JavaScript är inaktiverat i webbläsaren, läs mer här.

Nyhetsbrev om EG-rätt nummer 3 2008

INLEDNING

AVGÖRANDEN I SVENSKA DOMSTOLAR, M.M.
Straffrätt
Fri rörlighet
Skatterätt

EG-DOMSTOLEN OCH FÖRSTAINSTANSRÄTTEN
Avgöranden rörande Sverige
Förslag rörande Sverige
Institutionell rätt och allmänna principer
Processrätt
Skatterätt (EG)
Offentlig upphandling
Konkurrensrätt och statligt stöd
Inre marknaden
Övriga rättsområden

NYA MÅL

DET HÄNDER I EG-DOMSTOLEN

ÖVRIGT
Nytt förfarande för brådskande mål om förhandsavgörande
Övriga nyheter

INLEDNING

Under rubriken Övrigt inleder vi denna gång med en sammanfattande information om ett snabbare förfarande för begäran om förhandsavgörande i mål som aktualiserar frågor som reglerats inom ramen för området med frihet, säkerhet och rättvisa, det vill säga den så kallade tredje pelaren. Om eller när Lissabonfördraget antagits kan det finnas anledning att återkomma i ämnet. I övrigt fortsätter förflyttning av punktskattepliktiga varor att sätta avtryck i avgörande från svensk domstol. Från EG-domstolen noteras bl.a. ett mycket intressant förslag till avgörande angående rättsverkningarna av att hela författningstexten till de bestämmelser som reglerar vad vi får ta ombord på flygplan inte publicerats i EUT, och ett avgörande angående det direktiv som utfärdats som ett resultat av ett ramavtal om visstidsarbete mellan arbetsmarknadens parter på Europeisk nivå. EG-domstolen uttalar bl.a. att en viss klausul i ramavtalet har direkt effekt.

AVGÖRANDEN I SVENSKA DOMSTOLAR, M.M.

Straffrätt

Justitiekanslern avslog i beslut 2008-04-22 i ärende 2740-08-40 krav på skadestånd från den i Hovrätten för Övre Norrlands mål frikände F.G., som åtalats för olovlig förflyttning av punktskattepliktig vara. Han hade begärt ersättning av staten med 100 000 kr avseende merkostnader för eldningsolja som han lidit genom att inte kunna skattefritt köpa den 5 kr per liter billigare finska oljan. JK uttalade att han visserligen frikänts, men att det målet rörde en straffrättslig bedömning. Skatteverket hade i ett pressmeddelande den 29 februari 2008 meddelat att hovrättens dom inte föranledde någon ändad tillämpning av de skatterättsliga bestämmelserna. JK ansåg att även om 4 kap. 1 § lagen (1994:1776) om skatt på energi (LSE) medförde skattskyldighet i större omfattning än vad direktiv 92/12/EEG gav utrymme för rörde det inte transporter med IBC-behållare, vilket var vad F.G. använt sig av i den situation som föranledde det ogillade åtalet. Gemenskapsrätten utgjorde således inte hinder mot att skatt uttogs på transporter till Sverige av finsk rödmärkt eldningsolja. F.G. hade således inte lidit någon ersättningsgill skada.

Fri rörlighet

Kammarrätten i Göteborg, dom 2008-04-03 i mål 4221-07. Enligt 3 § lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för vård av närstående (NVL) kan sådan närståendepenning endast ges om vården ges här i landet. Fråga uppkom huruvida den bestämmelsen var förenlig med artikel 49 EG eller mot förordning nr 1408/71. Kammarrätten i Sundsvall hade i dom 2007-03-13 i mål 1968-05 fastslagit att 3 § NVL inte stred mot artikel 49 EG eftersom rätten till närståendepenning var en fristående rätt för fadern till den dotter som skulle erhålla vård i Frankrike. Eftersom det inte var fråga om någon egen sjukdom för fadern, och förmånen närståendepenning inte avsåg att förbättra hans hälsosituation, skulle den enligt Kammarrätten i Göteborg inte anses utgöra en förmån vid sjukdom. Eftersom rätten till närståendepenning således inte omfattades av förordning 1408/71 stred 3 § NVL inte mot gemenskapsrätten.

Skatterätt

Regeringsrätten har i beslut 2008-04-08 beslutat meddela prövningstillstånd i mål 1087-08 angående vägran att med stöd av 2 kap. 16 § lagen (1998:506) om punkskattekontroll lämna ut punktskattepliktiga varor. Kammarrätten i Göteborg hade med hänvisning till EG-domstolens domar i mål C-170/04 (Rosengren) och C-186/05 (kommissionen mot Sverige) och Regeringsrättens dom 2007-12-28 i mål 6834-07 upphävt Tullverkets beslut att inte lämna ut 210 liter spritdrycker.

Skatterättsnämnden har i beslut 2008-04-04, dnr 183-06, fastslagit att vinst på obligation som utställts i annat EU-land inte ska beskattas, eftersom vinster på svenska statens premieobligationslån inte beskattas och det enligt EG-domstolens dom i mål C-42/02 inte är förenligt med artikel 49 EG att inkomstbeskatta vinnaren i ett utländskt lotteri när motsvarande vinster i den egna medlemsstaten är skattefria.

EG-DOMSTOLEN OCH FÖRSTAINSTANSRÄTTEN

Avgöranden rörande Sverige

EG-domstolen har i dom den 15 maj 2008 i mål C.341/07 fastslagit att Sverige har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/48/EG av den 29 april 2004 om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter, genom att inte inom den föreskrivna fristen anta alla de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa detta direktiv. Sveriges ursäkt att artikel 8 i direktivet föranlett vissa tolkningssvårigheter avfärdades av domstolen, som därvid hänvisade till fast rättspraxis.

Förslag rörande Sverige

Inga förslag att redovisa under perioden.

Institutionell rätt och allmänna principer

Målen C-14/06 och C-295/06 gällde institutionell rätt och miljörätt, närmare bestämt fråga om upphävande av kommissionens beslut 2005/717/EG om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/95/EG (beslut rörande brombaserat flamskyddsmedel). EG-domstolen ogiltigförklarade i dom 2008-04-01 till viss del bilagan till kommissionens beslut om begränsning av användningen av vissa farliga ämnen i elektriska och elektroniska produkter vilken syftat till att anpassa bilagan till den tekniska utvecklingen.

I mål C-345/06 ansåg generaladvokaten att rättsakter som ska publiceras i enlighet med artikel 254 EG inte är "handlingar" i den mening som avses i artikel 2.3 i förordning (EG) nr 1049/2001, och att förordningar eller delar av dessa inte är bindande - utan nulliteter - om de i strid mot artikel 254.2 EG inte har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Målet torde ha ett visst intresse för den som någon gång transporteras med flyg, eftersom den del av en förordning som inte offentliggjorts är förteckningen över sådant som av säkerhetsskäl inte får tas ombord på flygplan. Måhända blir dessa bestämmelser mer begripliga om domstolen följer generaladvokatens förslag till avgörande.

Processrätt

Målet C-268/06 gällde såväl processrätt som arbetsrätt och innehöll en rad frågor av stort intresse. Bland dessa kan nämnas fråga om klausul i ramavtalet om visstidsarbete har direkt effekt samt fråga om specialdomstols behörighet. EG-domstolen uttalade i de två första (av fem) punkterna i domslutet 2008-04-15 följande:

1) Gemenskapsrätten, i synnerhet effektivitetsprincipen, kräver att en specialdomstol, vid vilken talan har väckts inom ramen för den behörighet, om än fakultativ, som nämnda domstols getts i den lag genom vilken rådets direktiv 1999/70/EG om ramavtalet om visstidsarbete undertecknat av EFS, UNICE och CEEP införlivats, att pröva en talan som grundar sig på ett åsidosättande av denna lag, även förklarar sig vara behörig att pröva de av kärandens krav som direkt grundar sig på detta direktiv, när de är hänförliga till perioden från det att införlivandefristen för direktivet löpte ut till ikraftträdandet av nämnda lag, om skyldigheten för käranden att samtidigt väcka en separat talan vid allmän domstol som direkt grundar sig på själva direktivet skulle ge upphov till processuella olägenheter som kan göra det orimligt svårt att utöva de rättigheter som käranden har enligt gemenskapsrätten. Det åligger den nationella domstolen att vidta de undersökningar som behövs i detta avseende.

2) Klausul 4.1 i ramavtalet om visstidsarbete, som ingicks den 18 mars 1999 och som finns som bilaga till direktiv 1999/70, är ovillkorlig och tillräckligt klar för att kunna åberopas av en enskild inför nationell domstol, vilket däremot inte är fallet med klausul 5.1 i nämnda ramavtal.

Skatterätt (EG)

I målet C-124/07 diskuterades fråga om försäkringsmäklare och försäkringsagent kan undantas från skatteplikt för mervärdesskatt. EG-domstolen fann i dom 2008-04-03 att tjänst rörande försäkrings- eller återförsäkringsavtal som tillhandahålls av försäkringsmäklare eller försäkringsagent under i domen nämnda speciella förutsättningar kan undantas från sådan skatteplikt.

En rad frågor om näringsidkares rätt att nollbeskattas diskuterades i mål
C-309/06. EG-domstolen konstaterade i dom 2008-04-10 bland annat följande:
När en medlemsstat i sin lagstiftning har bibehållit ett undantag med återbetalning av skatt som erlagts i föregående led i fråga om vissa angivna leveranser, har en näringsidkare som utför en sådan leverans inte en på gemenskapsrätten grundad rättighet att nollbeskattas.

Offentlig upphandling

Italien fälldes genom dom 2008-02-21 av EG-domstolen i målet C-412/04 återigen för fördragsbrott. Italien hade enligt domstolen underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt direktiv om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av tjänster, om samordning av förfarandet vid offentlig upphandling av varor och om samordning av förfarandena vid tilldelning av offentliga upphandlingskontrakt för bygg- och anläggningsarbeten.

Konkurrensrätt och statligt stöd

I mål C-279/06 diskuteras frågor om klausuler i ett agentavtal skall anses utgöra avtal mellan företag i sådant fall då avtalet innehåller en konkurrensbegränsnings- eller exklusivitetsklausul. - Generaladvokaten anser i sitt 2008-03-13 lämnade förslag till avgörande att när det gäller marknaden för försäljning av varor till tredje man skall klausulerna i ett agentavtal inte anses utgöra avtal mellan företag ens om avtalet innehåller en konkurrensbegränsnings- eller exklusivitetsklausul.

EG-domstolen konstaterade i dom 2008-04-15 i målet C-390/06 rörande statligt stöd att det inte hade framkommit någon omständighet som påverkade giltigheten av kommissionens beslut att inte göra invändningar mot en stödordning avseende investeringar i mindre gynnade regioner i Italien.

Inre marknaden

Domen i målet C-346/06 knyter an till EG-domstolens avgörande i det s.k. Vaxholmsmålet. I det nya målet prövades fråga om tyska bestämmelser om minimilöner i kollektivavtal är oförenliga med gemenskapsdirektivet om utstationering av arbetstagare tolkat mot bakgrund av artikel 49 EG. EG-domstolen uttalade i dom 2008-04-03 att tyska bestämmelser om minimilöner i kollektivavtal rörande offentlig upphandling vilket endast är bindande inom en del av byggsektorn inom avtalets geografiska tillämpningsområde är oförenliga med gemenskapsdirektivet om utstationering av arbetstagare.
Gemenskapsrätten utgör hinder för att en myndighet i en medlemsstat vidtar en åtgärd av lagstiftningskaraktär enligt vilken en upphandlande myndighet vid offentlig upphandling av bygg- och anläggningsarbeten endast får anta anbud från företag som i sina anbud skriftligen åtar sig att för utförandet av tjänsterna i fråga betala sina arbetstagare minst den lön som fastställs i det kollektivavtal som är tillämpligt på den ort där tjänsterna tillhandahålls.

Övriga rättsområden

I målet C-267/06 prövades fråga om registrerad partner av samma kön som avliden partner har rätt till efterlevandepension. EG-domstolen konstaterade i dom 2008-04-01 att gemenskapsrätten utgör hinder för bestämmelser enligt vilka en registrerad partner efter den andre partnerns död inte har rätt till en efterlevandepension motsvarande den som beviljas äkta makar, trots att registrerat partnerskap, enligt nationell rätt, innebär att personer av samma kön hamnar i en situation som är jämförbar med den som makar befinner sig i med avseende på efterlevandeförmånen.

Fråga om vilken som är avgörande tidpunkt för att fastställa om en betalning har gjorts i tid diskuterades i mål C-306/06. EG-domstolen uttalade i dom 2008-04-03 att direktiv 2000/35/EG om bekämpande av sena betalningar vid handelstransaktioner ska tolkas så, att det enligt denna bestämmelse krävs, för att en betalning som sker via banköverföring ska medföra att rätt till uttag av dröjsmålsränta avvärjs eller bringas att upphöra, att det förfallna beloppet krediteras borgenärens konto i tid.

I målet C-331/06 diskuterades fråga om sammanläggning av perioder med arbete i medlemsstaterna vid beräkning av ålderspension. EG-domstolen kom i dom 2008-04-03 fram till följande slutsats: Institution i den medlemsstat där en arbetstagare som är medborgare i en medlemsstat senast var bosatt är skyldig att vid beräkning av ålderspension för arbetstagaren, som vid tidpunkten för ansökan om utbetalning av pensionen är bosatt i tredje land, beakta de perioder som denne arbetat i en annan medlemsstat, på samma villkor som om arbetstagaren fortfarande var bosatt inom Europeiska gemenskapen.

Målet C-404/06 gällde fråga om konsument kan krävas på ersättning för användning av icke avtalsenlig vara till dess att den byts ut. EG-domstolen uttalade i dom 2008-04-17: Artikel 3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/44/EG om vissa aspekter rörande försäljning av konsumentvaror och härmed förknippade garantier ska tolkas så, att den utgör hinder för en nationell lagstiftning, enligt vilken säljaren, för det fallet att denne sålt en icke avtalsenlig konsumentvara, kan kräva att konsumenten ska betala värdeersättning för användningen av den icke avtalsenliga varan till dess att denna vara byts ut mot en ny vara.

En lång rad frågor om nationella regleringsmyndigheters beräkning av teleoperatörs kostnader vid fastställande av avgifter för tillträde till accessnät diskuterades i målet C-55/06. EG-domstolen uttalade 2008-04-24 i de två första (av nio) punkterna i domslutet följande:

1) Ränta på investerat kapital och avskrivningarna av de anläggningstillgångar som har använts för att bygga upp accessnätet ingår bland de kostnader som ska beaktas i enlighet med principen att avgifterna för tillträde till accessnätet ska fastställas på grundval av kostnaderna i artikel 3.3 i förordning nr 2887/2000 om tillträde till accessnät.

2) De nationella regleringsmyndigheterna ska, när de fastställer grunden för beräkningen av den anmälda operatörens kostnader med tillämpning av principen att avgifterna för tillträde till accessnätet ska fastställas på grundval av kostnaderna i artikel 3.3 i förordning nr 2887/2000, beakta de faktiska kostnaderna, det vill säga den anmälda operatörens historiska kostnader och de framåtblickande kostnaderna. De sistnämnda kostnaderna ska grundas på en uppskattning av återanskaffningskostnaden för nätet eller för vissa delar av detta.

Anmälningsskyldighet rörande deltidsarbete kan enligt EG-domstolen inte motiveras av behovet av att bekämpa svartarbete och att hålla myndigheter informerade om arbetsgivarnas vanor. Detta framgår att domstolens dom 2008-04-24 i de gemensamma målen C-55/07 och C-56/07. Domstolen uttalade att det föreligger hinder mot nationella bestämmelser i vilka det föreskrivs skyldighet att efter ingåendet av ett avtal om deltidsanställning översända en kopia av avtalet till behörig myndighet.

I dom 2008-04-17 i mål C-456/06, som gällde immaterialrätt, preciserade EG-domstolen begreppet "spridning". Begreppet spridning av originalet eller kopior av ett verk till allmänheten, på annat sätt än genom försäljning, förutsätter enligt domstolen alltid överlåtelse av dessa exemplar. Att endast ge allmänheten tillfälle att använda exemplar av ett upphovsrättsligt skyddat verk eller att visa sådana exemplar för allmänheten utan att denna ens ges tillfälle att använda dem kan inte utgöra spridning.

NYA MÅL

Inga nya mål att rapportera under perioden.

DET HÄNDER I EG-DOMSTOLEN

Torsdagen den 22 maj 2008 lämnar generaladvokaten Kokott sitt förslag till avgörande i mål C-251/07, som rör Högsta domstolens begäran om förhandsavgörande i mål mellan Gävle Kraftvärme AB och Länsstyrelsen i Gävleborgs län, angående tolkningen av artikel 3.4 och 3.5 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/76/EG av den 4 december 2000 om förbränning av avfall (EGT L 332, s. 91).

Tisdagen den 3 juni 2008 lämnar generaladvokaten sitt förslag till avgörande i mål C-310/07, som rör en begäran om förhandsavgörande från Lunds tingsrätt i mål mellan Staten och A.H. angående tolkningen av artikel 8 a i rådets direktiv 80/987/EEG1 av den 20 oktober 1980 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om skydd för arbetstagare vid arbetsgivares insolvens.

Torsdagen den 12 juni 2008 håller domstolen muntlig förhandling i mål C-52/07, som rör en begäran om förhandsavgörande från Marknadsdomstolen i mål mellan Kanal 5 och TV 4 mot STIM angående huruvida den ersättningsmodell som STIM tillämpar är förenlig med bestämmelsen om missbruk av dominerande ställning i artikel 82 EG.

Tisdagen den 17 juni 2008 lämnar generaladvokaten förslag till avgörande i mål C-291/07, som rör en begäran om förhandsavgörande från Regeringsrätten i mål mellan Kollektivavtalsstiftelsen TRR Trygghetsrådet och Skatteverket angående tolkningen av artiklarna 9.2 e och 21.1 b i det sjätte mervärdesskattedirektivet.

ÖVRIGT

Nytt förfarande för brådskande mål om förhandsavgörande

EG-domstolen publicerade år 1996 ett informationsmeddelande om förfarandet för förhandsavgörande. Meddelandet uppdaterades den 11 juni 2005 genom publicering i Europeiska unionens officiella tidning ((2005/C 143/01). Meddelandet återfinns också på domstolens hemsida med adressen: http://curia.europa.eu/sv/instit/txtdocfr/autrestxts/txt8.pdf

Meddelandet har nu kompletterats med upplysningar rörande det nya förfarandet för brådskande mål. Bakgrunden är att Rådet, efter begäran av EG-domstolen, den 20 december 2007 fattade beslut om ändring av protokollet om EG-domstolens stadga och om ändringar i domstolens rättegångsregler. Dessa antogs av domstolen den 15 januari 2008. - Med anledning av rådets beslut har EG-domstolen i Pressmeddelande nr 12/08 anfört i huvudsak följande.

Ett nytt förfarande för området med frihet, säkerhet och rättvisa, avseende brådskande mål om förhandsavgörande

Området med frihet, säkerhet och rättvisa är ett av de områden där det under de senaste åren har pågått en intensiv lagstiftningsverksamhet. De nya bestämmelser som har antagits ger ibland upphov till känsliga gemenskapsrättsliga tolknings- eller giltighetsfrågor vid de nationella domstolarna. På detta område, liksom på alla andra områden, är det viktigt att de gemenskapsrättsliga bestämmelserna tillämpas på ett enhetligt sätt i hela unionen.

Brådskande fall

En av EG-domstolens uppgifter är just att bidra till denna enhetlighet i tillämpningen genom systemet med förhandsavgöranden. De frågor som regleras inom ramen för området med frihet, säkerhet och rättvisa omfattas av avdelning VI i fördraget om Europeiska unionen (polissamarbete och straffrättsligt samarbete) (Anm. förteckning rörande EG-domstolens behörighet att meddela förhandsavgöranden i fråga om polissamarbete och straffrättsligt samarbete återfinns på EG-domstolens webbplats med adressen: http://curia.europa.eu/sv/instit/txtdocfr/txtsenvigueur/art35.pdf  ) och av avdelning IV i tredje delen i EG-fördraget (visering, asyl, invandring och annan politik som rör fri rörlighet för personer, bland annat civilrättsligt samarbete). Det som ofta är utmärkande för dessa frågor är att det är fråga om brådskande fall. Det vanliga förfarandet för mål om begäran om förhandsavgörande är emellertid inte anpassat för sådana fall. Den genomsnittliga handläggningstiden vid detta förfarande är nämligen ett och ett halvt år, vilket främst beror på att det är många aktörer inblandade och att det finns begränsningar till följd av översättningen av de yttranden som varje medlemsstat får inkomma med om de vill. De nationella domstolarna skulle därigenom kunna bli avskräckta från att vända sig till EG-domstolen i den här typen av mål

Förfarandet för brådskande mål om förhandsavgörande

Det är av detta skäl som EG-domstolen, på rådets begäran, har föreslagit att det skall införas en ny form av förfarande, nämligen förfarandet för brådskande mål om förhandsavgörande, vilket enligt rådets tidigare nämnda beslut trädde i kraft den 1 mars 2008. Med detta förfarande bör EG-domstolen betydligt snabbare kunna handlägga särskilt känsliga frågor som rör området med frihet, säkerhet och rättvisa. Som exempel på sådana frågor kan nämnas vissa fall av frihetsberövande, när svaret på den uppkomna frågan är avgörande för bedömningen av en häktad eller på annat sätt frihetsberövad persons rättsliga ställning, eller när det i ett mål om föräldraansvar eller vårdnad där talan har väckts med stöd av gemenskapsrätten uppkommer fråga om den nationella domstolens behörighet och svaret på den frågan är beroende av svaret på den fråga som ställts i begäran om förhandsavgörande.

Det är tre särdrag som skiljer det nya förfarandet från det vanliga förfarandet för förhandsavgörande

För det första görs det i förfarandet för brådskande mål om förhandsavgörande åtskillnad, i syfte att påskynda handläggningen, mellan de aktörer som har rätt att delta i den skriftliga delen av förfarandet och de som har rätt att delta i den muntliga delen av förfarandet. I det nya förfarandet är det nämligen endast parterna i målet vid den nationella domstolen, den medlemsstat i vilken den hänskjutande domstolen är belägen, Europeiska gemenskapernas kommission och, i förekommande fall, rådet och Europaparlamentet (om det är en av deras rättsakter som är i fråga) som har rätt att inkomma med skriftliga yttranden. Dessa skall vara avfattade på rättegångsspråket och tidsfristen för att inkomma med dem är kort. Övriga intressenter, i synnerhet andra medlemsstaterna än den där den hänskjutande domstolen är belägen, har inte denna rätt, men de bjuds in till en muntlig förhandling där de om de så önskar kan yttra sig muntligen över de frågor som ställts av den nationella domstolen och över de skriftliga yttranden som har inkommit till EG-domstolen.

Påskyndande av handläggningen

För det andra påskyndas handläggningen av mål som omfattas av det nya förfarandet avsevärt. Redan från det att ett mål som rör området med frihet, säkerhet och rättvisa kommer in till domstolen, tilldelas det en avdelning med fem domare, vilken utsetts att under en femårsperiod ansvara för att välja ut och handlägga sådana mål. Om denna avdelning beslutar att bevilja ansökan om att förfarandet för brådskande mål skall tillämpas, meddelar den därefter sitt avgörande kort efter den muntliga förhandlingen, efter att ha hört generaladvokaten.

Elektronisk kommunikation

För det tredje sker skriftväxlingen i förfarandet i praktiken främst på elektronisk väg för att uppnå den eftersträvade skyndsamheten. EG-domstolens kommunikation med den nationella domstolen, parterna i målet vid den domstolen, medlemsstaterna och gemenskapsinstitutionerna skall i möjligaste mån ske med hjälp av elektroniska kommunikationsmedel.

Dessa väsentliga anpassningar av förfarandet för förhandsavgörande innebär således att domstolen står bättre rustad för att hantera brådskande mål som rör området med frihet, säkerhet och rättvisa.

Domstolen har utarbetat ett informationsmeddelande riktat till de nationella domstolarna, som innehåller praktiska upplysningar. Meddelandet återfinns direkt via följande länk på EG-domstolens webbplats:
http://curia.europa.eu/sv/instit/txtdocfr/txtsenvigueur/noteppu.pdf

Övriga nyheter

Från och med den 1 maj 2008 är Sverige anslutet till den s.k. Londonöverenskommelsen. Denna är en frivillig överenskommelse bland de länder som är anslutna till den europeiska patentkonventionen. Se härom:
http://www.regeringen.se/sb/d/10450/a/102300

Alkoholfrågor med EG-rättslig anknytning behandlas i propositionen 2007/08:119 som bordlades den 8 april 2008. Se härom:
http://www.regeringen.se/sb/d/9251/a/102442

Regeringen föreslog den 22 april 2008 i propositionen 2007/08:141 att
Sverige antar rambeslutet om en europeisk bevisinhämtningsorder. Se härom:
http://www.regeringen.se/sb/d/9528/a/103541

I propositionen 2007/08:132 föreslog regeringen den 23 april 2008 godkännande av rådets beslut om åtkomst av informationssystemet för viseringar (VIS) i syfte att förhindra, upptäcka och utreda terroristbrott och andra grova brott. Se härom:
http://www.regeringen.se/sb/d/9528/a/103690

EU-kommissionen har lagt fram förslag om förändringar för allmänhetens tillgång till handlingar i EU:s institutioner. Avsikten är att EU:s institutioner ska bli bättre på att aktivt sprida handlingar i EU:s lagstiftningsprocess, och även uppmuntra till aktiv spridning av information inom andra områden. Se härom pressmeddelande IP/08/661:
http://europa.eu/rapid/pressReleasesAction.do?reference=IP/08/661&format=HTML&aged=0&language=SW&guiLanguage=en

Regeringen beslöt den 29 april 2008 lagrådsremiss rörande Europeiskt betalningsföreläggande. Se härom:
http://www.regeringen.se/sb/d/10024/a/104387




Senast ändrad: 2008-05-20