JavaScript är inaktiverat i webbläsaren, läs mer här.

Nyhetsbrev om EG-rätt nummer 4 2006

INLEDNING

AVGÖRANDEN I SVENSKA DOMSTOLAR, M.M.
Processrätt
Straffrätt
Internationell privaträtt
Arbetsrätt m.m.
Skatterätt
Offentlig upphandling

EG-DOMSTOLEN, GENERALADVOKATERNA OCH FÖRSTAINSTANSRÄTTEN
Dom som gäller Sverige
Institutionell rätt
Processrätt (EG-domstolen)
Skatterätt (EG-domstolen)
Statligt stöd
Konkurrensrätt
Fri rörlighet för personer och varor
Straffrätt (EG-domstolen)
Arbetsrätt, socialrätt och socialförsäkringsrätt
Immaterialrätt

NYA MÅL VID EG-DOMSTOLEN
Mål om fördragsbrott

ÖVRIGT

INLEDNING

Höstens första nyhetsbrev är här. Svenska domare har haft semester, och domarna i EG-domstolen har nyss återkommit till höstsessionen. Vi kan trots det bjuda på en hel del matnyttigt i som vanligt de mest skilda ämnen.

AVGÖRANDEN I SVENSKA DOMSTOLAR, M.M.

Processrätt

Svea Hovrätt har i beslut 2006-05-24 i mål Ö 6147-05 tillerkänt en frikänd tilltalad ersättning för rättegångskostnader med 4 350 084 kr, avseende kostnader för ombud vid EG-domstolen från vilken tingsrätten begärt förhandsavgörande (Apoteksmonopolet, EG-domstolens mål C-438/02). Den tilltalade hade offentlig försvarare, men valde att utse ombud för förfarandet vid EG-domstolen. Hovrätten ansåg det godtagbart att mot bakgrund av målets art och de speciella krav som ställs på en talan inför EG-domstolen anlita annan än sin offentlige försvarare för detta ändamål. Hovrätten fann inte skäl att ifrågasätta ett timarvode på 2 296 kr eller 1 855 timmars nedlagt arbete. JK har överklagat beslutet till Högsta domstolen, och yrkat att HD skall fastställa ersättningen till ett lägre belopp eftersom det enligt JK inte varit motiverat att lägga ner ett så omfattande arbete i EG-domstolen.

Straffrätt

Hovrätten för Västra Sverige har i dom 2006-05-24 i mål B 2390-06 upphävt tingsrättens utvisningsbeslut rörande en slovakisk man med uppehållsrätt, men inte permanent sådan, i Sverige som dömts till tre månaders fängelse för bl.a. snatteri och tillgrepp av fortskaffningsmedel. Hovrätten beaktade artikel 27 i direktiv 2004/38/EG, enligt vilken begränsningar i unionsmedborgares rörlighet dels måste vara proportionerliga, dels bara får ske när den berörda personens beteende utgör ett verkligt, faktiskt och tillräckligt allvarligt hot mot ett grundläggande samhällsintresse, och angav att detta inte var fallet med det beteende som kunde läggas den slovakiske mannen till last.

Internationell privaträtt

Hovrätten över Skåne och Blekinge har i beslut 2006-07-08 i mål Ö 1535-06 tolkat begreppet hemvist i artikel 8.1 i Bryssel II-förordningen så, att en pojke som vistats med sin polska mor i Sverige under ett halvår och efter flytten från Polen saknade anknytning dit - fadern var bosatt i England - hade hemvist här eftersom han bodde med sin mor i Sverige och hon hade hemvist här. Tingsrätten hade därför varit behörig enligt nämnda artikel 8.1 att handlägga en talan om ensam vårdnad om barnet som modern väckt.

Högsta domstolen har 2006-06-20 i mål Ö 494-06 meddelat prövningstillstånd angående frågan huruvida svensk domsrätt förelegat i det i nyhetsbrev nr 1/2006 refererade avgörandet från Hovrätten för Övre Norrland mellan ett svenskt bolag och en försäkringsgivare på Isle of Man. Målet aktualiserar bl.a. Bryssel I-förordningen 44/2001.

Arbetsrätt m.m.

Länsrätten i Stockholms län upphävde genom dom 2006-07-06 i målet 477-02 försäkringskassans beslut rörande föräldrapenning till UÖ. Rätten fann honom berättigad till föräldrapenning för de första 180 dagarna av sin föräldraledighet med belopp motsvarande hans sjukpenning, dock med beaktande av den tid hans hustru beviljats föräldraledighet i enlighet med luxemburgsk lagstiftning. - I domen redovisas den dom som EG-domstolen efter länsrättens begäran om förhandsavgörande meddelade 2006-02-16 med målnummer C-185/04. Länsrätten uttalar att den period under vilken UÖ omfattats av Europeiska gemenskapernas sjukförsäkringssystem skall beaktas vid tillämpningen av 4 kap. 6 § AFL. (Jfr även EG-domstolens dom 2004-12-16 i målet C-293/03.)

Skatterätt

Kammarrätten i Stockholm har 2006-07-17 i mål 4115-4128-04 slagit fast att förbudet mot avdrag för ingående moms avseende privatbostad i 8 kap. 9 § mervärdesskattelagen inte strider mot EG-rätten.

Regeringen har 2006-06-27 i en promemoria Fi 2006/3177 föreslagit att de svenska reglerna om uppskov med kapitalvinst vid avyttring av privatbostäder utvidgas till att omfatta förvärv och avyttringar inom EES från den 1 januari 2006 (jfr mål C-104/06, kommissionen mot Sverige, rapporterat i nyhetsbrev nr 2/2006).

Offentlig upphandling

Regeringsrätten har 2006-08-01 i mål 3256-06 meddelat prövningstillstånd för prövning i kammarrätten i ett mål rörande rättsverkningarna av att direktiv 2004/18/EG om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster inte införlivats i Sverige inom föreskriven frist. Den upphandling målet rör hade inletts men inte avslutats innan fristen för införlivande löpt ut.

EG-DOMSTOLEN, GENERALADVOKATERNA OCH FÖRSTAINSTANSRÄTTEN

Dom som gäller Sverige

Kommissionen hade vid EG-domstolen yrkat fastställelse att Sverige underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 7.8 i rådets direktiv (89/391/EEG) om åtgärder för att främja förbättringar av arbetstagarnas säkerhet och hälsa i arbetet. Grunden härför var enligt kommissionen att Sverige inte hade definierat erforderliga färdigheter och kvalifikationer hos de personer som utsetts till att organisera förebyggande åtgärder och skyddsåtgärder vad beträffade hälsa och säkerhet. EG-domstolen ogillade kommissionens talan i dom 2006-06-15 (mål C-459/04). Domstolen konstaterade att kommissionen inte hade visat att de svenska bestämmelserna är otillräckliga för att den behöriga myndigheten skall kunna kontrollera om de arbetstagare som arbetsgivaren har givit i uppgift att verka för skydd mot och förebyggande av risker i arbetet verkligen har tillräckliga färdigheter och kvalifikationer. Domstolen fann att kommissionen inte hade visat att de svenska bestämmelserna som definierar vilka färdigheter och kvalifikationer som erfordras av de personer som utsetts till att genomföra förebyggande åtgärder och skyddsåtgärder vad beträffar hälsa och säkerhet inte uppfyller det specifika ändamålet med artikel 7.8 i direktivet.

Institutionell rätt

Domen 2006-06-13 i målet C-173/03 är av stort principiellt intresse. I denna prövade EG-domstolen om en medlemsstat har ansvar för skada som vållats enskild person genom att en högsta domstol på ett uppenbart sätt har åsidosatt gällande rätt. Domstolen uttalade i domslutet: Gemenskapsrätten utgör hinder för nationell lagstiftning enligt vilken en medlemsstats ansvar för skada som har vållats enskilda genom en sådan överträdelse av gemenskapsrätten som kan tillskrivas en domstol som dömer i sista instans generellt är uteslutet när överträdelsen är hänförlig till en tolkning av rättsregler eller en bedömning av faktiska omständigheter eller bevisvärdering. - Gemenskapsrätten utgör även hinder för nationell lagstiftning enligt vilken ovannämnda ansvar är begränsat till enbart fall där domstolen vållat skadan uppsåtligen eller av grov vårdslöshet, om denna begränsning innebär att den berörda medlemsstaten inte är ansvarig i fall där domstolen på ett uppenbart sätt har åsidosatt gällande rätt i den mening som avses i punkterna 53-56 i domen av den 30 september 2003 i mål C-224/01, Köbler.

Processrätt (EG-domstolen)

I förslag till avgörande 2006-06-08 i målet C-150/05 diskuterar generaladvokaten fråga om ansvar för brott har prövats om den tilltalade frikänns efter en bevisprövning på grund av att åtalet inte styrkts (ne bis in idem). Tolkningsfrågan i målet gäller artikel 54 i konventionen om tillämpning av Schengenavtalet. Efter en analys av de tidigare domarna på detta nya rättsområde (C-187/01, C-385/01, C-469/03, C-503/03 och C-105/03) kommer generaladvokaten fram till att fråga om ansvar för brott har prövats beträffande en person i den mening som avses i konventionen, om den tilltalade frikänns efter en bevisprövning på grund av att åtalet inte styrkts.

I detta sammanhang kan nämnas att kommissionen har upprättat en ”Grönbok om behörighetskonflikter och ne bis in idem-principen i straffrättsliga förfaranden” (Bryssel den 23 december 2005, KOM(2005)696slutlig), i vilken de slags beslut som aktualiserar denna princip undersöks. - Se även C-289/04P nedan under rubriken "Konkurrensrätt".

Mål C-103/05 rörde artikel 6.1 i Bryssel I-förordningen (44/2001). Domstolen konstaterade att den bestämmelsen gjorde det möjligt att föra talan mot en medsvarande utan hemvist i den stat där talan väckts trots att talan mot den svarande som hade hemvist i domstolsstaten omedelbart skulle avvisas. Se även målen C-4/03 och C-539/03.

Skatterätt (EG-domstolen)

EG-domstolen fann i dom 2006-06-08 i målet C-430/04 att en enskild konkurrent till ett offentligrättsligt organ, som gör gällande att det strider mot gällande rätt att den verksamhet som organet bedriver inte beskattas, kan åberopa gemenskapsrätten i ett mål vid nationell domstol mellan den enskilde och nationell skattemyndighet.

Målet C-264/04 gällde fråga om avgift som tas ut för rättelse i fastighetsregister omfattas av förbudet mot indirekta skatter på kapitalanskaffning. EG-domstolen uttalade följande i domen 2006-06-15: Avgift för rättelse omfattas i princip av förbudet mot indirekta skatter på kapitalanskaffning. Sådan avgift kan dock undantagsvis anses utgöra en skatt på överlåtelse som är tillåten under förutsättning att den inte överstiger de avgifter som medlemsstaten också påför liknande transaktioner.

I målen C-439/04 och C-440/04 prövades fråga om godtroende skattskyldig förlorar rätt till momsavdrag då den skattepliktiga transaktionen utgjort bedrägeri. EG-domstolen konstaterade i dom 2006-07-06 att en godtroende skattskyldig inte förlorar rätt till momsavdrag för transaktion som utgjort bedrägeri.

I målet C-290/05 har en ungersk domstol begärt förhandsavgörande rörande frågan om en nationell registreringsskatt på bilar är förenlig med artikel 90 första stycket EG. Skatten påförs varje fordon när det för första gången används i trafik i medlemsstaten. Frågan har ställts särskilt med avseende på skattens tillämpning på begagnade fordon som importerats från andra medlemsstater. I sitt förslag 2006-07-13 till avgörande hävdar generaladvokaten att skatt på begagnade motorfordon när de för första gången används i trafik i en medlemsstat under vissa förutsättningar är oförenlig med gemenskapsrätten. Av än större intresse i målet är generaladvokatens diskussion om omfattningen av nationell domstols ex officio-prövning.

2006-06-15 avgjorde EG-domstolen genom dom målet C-494/04 som gällde avgifter för försvunna punktskattemärken. Domstolen uttalade att gemenskapsrätten inte utgör hinder för bestämmelser som innebär att det inte sker någon återbetalning av belopp som har erlagts i punktskatt och att förvärvaren därmed bär det ekonomiska ansvaret för att punktskattemärken har försvunnit.

Statligt stöd

I dom 2006-06-15 i målen C-393/04 och C-41/05 diskuterades fråga om skattebefrielse angående naturgasstationer kan utgöra statligt stöd. EG-domstolen konstaterade att en skattebefrielse från kommunal skatt på drivkraft som endast gäller för motorer som används i naturgasstationer, och inte för motorer som används för annan industrigas, kan anses utgöra ett statligt stöd. De företag som är skyldiga att erlägga denna skatt kan emellertid inte undandra sig betalningsskyldighet genom att vid nationella domstolar göra gällande att skattebefrielsen är rättsstridig.

Konkurrensrätt

I dom 2006-06-07 i målen T-213/01 och T-214/01 prövade förstainstansrätten fråga om ogiltigförklaring av kommissionens beslut att lämna ut handlingar i konkurrensmål. Rätten fann att det inte föreligger någon absolut rätt till konfidentiell behandling. Följaktligen ogillades talan om ogiltigförklaring av kommissionens beslut att lämna ut handlingar i konkurrensmålet.

EG-domstolen prövade i målet C-205/03P frågan om begreppet företag i gemenskapens konkurrensrätt omfattar varje enhet som bedriver ekonomisk verksamhet. I detta mål hade förstainstansrätten ogillat en talan om ogiltigförklaring av kommissionens beslut att avslå ett klagomål mot 26 enheter - däribland tre ministerier - som ansvarade för det spanska nationella hälso- och sjukvårdssystemet med motiveringen att sådana organ inte utgjorde företag vid tillämpning av artikel 82 EG. I dom 2006-07-11 uttalade EG-domstolen: Vid bedömning av verksamhetens art finns inte anledning att särskilja den verksamhet som avser inköp av en produkt från den senare användningen av den produkt som köparen förvärvat. Det är frågan om den senare användningen av den köpta produkten är av ekonomisk karaktär eller inte som avgör inköpsverksamhetens art.

Frågor om det föreligger rätt att åberopa att en överenskommelse, som är förbjuden enligt gemenskapsrätten, är ogiltig och att begära skadestånd diskuterades i målen C-295/04 - C-298/04. EG-domstolen konstaterade i dom 2006-07-13 att så är fallet. Domstolen uttalade också bl.a. följande: I varje medlemsstats rättsordning skall anges vilka domstolar som är behöriga att pröva en skadeståndstalan som grundar sig på ett åsidosättande av gemenskapens konkurrensregler och vilka förfaranden som är avsedda för en sådan talan, förutsatt att dessa förfaranden inte är mindre förmånliga än dem som avser en skadeståndstalan grundad på ett åsidosättande av nationella konkurrensregler och att dessa nationella bestämmelser inte medför att det i praktiken blir omöjligt eller orimligt svårt att begära ersättning för en skada som orsakats genom en överenskommelse eller ett förfarande som är förbjudet enligt artikel 81 EG.

Domen 2006-06-29 i målet C-289/04P är av stort principiellt intresse. Här diskuterades om principen "non bis in idem" är tillämplig i situationer där tredje lands rättsordningar och konkurrensmyndigheter har ingripit inom ramen för sin behörighet. EG-domstolen konstaterade bland annat att det inte finns någon folkrättslig konventionstext enligt vilken kommissionen skulle kunna vara förpliktad att beakta böter som myndigheterna i ett tredje land beslutat om i enlighet med deras behörighet på det konkurrensrättsliga området när den fastställer böter.

Fri rörlighet för personer och varor

I målet C-255/04 hade kommissionen gjort gällande att Frankrike gjort sig skyldigt till fördragsbrott gällande platsförmedling och anställningspresumtion avseende artister från andra medlemsstater. EG-domstolen fann i dom 2006-06-15 att Frankrike gjort sig skyldigt till fördragsbrott genom att göra beviljandet av tillstånd för platsförmedlingar för artister etablerade i en annan medlemsstat beroende av behovet av artistförmedlingar och ålägga artister som är erkända som tjänsteleverantörer etablerade i sin ursprungsmedlemsstat, där de regelbundet tillhandahåller liknande tjänster, en anställningspresumtion. Frankrike fälldes därför för fördragsbrott. Målet gällde - utöver tillämpningen av artikel 49 EG - frågor om social trygghet, dvs. förordningarna (EEG) nr 1408/71, (EG) nr 118/97 och (EG) nr 1606/98.

Straffrätt (EG-domstolen)

2006-07-13 avgjorde EG-domstolen målet C-83/05 som gällde fråga om typgodkännande av fordon påverkar tillämpningen av hastighetsbegränsningar. Domstolen fann att EG-typgodkännandet av fordon, vilket inrättades i syfte att upphäva hindren mot genomförandet av den inre marknaden, inte påverkar tillämpningen av nationella vägtrafikbestämmelser om hastighetsbegränsningar för olika kategorier av motorfordon.

Arbetsrätt, socialrätt och socialförsäkringsrätt

Domstolen har i mål C-212/04, dom 2006-07-04, tolkat det genom den s.k. sociala dialogen tillkomna avtalet om visstidsarbete av den 18 mars 1999, vilket genom direktiv 1999/70/EG fått EG-direktivs verkan. Klausul 5 a i avtalet medför en skyldighet för medlemsstaterna att införa bestämmelser om ”objektiva grunder” för förnyad visstidsanställning, och syftar till att förhindra missbruk av ”på varandra följande” visstidsanställningar. Domstolen slog bl.a. fast att en bestämmelse enligt vilken anställningar mellan vilka det förflyter mer än 20 dagar inte skall anses vara på varandra följande är otillåten enligt direktivet, och att anställningsformen endast får tillåtas när den är motiverad av konkreta omständigheter som särskilt hänger samman med den aktuella verksamheten och villkoren för dess utövande.

Domstolen prövade i mål C-13/05, dom 2006-07-11, för första gången innebörden av begreppet ”funktionshinder” i direktiv 2000/78/EG om inrättande av en allmän ram för likabehandling i arbetslivet. Den fastslog att begreppet skulle definieras i gemenskapsrätten och förstås som en begränsning till följd av fysiska, psykiska eller mentala skador som hindrar den berörda personen att delta i arbetslivet. En person som endast är sjuk omfattas därför inte av begreppet. Domstolen fastslog vidare att förbudet mot diskriminering på grund av funktionshinder i artiklarna 2.1 och 3.1 c i direktivet utgör ”hinder för en uppsägning på grund av funktionshinder som, med hänsyn till skyldigheten att vidta rimliga anpassningsåtgärder för personer med funktionshinder, inte är motiverad av att personen saknar kompetens eller förmåga eller inte står till förfogande för att utföra den aktuella tjänstens grundläggande uppgifter”.

I målet C-406/04 diskuterades frågan om rätten att fritt röra sig och uppehålla sig i EU utgör hinder mot krav på bosättning för att få behålla rätt till arbetslöshetsersättning. EG-domstolen fann i dom 2006-07-18 att rätten att fritt röra sig och uppehålla sig i EU inte utgör hinder mot krav på bosättning för att få behålla rätt till arbetslöshetsersättning.

Ett avgörande i samma riktning är mål C-154-05, dom 2006-07-06, där det fastslogs att artiklarna 4.2a och 10a i förordning nr 1408/71 medför att en nederländsk ersättning till ungdomar som till följd av funktionshinder har nedsatt arbetsförmåga inte behöver betalas ut till någon som är bosatt utanför Nederländerna.

Immaterialrätt

I målet C-214/05P diskuterades fråga om nya grunder får åberopas under rättegång rörande varumärke. Där analyserades förordning (EG) nr 40/94, förstainstansrättens rättegångsregler, artikel 225 EG och artikel 58 i EG-domstolens stadga. EG-domstolen fann i dom 2006-07-18 att nya grunder inte får åberopas under rättegång rörande varumärke, såvida de inte föranleds av rättsliga eller faktiska omständigheter som framkommit först under förfarandet.

NYA MÅL VID EG-DOMSTOLEN

Mål om fördragsbrott

C-249/06 Kommissionen mot Sverige. Kommissionen har yrkat att domstolen skall fastställa att Konungariket Sverige inte har uppfyllt sina skyldigheter enligt artikel 307 andra stycket EG genom att inte vidta alla lämpliga åtgärder för att undanröja oförenligheter med EG-fördraget i Sveriges bilaterala investeringsavtal med Socialistiska republiken Vietnam, jämte därtill sexton ytterligare bilaterala investeringsavtal. Den av kommissionen angivna grunden är att avtalen är oförenliga med gemenskapsrätten eftersom de inte tillåter tillämpning av gemenskapsåtgärder grundat på artiklarna 57.2, 59 och 60.1 i EG-fördraget. Sverige har vidare inte tagit några steg för att åtgärda situationen. Sverige har därmed inte uppfyllt sin skyldighet enligt artikel 307 andra stycket EG om att vidta alla lämpliga åtgärder för att undanröja samtliga oförenligheter med fördraget i de bilaterala investeringsavtalen.

ÖVRIGT

Kommissionen har 2006-07-19 med ärendenummer K(2006)3216, C 35/2006, inlett fördragsbrottsförfarande mot Sverige. Frågan som är föremål för diskussion gäller om Åre kommuns försäljning av tomtmark under marknadspris utgjort statligt stöd. Kommissionen har uppmanat Sverige att inkomma med synpunkter och bevis samt motivering till transaktionens förenlighet med EU:s regler om statligt stöd. Kommissionen påminner om att artikel 88.3 EG har uppskjutande verkan och att allt olagligt stöd kan återkrävas från mottagaren.

Europaparlamentet antog under vecka 24 en resolution till stöd för att Rumänien och Bulgarien ska bli medlemmar i EU som planerat den 1 januari 2007. Parlamentet gick på kommissionens uttalande om att många framsteg har gjorts men att en del återstår för länderna att göra. Framför allt gäller det att reformera rättsväsendet och insynen, förbättra domstolarnas opartiskhet och effektivitet, samt visa på konkreta resultat i kampen mot korruption och den organiserade brottsligheten.

Promemorian Ds 2006:16, "Upphovsmannens rätt till ersättning vid vidareförsäljning av originalkonstverk (följerätt) - genomförande av direktiv 2001/84/EG", publicerades den 18 juli 2006. I promemorian lämnas förslag till hur direktivet skall genomföras i svensk rätt. Promemorian innehåller också förslag till vissa andra ändringar. Lagändringarna skall enligt förslaget träda i kraft den 1 januari 2007. - Promemorian kan laddas ner via länken: http://www.regeringen.se/sb/d/6154/a/67173




Senast ändrad: 2006-09-29