JavaScript är inaktiverat i webbläsaren, läs mer här.

Nyhetsbrev om EG-rätt nummer 5 2008

INLEDNING

AVGÖRANDEN I SVENSKA DOMSTOLAR, M.M.
Arbetsrätt
Processrätt
Internationell privat- och processrätt
Straffrätt
Fri rörlighet
Skatterätt

EG-DOMSTOLEN OCH FÖRSTAINSTANSRÄTTEN
Avgöranden rörande Sverige
Förslag rörande Sverige
Institutionell rätt och allmänna principer
Processrätt (EG)
Skatterätt (EG)
Offentlig upphandling
Konkurrensrätt och statligt stöd
Inre marknaden
Övriga rättsområden

NYA MÅL

DET HÄNDER I EG-DOMSTOLEN

ÖVRIGT

INLEDNING

I höstens första nyhetsbrev kan vi rapportera om ett av de mest kontroversiella avgörandena under innevarande decennium, nämligen EG-domstolens upphävande av förstainstansrättens domar rörande frysningen av tillgångar för Al Barakaat och till den organisationen knutna personer. Domen innebär att den förordning som ligger till grund för dessa åtgärder ogiltigförklaras i förhållande till parterna i målet, bl.a. på grund av att rätten till domstolsprövning inte tillgodosetts. Rådet har dock i domen givits tre månader för att utforma en ny förordning i vilken klagandenas rättigheter tillgodoses, varefter en eventuell ny prövning får visa huruvida det var befogat att frysa deras tillgångar. Även i övrigt innehåller nyhetsbrevet en hel del matnyttigt.

AVGÖRANDEN I SVENSKA DOMSTOLAR, M.M.

Arbetsrätt 

Arbetsdomstolen har i dom den 2 juli 2008 i dess mål A 84/07 fastslagit att en arbetsgivare vid övergång av verksamhet enligt 6 b § lagen om anställningsskydd inte är skyldig att tillämpa mer förmånliga bestämmelser i ett annat kollektivavtal som gällde för det övertagande bolaget, men inte för arbetstagarna i det övertagna bolaget.

Processrätt

Stockolms tingsrätt har i beslut den 25 juli 2008 i mål T 13125-05 avvisat en talan om fastställande av skadeståndsskyldighet för staten gentemot konkursboet i ett bolag som ägnat sig åt införsel av alkoholhaltiga drycker från andra medlemsstater. Sedan konkursboet väckte talan har EG-domstolen, som tidigare rapporterats i nyhetsbrevet, förklarat det svenska införselförbudet oförenligt med gemenskapsrätten. Stockholms tingsrätt ansåg en fastställelsetalan olämplig av processekonomiska skäl. Med hänsyn till att staten åberopat ett antal olika grunder för sitt bestridande, bland annat att alkoholdryckerna torde ha beslagtagits enligt svensk lag även utan det EG-rättsstridiga införselförbudet och det därför inte fanns något samband mellan detta och den skada bolaget påstått sig ha lidit, vore eftersträvansvärt att så många av de mellan parterna tvistiga frågorna prövades i ett sammanhang.

Internationell privat- och processrätt

Svea Hovrätt har i slutligt beslut den 27 juni 2008 i mål 2038-08 återförvisat ett mål till tingsrätten, eftersom svarandebolaget inte visat att den prorogationsklausul som fanns tryckt på baksidan av en faktura visar att parterna var ense i forumfrågan, vilket enligt artikel 23.1 a Bryssel I-förordningen är en förutsättning för att prorogationsklausuler ska äga giltighet.

Straffrätt

Hovrätten för Västra Sverige har i dom den 19 september i mål B 3269-08 vid straffmätningen för två albanska medborgare med uppehållstillstånd i Italien, vilket enligt hovrätten medförde att de hade anknytning till ett EU-land, beaktat det men som utvisning med åtföljande registrering i Schengensystemet medfört.

Fri rörlighet

Länsrätten i Skåne, migrationsdomstolen, har i dom den 18 juni 2008 i mål UM 347-08 upphävt ett utvisningsbeslut av en kroatisk medborgare, som till följd av att han var gift med en dansk kvinna bosatt i Sverige hade rätt att uppehålla sig här. Mannen hade i Danmark dömts för innehav av bl.a. närmare ett halvt kilo heroin. Han släpptes ur danskt fängelse, och levde sedan mer än två år i Sverige ett ordnat liv med sin danska fru. Migrationsdomstolen anförde att 8 kap 7a § utlänningslagen, som motsvarar artikel 27 i rörlighetsdirektivet (2004/38/EG), skulle tolkas mot bakgrund av EG-domstolens praxis, och kom efter en helhetsbedömning fram till att han idag inte kunde anses utgöra "ett verkligt, faktiskt och tillräckligt allvarligt hot" mot allmän ordning eller säkerhet.

Skatterätt

Regeringsrätten har i dom den 24 juni 2008 i mål 2198-05 ansett att 32 § lagen (1994:1563) om tobaksskatt, vilken lag införlivar det så kallade cirkulationsdirektivet (92/12/EG), inte innebär att ett frilager för tobaksvaror måste vara beläget i Sverige för att avdragsrätt för punktskatt ska medges.

EG-DOMSTOLEN OCH FÖRSTAINSTANSRÄTTEN

Avgöranden rörande Sverige

I dom 2008-09-03 i målen C-402/05 P och C-415/05 P upphävde EG-domstolen förstainstansrättens domar i målen T-306/01, Yusuf och Al Barakaat Foundation mot rådet, och i mål T-315/01, Kadi mot rådet och kommissionen. (Al Barakaat International Foundation är etablerad i Sverige.) EG-domstolen slog fast att gemenskapsdomstolarna är behöriga att kontrollera de åtgärder som gemenskapen antar för att genomföra resolutioner från Förenta nationernas säkerhetsråd. Domstolen ansåg att rådets förordning inneburit ett åsidosättande av Yassin Abdullah Kadis och Al Barakaats grundläggande rättigheter enligt gemenskapsrätten. Rådets förordning om frysning av Yassin Abdullah Kadis och Al Barakaats tillgångar upphävdes. När det gäller rätten till domstolsprövning uttalade EG-domstolen bland annat följande: I rådets förordning (EG) nr 881/2002 den 27 maj 2002 om införande av vissa särskilda restriktiva åtgärder mot vissa med Usama bin Ladin, nätverket al-Qaida och talibanerna associerade personer och enheter och om upphävande av förordning (EG) nr 467/2001 föreskrivs inte något som helst förfarande för att, vid tidpunkten för införandet i förteckningen eller efter det att införandet har skett, upplysa berörda personer om de omständigheter som motiverar att deras namn förs in i förteckningen. Rådet har inte vid något tillfälle upplyst Yassin Abdullah Kadi eller Al Barakaat om de omständigheter som läggs dem till last och som motiverade att deras namn fördes in i förteckningen. Detta åsidosättande av Yassin Abdullah Kadis och Al Barakaats rätt till försvar leder också till ett åsidosättande av rätten till ett rättsmedel inför domstol, eftersom de inte under tillfredsställande förhållanden har kunnat försvara sina rättigheter inför gemenskapsdomstolen. EG-domstolen konstaterar också att frysningen av tillgångar utgör en omotiverad inskränkning av Yassin Abdullah Kadis och Al Barakaats äganderätt.

Se även kommentar i inledningen av Nyhetsbrevet.

Sverige fick framgång i sin talan mot dom av förstainstansrätten i målet T-84/03, Maurizio Turco mot rådet. EG-domstolen gav i sin dom 2008-07-01 i målen C-39/05 P och C-52/05 P i princip tillgång till rådets juridiska yttranden i lagstiftningsfrågor. EG-domstolen upphävde förstainstansrättens dom vad avsåg det beslut som fattats av rådet om avslag på Turcos ansökan om tillgång till yttrande från rådets rättstjänst rörande ett förslag till direktiv från rådet om minimistandarder för mottagande av asylsökande i medlemsstaterna. - I domskälen uttalade EG-domstolen bland annat följande: Två fel har legat till grund för antagandet av det omtvistade beslutet. Det första felet avser uppfattningen att det finns ett allmänt behov av sekretess för juridiska yttranden rörande lagstiftningsförfaranden och att detta skyddas av artikel 4.2 i förordning nr 1049/2001. Det andra felet avser uppfattningen att de principer som utgör grunden för förordning nr 1049/2001 inte ska anses utgöra ett övervägande allmänintresse i den mening som avses i artikel 4.2 i den förordningen. Det framgår av EG-domstolens dom att de grunder som Maurizio Turco åberopade i första instans ska leda till bifall för talan. Maurizio Turco gjorde i första instans gällande dels att rådet felaktigt hade ansett att det finns ett allmänt behov av sekretess för yttranden från dess rättstjänst rörande lagstiftningsförfaranden, vilket skyddas av artikel 4.2 i förordning nr 1049/2001, dels att rådet inte lagligen hade kontrollerat huruvida det förelåg ett övervägande allmänintresse i det föreliggande fallet. Härav följer att det omtvistade beslutet ska ogiltigförklaras.

EG-domstolens dom har kommenterats av regeringskansliet, se härom: http://www.regeringen.se/sb/d/10751/a/108289

Förslag rörande Sverige

Generaladvokaten föreslår i sitt 2008-07-10 lämnade förslag till avgörande i målen C-205/06 och C-249/06 att Sverige och Österrike skall fällas för fördragsbrott. Generaladvokaten hävdar att Sverige och Österrike har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 307 EG genom att inte vidta alla lämpliga åtgärder för att undanröja det som är oförenligt med artikel 10 EG och artiklarna 57.2 EG, 59 EG och 60.1 EG i deras bilaterala investeringsavtal med bl.a. Vietnam från tiden före anslutningen.

Institutionell rätt och allmänna principer

Se ovan under avgöranden rörande Sverige.

Processrätt (EG)

2008-07-11 meddelade EG-domstolen den första domen enligt det nya förfarandet för brådskande mål om förhandsavgörande. (Detta förfarande har beskrivits i Domstolsverkets Nyhetsbrev om EG-rätt nummer 3 för 2008.) Målet, C-195/08 PPU, gällde fråga om tolkning av förordning (EG) nr 2201/2003 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar. EG-domstolen uttalade i domen bland annat följande: När ett avgörande om att inte återlämna ett barn som rättsstridigt kvarhållits i en annan medlemsstat väl har fattats och meddelats ursprungsdomstolen, påverkas inte utfärdandet av erforderligt intyg av att avgörandet har inhiberats, ändrats, upphävts eller i varje fall inte har vunnit laga kraft eller att avgörandet har ersatts med ett avgörande om att återlämna barnet, såvitt barnet inte har återlämnats.

Målet C-296/08 PPU gällde övrig EG-rätt ( polissamarbete och straffrättsligt samarbete). Frågan i målet avsåg tolkningen av artiklarna 31 och 32 i rådets rambeslut 2002/584/RIF om en europeisk arresteringsorder och överlämnande mellan medlemsstaterna. Domen 2008-08-12 är emellertid av intresse i första hand på grund av EG-domstolens ställningstagande vad avser förundersökningsavdelnings rätt att begära förhandsavgörande. I domen uttalar domstolen bland annat följande: Det framgår av rättspraxis från franska Conseil d'État att "en förundersökningsavdelning vid en Cour d'appel utövar administrativ behörighet när den yttrar sig om en framställning om utlämning". Av detta kan det emellertid inte dras slutsatsen att dessa organ inte skulle utgöra domstolar i den mening som avses i artikel 234 EG. - Enligt rättspraxis beaktar EG-domstolen vid bedömningen av om det hänskjutande organet utgör en domstol, vilket är en rent gemenskapsrättslig fråga, en rad omständigheter såsom om organet är upprättat enligt lag, om det är av stadigvarande karaktär, om dess jurisdiktion är av tvingande art, om förfarandet är kontradiktoriskt, om organet tillämpar rättsregler samt om det har en oberoende ställning. - Det har inte bestritts att en förundersökningsavdelning vid en Cour d'appel uppfyller nämnda villkor i fråga om att vara upprättad enligt lag, om att vara av stadigvarande karaktär och om att ha en oberoende ställning. I ett utlämningsförfarande är det obligatoriskt att en förundersökningsavdelning deltar. - Av det anförda framgår att EG-domstolen är behörig att pröva tolkningsfrågorna. - I sakfrågan fann EG-domstolen att rambeslutet om en europeisk arresteringsorder inte utgör hinder för en verkställande medlemsstat att tillämpa 1996 års konvention om utlämning mellan EU:s medlemsstater, även om konventionen inte blev tillämplig i medlemsstaten förrän efter den 1 januari 2004.

Skatterätt (EG)

I mål C-284/06 hade EG-domstolen att precisera begreppet "källskatt". EG-domstolen uttalade bland annat följande i dom 2008-06-26: Nationell bestämmelse, i vilken föreskrivs beskattning av ett dotterbolags inkomst och av värdeökningar på dess tillgångar i samband med utdelning av vinst från ett dotterbolag till sitt moderbolag, vilka inte skulle ha beskattats om dotterbolaget hade sparat medlen i stället för att dela ut dem till moderbolaget, utgör inte källskatt i den mening som avses i gemenskapsrätten.

EG-domstolen har i målet C-48/07 att pröva fråga om fördelaktig skattebehandling skall beviljas då ett moderbolag mottar utdelning från ett dotterbolag (artikel 4.1 direktiv 90/435/EEG). Generaladvokaten har i sitt 2008-07-03 lämnade förslag till avgörande hävdat följande: Det gemensamma beskattningssystemet för moderbolag och dotterbolag hemmahörande i olika medlemsstater innebär att medlemsstaterna ska bevilja den fördelaktiga skattebehandlingen av utdelning som ett moderbolag mottar från ett dotterbolag i det fall då ägandet av aktierna i dotterbolaget har delats upp så att utdelningen uppbärs av ett bolag på grund av nyttjanderätt medan äganderätten innehas av ett annat bolag.

Målet C-25/07 gällde frågor om skatteundandragande. EG-domstolen konstaterade i dom 2008-07-10 att gemenskapsrätten utgör hinder för lagstiftning, i vilken det, i syfte att möjliggöra kontroller för att hindra skatteundandragande, föreskrivs om förlängning, från det att den skattskyldige har lämnat in sin mervärdesskattedeklaration, av den frist inom vilken skattemyndigheten ska återbetala överskjutande mervärdesskatt till skattskyldiga, såvida inte dessa har ställt viss säkerhet.

Genom dom 2008-07-17 i målet C-132/06 fälldes Italien för fördragsbrott. Italien hade enligt EG-domstolen underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt gemenskapsrätten genom att i lag om utformningen av statens årliga och fleråriga budget föreskriva ett allmänt och odifferentierat undantag från kontroll av skattepliktiga transaktioner som ägt rum under en rad beskattningsperioder.

Offentlig upphandling

Målet C-454/06 gällde frågor om tolkning av begreppen "ingående" respektive "upphandling" av kontrakt avseende olika situationer vid offentlig upphandling. EG-domstolen uttalade i huvudsak följande i domslutet 2008-06-19: Begreppen "ingå" och "upphandla" i direktiv 92/50/EEG ska tolkas så, att de inte omfattar en situation, i vilken tillhandahållandet av tjänster till den upphandlande myndigheten, som dessförinnan ombesörjts av den ursprunglige tjänsteleverantören, tas över av en annan tjänsteleverantör som bildats i form av ett kapitalbolag, i vilket den ursprunglige tjänsteleverantören är den ende aktieägaren och som denne kontrollerar genom att ge instruktioner, förutsatt att den ursprunglige tjänsteleverantören alltjämt svarar för att skyldigheterna enligt kontraktet iakttas.

Konkurrensrätt och statligt stöd

Förstainstansrätten prövade i mål T-410/03 fråga om upphävande av kommissionens beslut alternativt nedsättning av böter i mål om kartell rörande sorbat. I dom 2008-06-18 ansåg rätten att två misstag av kommissionen motiverade avsevärd nedsättning av böterna i detta kartellmål. Rätten sänkte böterna för Hoechst GmbH avseende deltagande i kartellen från 99 miljoner euro till 74,25 miljoner euro.

I dom 2008-06-25 i målet T-268/06 ogiltigförklarade förstainstansrätten till viss del kommissionens beslut om den stödordning som Grekland genomfört till förmån för flygbolaget Olympiaki Aeroporia Ypiresies AE till följd av den skada, som detta lidit av terroristattackerna den 11 september 2001.

I målet C-49/07 diskuterades tillämpningsområdet för artiklarna 82 EG och 86 EG. EG-domstolen uttalade i huvudsak följande i domen 2008-07-01: En juridisk person vars verksamhet inte endast består i att vara delaktig i förvaltningsbeslut om tillstånd för anordnandet av motorcykeltävlingar utan även i att själv anordna sådana tävlingar och i samband därmed ingå avtal omfattas av tillämpningsområdet för artiklarna 82 EG och 86 EG. Dessa artiklar utgör hinder för nationella bestämmelser enligt vilka en sådan juridisk person ges befogenhet att godkänna ansökningar om tillstånd att anordna sådana tävlingar, när denna befogenhet inte omgärdas av några begränsningar, några skyldigheter eller någon kontroll.

Målet T-99/04 gällde konkurrensbegränsande samverkan. Förstainstansrätten ogillade i dom 2008-07-08 talan mot kommissionens beslut avseende den konkurrensbegränsande samverkan på den europeiska marknaden för organiska peroxider som genomförts av AKZO-koncernen och av företagen Atofina SA och Peroxid Chemie GmbH & Co.

Inre marknaden

EG-domstolen prövade i målet C-127/08 fråga om rätt för tredjelandsmedborgare att vistas i medlemsstat. Domstolen uttalade i dom 2008-07-25 att gemenskapsrätten utgör hinder för lagstiftning i en medlemsstat, enligt vilken det krävs att en tredjelandsmedborgare, som är make till en unionsmedborgare som uppehåller sig i medlemsstaten utan att vara medborgare där, för att kunna vistas med sin make redan ska ha uppehållit sig lagligen i en annan medlemsstat före ankomsten till den mottagande medlemsstaten.

Målet C-500/06 gällde fråga om frihet att tillhandahålla tjänster. I dom 2008-07-17 konstaterade EG-domstolen att varje åtgärd som innebär att utövandet av friheten att tillhandahålla tjänster förbjuds, hindras eller blir mindre attraktivt betraktas som inskränkning av denna frihet. Domstolen slog fast att gemenskapsrätten utgör hinder för nationell lagstiftning som innehåller förbud mot att sända reklam för medicinska och kirurgiska behandlingar som utförs i privata vårdinrättningar på landstäckande TV-kanaler, samtidigt som sådan reklam under vissa villkor får sändas på lokala TV-kanaler.

Övriga rättsområden

Målet T-175/06 gällde immaterialrätt, närmare bestämt fråga om det förelåg risk för förväxling mellan figurkännetecknet "MEZZOPANE" och äldre nationella ordmärken. The Cola-Cola Company hade gjort invändning mot registreringen av det sökta varumärket. - Förstainstansrätten gjorde i dom 2008-06-18 en helhetsbedömning av risken för förväxling mellan det sökta figurkännetecknet och de äldre nationella ordmärkena "MEZZO" och "MEZZOMIX". Bedömningen visade att det inte förelåg risk för förväxling mellan dem. Coca-Colas talan ogillades.

EG-domstolen har i målet C-306/07 att pröva fråga om kollektivavtal kan tillämpas på en arbetstagare som inte är medlem i en organisation som är ansluten till avtalet. Generaladvokaten hävdar i sitt 2008-06-19 lämnade förslag till avgörande att enligt direktiv 91/533/EEG om arbetsgivares skyldighet att upplysa arbetstagarna om de regler som är tillämpliga på anställningsavtalet eller anställningsförhållandet ges medlemsstaterna frihet att tillämpa ett kollektivavtal genom vilket direktivet införlivas i nationell rätt på arbetstagare som inte är medlemmar i en organisation som är avtalsansluten.

I målet C-188/07 prövade EG-domstolen en rad frågor som gällde principen "Förorenaren betalar". EG-domstolen uttalade i dom 2008-06-24 bland annat att när det gäller kolväten som oavsiktligt spillts ut i havet och förorenat kuster kan nationell domstol anse den som sålt kolvätena och chartrat det fartyg som de transporterades med som avfallets producent och "tidigare innehavare" om domstolen finner att denne har bidragit till risken för förorening till följd av förlisningen, särskilt om denne inte vidtagit några åtgärder för att förhindra olyckan, såsom åtgärder beträffande val av fartyg.

EG-domstolen avgjorde genom domar 2008-06-26 en rad mål som gällde transporträtt och rätt till fri etablering. I dessa mål prövades frågor om gemenskapsrätten utgör hinder för medlemsstat att vägra erkänna den behörighet att framföra motordrivna fordon som följer med ett körkort som har utfärdats av en annan medlemsstat. Ett försök att sammanfatta EG-domstolens domslut i målen C-329/06 och C-343/06 ser ut på följande sätt:

1) Gemenskapsrätten utgör hinder för medlemsstat att vägra erkänna körkort som har utfärdats av en annan medlemsstat, till dess att innehavaren har uppfyllt villkoren i den förstnämnda medlemsstaten för utfärdande av ett nytt körkort efter indragning av ett tidigare körkort.

2) Gemenskapsrätten utgör inte hinder för en medlemsstat att vägra erkänna sådant körkort, när det är klarlagt att innehavaren vid utfärdandet av det nya körkortet inte hade permanent bosättning i den utfärdande medlemsstaten.

3) Gemenskapsrätten utgör hinder för medlemsstat att tillfälligt återkalla behörigheten medan den andra medlemsstaten kontrollerar omständigheterna vid utfärdandet av körkortet.

4) Gemenskapsrätten utgör inte, under samma omständigheter, hinder för medlemsstat att återkalla behörigheten, om det framgår att kravet på bosättning inte har iakttagits vid utfärdandet av körkortet. - De likartade rättsfrågor som prövades i målen C-334/06 och C-336/06 samt C-335/06 fick i huvudsak samma svar.

Målet T-304/06 gällde fråga om immaterialrättsligt skydd för "Mozartkugeln". Det sökta varumärket utgjordes av ordkännetecknet Mozart. De varor som registreringsansökan avsåg omfattades av klass 30 i den s.k. Niceöverenskommelsen och motsvarade följande beskrivning: "Finare bagerivaror, konditorivaror, chokladvaror, sockervaror". - Förstainstansrätten konstaterade bland annat följande i dom 2008-07-09: Den omständigheten att omsättningskretsen ser ordet "Mozart" framför allt som en hänvisning till den berömde kompositören Wolfgang Amadeus Mozart utgör inte hinder för att nämnda ord kan anses utgöra en upplysning som är beskrivande för "Mozartkugeln" (Mozartkulor), vilken används för att beteckna kulor av marsipan och nougat överdragna med choklad. - Talan av sökanden ogillades följaktligen.

I målet C-237/07 diskuterades fråga - i en situation då det finns risk att gränsvärden för luftkvaliteten överskrids - om enskilda har rätt att kräva att myndigheterna upprättar en handlingsplan, även om de enligt nationell rätt har tillgång till andra rättsliga medel. EG-domstolen gav i dom 2008-07-25 rätt till handlingsplan för luftkvaliteten men uttalade samtidigt att medlemsstaterna endast har en skyldighet att genom en kortsiktig handlingsplan vidta de åtgärder som är lämpliga för att reducera risken för att gränsvärden överskrids till ett minimum och att stegvis uppnå en nivå som ligger under dessa gränsvärden.

Målen C-152/07, C-153/07 och C-154/07 är av intresse främst genom EG-domstolens klargöranden vad avser direkt effekt av vissa artiklar i direktiv (direktiv 97/33/EG, i dess lydelse enligt direktiv 98/61/EG, samt direktiv 90/388/EEG, i dess lydelse enligt direktiv 96/19/EG). Domstolen uttalade i dom 2008-07-17 att nationell regleringsmyndighet inte får förplikta en operatör av ett nät som är sammankopplat med ett allmänt tillgängligt telenät att utöver en samtrafikavgift erlägga en anslutningsavgift till den marknadsdominerande accessnätsoperatören som kompensation för underskott som uppkommit för sistnämnda operatör till följd av tillhandahållandet av accessnätet.

I domen 2008-07-10 i målet C-33/07 godtog EG-domstolen viss begränsning i rörelsefrihet över gräns. Domstolen uttalade bland annat följande: Det föreligger inte hinder för lagstiftning, enligt vilken rätten för en medlemsstats medborgare att resa till en annan medlemsstat begränsas, med anledning av att denne tidigare har återförts till hemlandet på grund av "illegal vistelse". Detta gäller under förutsättning dels att medborgarens beteende utgör ett allvarligt hot som påverkar ett grundläggande samhällsintresse, dels att åtgärden är tillräcklig för att säkerställa att dess syfte uppfylls och att den inte går utöver vad som är nödvändigt för att uppfylla syftet.

NYA MÅL

Högsta domstolen har i EG-domstolens mål C-263-08 begärt förhandsavgörande och ställt följande tolkningsfrågor:

1. Skall MKB-direktivets bilaga II punkt 10 tolkas så att däri innefattas vattenverksamhet som innebär bortledning av inläckande grundvatten från en kraftledningstunnel och infiltration (tillförsel) av vatten i jord eller berg för att kompensera för eventuell grundvattensänkning samt utförande och bibehållan de av anläggningar för bortledandet och infiltrationen?

2. Om svaret på fråga 1 är ja: Innebär bestämmelsen i artikel 10a i MKB-direktivet - att den berörda allmänheten under vissa förutsättningar skall ha rätt att få den materiella eller formella giltigheten av ett beslut prövad i domstol, eller av något annat oberoende och opartiskt organ som inrättats genom lag - även krav på att den berörda allmänheten skall ha rätt att överklaga en domstols avgörande av en tillståndsfråga i ett fall där den berörda allmänheten har fått möjlighet att delta i domstolens handläggning av tillståndsfrågan och yttra sig där?

3. Om svaren på frågorna 1 och 2 är ja: Skall artiklarna 1.2, 6.4 och 10a i MKB-direktivet tolkas så att olika nationella krav kan ställas upp när det gäller den berörda allmänhet som avses i artikel 6.4 respektive artikel 10a med följd att små lokalt etablerade miljöskyddsföreningar har rätt att delta i den beslutsprocess som avses i artikel 6.4 avseende projekt som kan medföra betydande miljöpåverkan i det område där föreningen verkar men inte en sådan rätt att överklaga som avses i artikel 10a?

Svea hovrätt (miljööverdomstolen) har i EG-domstolens mål C-288-08 begärt förhandsavgörande och ställt följande tolkningsfrågor:

1a) Skall bestämmelserna i rådets direktiv 93/42/EEG av den 14 juni 1993 om medicinsktekniska produkter tolkas så att de utgör hinder mot tillämpningen av ett nationellt förbud att yrkesmässigt föra ut amalgam med kvicksilver för dentalt bruk ur landet som motiveras av skyddet för miljön och för hälsan?

1b) Påverkas denna tolkning av att produkten är CE-märkt?

2) Om svaret på den första frågan är nej, är 8 och 11 §§ förordningen (1998:944) om förbud m.m. i vissa fall i samband med hantering, införsel och utförsel av kemiska produkter, som grundar sig på de tidigare angivna syftena, förenliga med artiklarna 29 och 30 i EG-fördraget när bestämmelserna tillämpas på amalgam med kvicksilver för dentalt bruk som är CE-märkt ?

Kommissionen har i mål C-274-08 yrkat att domstolen ska Fastställa att Konungariket Sverige har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt Europaparlamentets och Rådets direktiv 2003/54/EG av den 26 juni 2003 om gemensamma regler för den inre marknaden för el och om upphävande av direktiv 96/92/EG genom att inte anta lämpliga åtgärder för att säkerställa kraven på funktionell åtskillnad mellan distributions- och produktionsintressen i ett vertikalt integrerat företag enligt artikel 15.2.b och c i nämnda direktiv samt genom att inte i enlighet med artikel 23.2.a i nämnda direktiv ålägga tillsynsmyndigheten ansvar för att på förhand godkänna åtminstone de metoder som används för att beräkna eller fastställa villkoren för tillträde till nationella nät, inklusive överförings- och distributionstariffer.

DET HÄNDER I EG-DOMSTOLEN

Den 11 september meddelar domstolen dom dels i mål C-251/07, Gävle kraftvärme (HD:s begäran om förhandsavgörande), dels i mål C-52/07, Kanal 5 och TV4 (Marknadsdomstolens begäran om förhandsavgörande).

ÖVRIGT

Den13 juni 2008 kom EU:s transportministrar överens om de gemensamma regler som ska gälla för tillträde till vägtransportmarknaden i Europa. Överenskommelsen samlar de villkor som ska gälla för gods- och busstransporter i EU. Se härom:
http://www.regeringen.se/sb/d/10685/a/107338

Den 16 juni 2008 publicerades Ds 2008:46 "Direktivet om aktieägares rättigheter - förslag till genomförandeåtgärder". Se härom:
http://www.regeringen.se/sb/d/9989/a/107463

Den 18 juni 2008 bordlades prop. 2007/08:165 om Europeiskt småmålsförfarande. Se härom: http://www.regeringen.se/sb/d/9528/a/107917

Enligt Pressmeddelande 26 juni 2008 har kommissionen beslutat att inleda överträdelseförfarande mot Sverige om fördragsbrott för att den svenska momslagen inte följer EG:s momsdirektiv på två områden. Se härom:
http://www.regeringen.se/sb/d/10041/a/108007

Den 1 juli 2008 tog Frankrike över ordförandeskapet i EU. Lissabonfördraget, jordbrukspolitiken och energi- och klimatpaketet är några av de frågor som står på dagordningen under det franska ordförandeskapet. Här finns en länk till franska ordförandeskapets webbsida.

Propositionen 2007/08:168 om Lissabonfördraget bordlades den 3 juli 2008. Se härom:
http://www.regeringen.se/sb/d/10778/a/108364  och http://www.regeringen.se/sb/d/252/a/108402

EU-kommissionen presenterade den 2 juli 2008 ett förslag till nytt EG direktiv om diskriminering. Direktivet handlar om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder och sexuell läggning. Direktivet föreslås gälla utanför arbetslivet. Se härom:
http://www.regeringen.se/sb/d/10330/a/108362

Europaparlamentet. Inför varje session publicerar Europaparlamentets presstjänst i Bryssel en sessionsöversikt på svenska med sammanfattningar om de viktigaste ärendena på föredragningslistan. Under sessionerna skickar presstjänsten ut pressmeddelanden som sammanfattar besluten och debatterna i plenum. Om man vill prenumerera på presstjänstens material, skickar man sin e-postadress till: press-SV@europarl.europa.eu. - På internet kan man följa debatten och omröstningarna i plenum via EP-live.

Under vecka 27 antog kommissionen ett förslag till direktiv om patienters rätt till gränsöverskridande vård (det så kallade patientrörlighetsdirektivet). Direktivet har tre huvudsakliga syften: att etablera gemensamma principer för alla sjuk- och hälsovårdssystem i EU, att upprätta ett ramverk för patienters rörlighet samt att skapa ett europeiskt hälsovårdssamarbete. - Se härom "Faktapromemoria 2007/08:FPM134 Patientrörlighetsdirektivet", som också innehåller sammanställning av de domar av EG-domstolen som utgjort utgångspunkter för förslagen. Adress:
http://www.riksdagen.se/webbnav/?nid=251&doktyp=fpm&rm=2007/08&bet=FPM134&dok_id=GV06FPM134




Senast ändrad: 2008-09-08