpning av lagstiftningen i den andra medlemsstaten.

Målet C-377/08 gällde fråga om rätt till avdrag för moms avseende tjänster i annan medlemsstat. EG-domstolen uttalade i dom 2009-07-02: Artikel 17.3 a i rådets sjätte direktiv 77/388/EEG, i dess lydelse enligt rådets direktiv 95/7/EG, ska tolkas på så sätt att en sådan leverantör av telekommunikationstjänster som den som är aktuell i målet vid den nationella domstolen, som är etablerad inom en medlemsstats territorium, enligt denna bestämmelse har rätt till avdrag eller återbetalning, i denna medlemsstat, av den ingående mervärdesskatt som har betalats och som hänför sig till telekommunikationstjänster som har tillhandahållits ett företag som har sitt säte i en annan medlemsstat, i den mån leverantören skulle ha haft en sådan rätt om tjänsterna hade tillhandahållits inom förstnämnda medlemsstat.

Genom dom 2009-07-09 i målet C-397/07 fällde EG-domstolen Spanien på tre punkter för fördragsbrott rörande indirekta skatter på kapitalanskaffning. Spanien hade enligt domstolen underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt direktiv om indirekta skatter på kapitalanskaffning genom att 1) uppställa villkor att vissa transaktioner ska undantas från skatt på kapitaltillskott, 2) föreskriva att skatt på kapitaltillskott ska tas ut vid flyttning av kapitalassociationers säte, om flyttningen inte har utlöst en liknande skatt i associationernas ursprungsmedlemsstat, och 3) föreskriva att skatt på kapitaltillskott ska tas ut på kapital som är avsett för kommersiell verksamhet som bedrivs i Spanien av filialer eller fasta driftställen till associationer som är hemmahörande i en medlemsstat som inte påför någon liknande skatt.

Offentlig upphandling

---

Konkurrensrätt och statligt stöd

Målet C-429/07 gällde fråga om kommissionen är behörig att på eget initiativ lämna skriftliga yttranden till en domstol i en medlemsstat i ett förfarande som rör frågan om det är möjligt att från den beskattningsbara vinsten göra avdrag för böter som kommissionen påfört för överträdelse av artiklarna 81 EG eller 82 EG. EG-domstolen underströk i domen 2009-06-11 att effektiva sanktionsåtgärder utgör villkor för enhetlig tillämpning av EG-fördraget och uttalade: Artikel 15.3 första stycket tredje meningen i rådets förordning (EG) nr 1/2003 om tillämpning av konkurrensreglerna i artiklarna 81 och 82 i fördraget ska tolkas så att kommissionen enligt denna bestämmelse är behörig att på eget initiativ lämna skriftliga yttranden till en domstol i en medlemsstat i ett förfarande som rör frågan om det är möjligt att från den beskattningsbara vinsten göra avdrag för hela eller delar av sådana böter som kommissionen påfört för överträdelse av artiklarna 81 EG eller 82 EG.

Efter överklagande av kommissionen upphävde EG-domstolen genom dom 2009-07-16 i målet C-440/07 P förstainstansrättens dom i målet T-351/03, Schneider Electric SA mot kommissionen, i den del den avsett att gemenskapen skulle ersätta två tredjedelar av den skada som Schneider Electric SA påstått sig ha lidit till följd av den nedsättning av överlåtelsepriset för Legrand SA som bolaget varit tvunget att medge förvärvaren i utbyte mot att tidpunkten för det faktiska genomförandet av försäljningen flyttades fram, att ett sakkunnigutlåtande skulle inhämtas i syfte att fastställa storleken på denna skada, och att ränta skulle utgå på skadeståndet. Överklagandet ogillades i övrigt.

Inre marknaden

Målet C-158/08 gällde frågor om fri rörlighet för varor och tull. EG-domstolen konstaterade i dom 2009-06-04:
1) Artikel 13 i förordning (EG) nr 384/96 om skydd mot dumpad import från länder som inte är medlemmar i Europeiska gemenskapen är inte tillämplig i avsaknad av ett beslut av Europeiska unionens råd, fattat på förslag av kommissionen, om att utvidga tillämpningen av antidumpningstullarna till att omfatta import av likadana produkter eller delar av sådana produkter från tredjeland.
2) En transaktion som endast består i att förflytta en vara över landgränsen, efter det att den bearbetats till en vara som inte är föremål för antidumpningstullar, utan verklig avsikt att återexportera den, för att kort tid därefter återimportera den, kan inte lagligen hänföras till förfarandet för aktiv förädling. Den importör som rättsstridigt har tillämpat och dragit fördel av detta förfarande är skyldig att betala de tullar som är hänförliga till de aktuella varorna, oberoende av om han i förekommande fall även åläggs administrativa, civilrättsliga eller straffrättsliga sanktioner i enlighet med den nationella lagstiftningen. Det ankommer på den behöriga nationella domstolen att, med beaktande av de ovan angivna övervägandena, bedöma huruvida den transaktion som är för handen i det nationella målet ska anses vara rättsstridig i förhållande till gemenskapsrätten.

De förenade målen C-155/08 och C-157/08 gällde fri rörlighet för kapital, EG-skatterätt och fri rörlighet för tjänster. Här diskuterades frågor om frist för eftertaxering samt sanktionsavgift rörande undanhållna inkomster. I dom 2009-06-11 uttalade EG-domstolen:
1) Artiklarna 49 EG och 56 EG ska tolkas så, att de inte utgör hinder för att en medlemsstat tillämpar en längre frist för eftertaxering avseende sparmedel och därav genererade inkomster som undanhållits skattemyndigheterna i den medlemsstaten, vilka saknar information om deras existens, på grundval av vilken en utredning kan inledas, när nämnda sparmedel finns i en annan medlemsstat än den frist som tillämpas när sådana medel och inkomster är hänförliga till förstnämnda medlemsstat. Den omständigheten att banksekretess tillämpas i denna andra medlemsstat saknar i detta avseende betydelse.
2) Artiklarna 49 EG och 56 EG ska tolkas så, att de - för det fall det i en medlemsstat tillämpas en längre frist för eftertaxering med avseende på tillgångar som innehas i en annan medlemsstat än med avseende på tillgångar som innehas i förstnämnda medlemsstat och de utländska tillgångarna och de inkomster som dessa genererar har undanhållits skattemyndigheterna i förstnämnda medlemsstat, vilken saknar information om deras existens på grundval av vilken en utredning skulle kunna inledas - inte utgör hinder för att den sanktionsavgift som påförs med anledning av att nämnda utländska tillgångar och inkomster har undanhållits, beräknas proportionerligt i förhållande till det eftertaxerade beloppet och därmed på grundval av den längre fristen.

I målet C-527/07 diskuterades begreppet referensläkemedel. EG-domstolen kom i dom 2009-06-18 fram till följande: Ett läkemedel, som inte omfattas av förordning (EG) nr 726/2004 om inrättande av gemenskapsförfaranden för godkännande av och tillsyn över humanläkemedel och veterinärmedicinska läkemedel samt om inrättande av en europeisk läkemedelsmyndighet, och som har släppts ut på marknaden i en medlemsstat utan att ha godkänts för försäljning i enlighet med tillämplig gemenskapsrätt, kan inte betraktas som ett referensläkemedel i den mening som avses i artikel 10.2 a i direktiv 2001/83/EG om upprättande av gemenskapsregler för humanläkemedel, i dess lydelse enligt direktiv 2004/27/EG.

EG-domstolen har i mål C-73/08 att ta ställning till fråga om antalet utländska studenter som får tillträde till en medlemsstats utbildningssystem får begränsas. Målet gäller en talan om ogiltigförklaring som väckts av ett antal studenter, varav de flesta är franska medborgare, vid lärosäten i den franskspråkiga gemenskapen i Belgien mot det dekret om reglering av antalet studenter inom den högre utbildningen som antagits av Parlamentet för Belgiens franskspråkiga gemenskap. Generaladvokaten hävdar i sitt 2009-06-25 lämnade förslag till avgörande att gemenskapsrätten utgör hinder för sådana bestämmelser om reglering av antalet studenter som antagits av Parlamentet.

De förenade målen C-124/08 och C-125/08 gällde inre marknaden och tull. Frågan i målen var om underrättelse om import- eller exporttull som tullmyndigheterna ska lämna till gäldenär endast kan ha rättslig verkan om tullmyndigheterna dessförinnan har bokfört de aktuella tullbeloppen. EG-domstolen slog i dom 2009-07-16 fast följande:
1) Artikel 221.1 förordning (EEG) nr 2913/92 om inrättandet av en tullkodex för gemenskapen ska tolkas på så sätt att den underrättelse om import- eller exporttull som tullmyndigheterna på lämpligt sätt ska lämna till gäldenären endast kan ha rättslig verkan om tullmyndigheterna dessförinnan har bokfört dessa tullbelopp.
2) Artikel 221.3 i förordning nr 2913/92 ska tolkas på så sätt att tullmyndigheterna kan, med rättslig verkan, underrätta gäldenären om det tullbelopp som lagligen ska betalas efter utgången av den treårsperiod som beräknas från och med den dag då tullskulden uppkom, om tullmyndigheterna till följd av ett handlande som kan ge upphov till straffrättsliga påföljder inte har kunnat fastställa det exakta beloppet. Detta gäller även när det inte är gäldenären som har begått detta handlande.

Övriga rättsområden

I målet C-487/07, som gällde immaterialrätt, diskuterades begreppet "otillbörlig fördel av varumärkes särskiljningsförmåga". EG-domstolen uttalade i domslutet 2009-06-18:
1) Artikel 5.2 i direktiv 89/104/EEG om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar ska tolkas så att det, för att en otillbörlig fördel av varumärkets särskiljningsförmåga och renommé ska anses föreligga enligt denna bestämmelse, varken krävs att det föreligger risk för förväxling eller risk för förfång för varumärkets särskiljningsförmåga eller renommé eller, mera allmänt, för varumärkesinnehavaren. Den fördel som blir resultatet av att tredje man använder ett kännetecken som liknar ett känt varumärke ska anses som en otillbörlig fördel av nämnda särskiljningsförmåga eller renommé, när tredje man genom denna användning försöker placera sig i det kända varumärkets kölvatten för att dra fördel av dess attraktionsförmåga, anseende och prestige samt, utan att betala någon ekonomisk ersättning, utnyttja den kommersiella ansträngning som varumärkesinnehavaren gjort för att skapa och befästa bilden av varumärket.
2) Artikel 5.1 a i direktiv 89/104 ska tolkas så att innehavaren till ett registrerat varumärke har rätt att hindra tredje man från att i jämförande reklam, som inte uppfyller samtliga villkor som föreskrivs i artikel 3a.1 i direktiv 84/450/EEG om vilseledande och jämförande reklam, i dess lydelse enligt direktiv 97/55/EG, för att vara tillåten, använda ett kännetecken som är identiskt med varumärket för varor eller tjänster som är identiska med dem som varumärket registrerats för, även då denna användning inte kan skada varumärkets grundläggande funktion att ange varornas eller tjänsternas ursprung, under förutsättning att nämnda användning skadar eller kan skada någon av varumärkets andra funktioner.
3) Artikel 3a.1 i direktiv 84/450, i dess lydelse enligt direktiv 97/55, ska tolkas så att när en annonsör uttryckligen eller underförstått i en jämförande reklam anger att den produkt han saluför utgör en imitation av en produkt som har ett välkänt varumärke så "framställer [han] en vara eller en tjänst som en imitation eller ersättning" enligt artikel 3a.1 h. Den fördel som annonsören dragit av sådan otillåten jämförande reklam ska anses ha dragits, otillbörligen, av varumärkets renommé enligt artikel 3a.1 g.

Också målet C-302/08 gällde immaterialrätt. Här diskuterades fråga om likställighet såvitt avser rättsverkan mellan varumärken som är föremål för en internationell registrering och gemenskapsvarumärken. EG-domstolen uttalade i dom 2009-07-02 att förordningen (EG) nr 1383/2003 rörande tullmyndigheternas ingripande mot varor som misstänks göra intrång i immateriella rättigheter, jämförd med förordning (EG) nr 40/94 om gemenskapsvarumärken, ska tolkas så, att den möjliggör för en innehavare av ett varumärke som är föremål för en internationell registrering att, i likhet med en innehavare av ett gemenskapsvarumärke, få till stånd ett ingripande från tullmyndigheterna i en eller flera medlemsstater utöver den där han lämnat in sin ansökan.

I målet C-5/08, som även det gällde immaterialrätt, diskuterades begreppet delvist mångfaldigande och det s.k. flyktighetsvillkoret. EG-domstolen uttalade följande i domslutet 2009-07-16: 1) En handling under en datainsamlingsprocess som består i att ett utdrag om elva ord från ett skyddat verk lagras i datasystem och skrivs ut, kan omfattas av begreppet delvist mångfaldigande i den mening som avses i artikel 2 i direktiv 2001/29/EG om harmonisering av vissa aspekter av upphovsrätt och närstående rättigheter i informationssamhället, om - vilket det ankommer på den nationella domstolen att pröva - de element som på detta sätt återges ger uttryck för upphovsmannens egen intellektuella skapelse. - 2) Utskriften av ett utdrag om elva ord under en datainsamlingsprocess uppfyller inte flyktighetsvillkoret i artikel 5.1 i direktiv 2001/29 och nämnda process får således inte genomföras utan samtycke från de berörda upphovsrättsinnehavarna.

Frågor om äganderätt till gemenskapsformgivning diskuterades i målet C-32/08. EG-domstolen uttalade i dom 2009-07-02: 1) Artikel 14.3 i rådets förordning (EG) nr 6/2002 om gemenskapsformgivning är inte tillämplig på gemenskapsformgivning som skapats på uppdrag. - 2) Under de omständigheter som råder i målet ska artikel 14.1 i förordning nr 6/2002 tolkas så, att rätten till en gemenskapsformgivning tillkommer formgivaren såvida den inte har överlåtits genom avtal till den till vilken rätten övergår.

Målet C-69/08 gällde socialrätt och innehåller en diskussion om man vid arbetsgivares insolvens kan kvalificera arbetstagares utestående fordringar som socialförsäkringsförmåner. EG-domstolen uttalade följande i domslutet 2009-07-16:
1) Artiklarna 3 och 4 i direktiv 80/987/EEG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om skydd för arbetstagarna vid arbetsgivarens insolvens utgör inte hinder för nationella bestämmelser som gör det möjligt att kvalificera arbetstagares utestående fordringar som socialförsäkringsförmåner när de betalas av en garantiinstitution.
2) Direktiv 80/987 utgör inte hinder för nationella bestämmelser som använder arbetstagarens ursprungliga lönefordran endast som utgångspunkt vid fastställandet av den ersättning som garanteras genom att garantifonden ingriper.
3) Då en arbetstagare begär att en garantifond ska betala utestående lönefordringar utgör direktiv 80/987 inte hinder för att tillämpa en preskriptionsfrist på ett år (likvärdighetsprincipen). Det ankommer emellertid på den nationella domstolen att pröva om den utformats på ett sådant sätt att det inte i praktiken blir omöjligt eller orimligt svårt att utöva rättigheter som följer av gemenskapsrätten (effektivitetsprincipen).

NYA MÅL

Kommissionen har i mål om fördragsbrott (C-185/09) yrkat att domstolen ska fastställa att Konungariket Sverige genom att inte anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/24/EG av den 15 mars 2006 om lagring av uppgifter som genererats eller behandlats i samband med tillhandahållande av allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster eller allmänna kommunikationsnät och om ändring av direktiv 2002/58/EG eller, i vart fall, genom att inte underrätta kommissionen om dessa åtgärder, har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 15.1 i detta direktiv.

DET HÄNDER I EG-DOMSTOLEN

Torsdagen den 1 oktober lämnar generaladvokaten förslag till avgörande i dels mål C-246/07, kommissionen mot Sverige, dels C-514/07 P, Sverige mot API och kommissionen (det senare rör tillgång till handlingar/offentlighetsprincipen).

ÖVRIGT

Sverige tog den 1 juli 2009 över EU-ordförandeskapet från Tjeckien. EU-ordförandeskapet roterar mellan EU:s 27 medlemsländer som agerar ordförandeland ett halvår i taget. Sverige leder nu för andra gången EU-samarbetet, denna gång fram till den 31 december 2009. Se härom:
Det svenska ordförandeskapet

Se även om det svenska ordförandeskapets arbete på det rättsliga och inrikes området (RIF) med fokus på Stockholmsprogrammet: http://www.regeringen.se/sb/d/11984/a/128764

SOU 2009:60 "Återvändandedirektivet och svensk rätt" publicerades den 15 juni 2009. Se härom: http://www.regeringen.se/sb/d/11385/a/128310

Ds 2009:23 "Det nya punktskattedirektivet" publicerades den 16 juni 2009. För att anpassa den svenska lagstiftningen till det nya punktskattedirektivet föreslår Finansdepartementet ändringar i lagarna om tobaksskatt, alkoholskatt och skatt på energi. Departementet föreslår också vissa anpassningar av bestämmelserna om transportkontroll. Se härom:
http://www.regeringen.se/sb/d/11451/a/128403
och
http://www.regeringen.se/sb/d/11398/a/128405

Kommissionen uppmanade den 17 juni 2009 Sverige att ändra på systemet för presstöd så att det stämmer överens med EU:s statsstödsregler. Kommissionen ifrågasätter inte målet med att främja mångfalden i svenska medier, men anser att det krävs vissa ändringar för att undvika att konkurrensen snedvrids. Se härom:http://ec.europa.eu/sverige/news/topics/business/news_date_804_sv.htm

Dir. 2009:49 rörande "Genomförande av EG-direktiv om sanktioner mot arbetsgivare" publicerades den 29 juni 2009. Se härom: http://www.regeringen.se/sb/d/11384/a/129118
Ds 2009:27 "Ny lag om ekologisk produktion" publicerades den 30 juni 2009. Se härom: http://www.regeringen.se/sb/d/11744/a/129161

Dir 2009:52 "Tilläggsdirektiv till utredningen om regelförändringar till följd av en EU-gemensam viseringskodex m.m. (dir. 2008:104)" publicerades den 16 juni 2009. Se härom: http://www.regeringen.se/sb/d/11384/a/129116

Det informella ministermötet på Europol den 1 oktober kommer att diskutera hur EU:s polissamarbete mot gränsöverskridande brottslighet kan förbättras. Organisationsarbetet har det senaste året präglats av förberedelser för att anpassa sitt nuvarande regelverk till det nya rådsbeslutet som kommer att träda ikraft den 1 januari 2010. Europol kommer därmed att bli en EU-myndighet med andra förutsättningar för ett ökat operativt samarbete. Den 6-8 september anordnar Åklagarmyndigheten och Eurojust ett seminarium för genomförandet av det nya Eurojustbeslutet. Stockholmsprogrammet ska ange ramarna när det gäller EU-arbetet för polis- och tullsamarbete, räddningstjänst, straffrättsligt och civilrättsligt samarbete, asyl, migration och viseringspolitik för åren 2010-2014. Programmet kommer att slutligen antas av EU:s stats- och regeringschefer vid toppmötet i december 2009.
  Läs artikeln på se2009.eu

Det saknas ett standardiserat sätt att hantera klagomål och reklamationer som görs av EU:s konsumenter. Kommissionen vill därför ta fram ett system där konsumentorganisationer och myndigheter rapporterar in klagomålen, så att det blir möjligt att göra jämförelser på nationell och EU-nivå. Ett nytt Internetbaserat system har tagits i bruk där tillverkare, via kommissionens webbplats, kan meddela myndigheter i alla länderna på en gång om man upptäcker att en vara kan vara farlig. Detta system kompletterar det befintliga RAPEX-systemet (Rapid Alert System for Dangerous Consumer Goods) för att ytterligare förenkla för företag att snabbt gå ut med information. Se härom: http://ec.europa.eu/sverige/news/topics/environment/news_date_838_sv.htm

Regeringen beslöt lagrådsremiss den 10 juli 2009 rörande Genomförande av skyddsgrundsdirektivet och asylprocedurdirektivet. Se härom: http://www.regeringen.se/sb/d/11383/a/129675

Människor från Montenegro, Serbien och f.d. jugoslaviska republiken Makedonien ska kunna resa till Schengenländerna utan att först ansöka om visum. För att kunna utnyttja möjligheten att resa utan visum måste man ha ett nytt så kallat biometriskt pass. Det framgår av ett förslag som kommissionen lagt fram. Se härom: http://ec.europa.eu/sverige/news/topics/external_relations/news_date_798_sv.htm

Socialdepartementet publicerade den 1 juli 2009 informationsmaterial (S2009.018) rörande patienters rättigheter vid vård i annat EU-land. Se härom:
http://www.regeringen.se/sb/d/11224/a/129749

Regeringen beslöt lagrådsremiss den 26 augusti 2009 rörande "Nya mervärdesskatteregler om omsättningsland för tjänster, återbetalning till utländska företagare och periodisk sammanställning". Bland förslagen finns ett antal lagändringar för att minska den administrativa bördan, modernisera momssystemet och bekämpa skattefusk. Ändringarna är ett led i anpassningen av svensk lag till de EG-regler som antogs i februari 2008 (det s.k. momspaketet). Förslagen gäller omsättningsland för tjänster, återbetalning till utländska företagare och periodisk sammanställning. Se härom:
http://www.regeringen.se/sb/d/11452/a/130563 och http://www.regeringen.se/sb/d/11396/a/130565

Utrikesdepartementet publicerade den 28 augusti 2009 Informationsmaterial (UD09.063) "Nya regler för tjänstesektorn - så påverkas myndigheterna av tjänstedirektivet". Se härom: http://www.regeringen.se/sb/d/5353/a/130417




Senast ändrad: 2009-09-07