JavaScript är inaktiverat i webbläsaren, läs mer här.

Nyhetsbrev om EG-rätt nummer 3 2007

INLEDNING

AVGÖRANDEN I SVENSKA DOMSTOLAR, M.M.
Straffrätt
Europeisk arresteringsorder
Vårdkostnader i annat EU-land
Internationell privaträtt
Fri rörlighet

 

EG-DOMSTOLEN OCH FÖRSTAINSTANSRÄTTEN
Domar rörande Sverige
Förslag rörande Sverige
Institutionell rätt
Processrätt
Brysselkonventionen/förordningen
Skatterätt
Konkurrensrätt
Fri rörlighet för personer, varor, kapital och tjänster
Immaterialrätt
Offentlig upphandling
Övriga rättsområden

NYA MÅL

DET HÄNDER I EG-DOMSTOLEN

 

ÖVRIGT

INLEDNING

 I vårens näst sista nyhetsbrev kan vi rapportera om två intressanta avgöranden i brottmål från högsta domstolen, EG-domstolens dom angående regeringsrättens begäran om förhandsavgörande beträffande den mervärdesskatterättsliga behandlingen av en fiberoptisk kabel på delvis internationellt vatten, en begäran om förhandsavgörande från Marknadsdomstolen angående huruvida STIM skall anses missbruka en dominerande ställning i förhållande till TV4 och Kanal 5 och mycket annat. Vidare kommer under tiden fram till nästa nyhetsbrev bl.a. generaladvokatens förslag till avgörande i Waxholmsmålet att lämnas.

AVGÖRANDEN I SVENSKA DOMSTOLAR, M.M.

Straffrätt

Högsta domstolen har i dom 2007-04-03 i mål B 414-07 slagit fast att innehav av icke extraherad industrihampa som odlats efter att en ansökan om direktstöd för odling av sådan hampa getts in till behörig myndighet enligt rådets förordning (EG) nr 1782/2003 objektivt sett inte skall bedömas som narkotikabrott. Riksåklagaren hade gjort gällande att det undantag som infördes i svensk rätt (bilaga 1 till förordningen (1992:1554) om kontroll av narkotika) skulle tolkas så att det endast avser befattning som behörigen sker inom ramen för den odling som avses med en sådan ansökan (jfr EG-domstolens dom i mål C-462/01, Ulf Hammersten). HD fastslog emellertid att med den utformning som undantaget fått kan någon sådan begränsning inte tolkas in i bestämmelsen.

Högsta domstolen har i dom 2007-04-04 i mål B 86-05 fastslagit att en slutgiltig antidumpningstull enligt rådets förordning (EG) nr 1470/2001 (Kina-förordningen) är en tull i den mening som avses i smugglingslagen. Målet, som rör ansvar för tullbrott enligt 8 § smugglingslagen genom fara för undanhållande av en antidumpingtull som bestämts genom Kina-förordningen, innehåller en rad intressanta frågor. Bland annat fastslår HD (förenklat) att den omständigheten att de materiella bestämmelserna om antidumpingtullen beslutats av EG genom Kina-förordningen inte skall anses innebära att EG därmed också beslutat om innehållet i den straffrättsliga bestämmelse som åtalet avser.

Europeisk arresteringsorder

Högsta domstolen har 2007-03-21 i mål Ö 430-07 prövat en fråga om överlämnande till Polen enligt en europeisk arresteringsorder. Den misstänkte hade bland annat invänt att det förflutit 15 år från det att de påstådda brotten skall ha ägt rum, att det fanns skäl att befara att utredningen skulle pågå i ytterligare många år, och att han därför inte skulle få sin rätt enligt artikel 6 i Europakonventionen till en rättvis rättegång inom skälig tid i Polen tillgodosedd. HD uttalade att utrymmet för att vägra överlämnande med hänvisning till att en stat tidigare åsidosatt artikel 6 i Europakonventionen eller till att det oklar risk för att så sker i det enskilda fallet är mycket begränsat, och beviljade överlämnandet.

Vårdkostnader i annat EU-land

Kammarrätten i Jönköping har i dom 2007-03-08 fastslagit att preskriptionsfristen enligt 20 kap. 5 § AFL för ersättning för vårdkostnader som en enskild haft i annat EU-land börjar löpa när den enskilde betalade vårdkostnaden. Krav på ersättning för sådan vårdkostnad måste således framställas till Försäkringskassan inom två år från att sådan betalning erlades.

Kammarrätten i Stockholm har i dom 2007-03-28 i mål 2762-06 fastslagit att en patient som fått ersättning för vårdkostnader i Tyskland även har rätt till ersättning för resekostnader i samband med vården, eftersom patienten har rätt till ersättning för sådana resekostnader vid vård inom det egna landstinget och Landstingsförbundets Riksavtal för utomlänsvård endast gäller inom Sverige. Det föreligger därmed en i vart fall formell skillnad mellan vård som ges i Sverige och vård som ges i annat medlemsland. Däremot har patienten inte någon rätt till ersättning för logikostnader, eftersom det inte finns någon sådan rätt vid vård i Sverige.

Internationell privaträtt

Högsta domstolen har i beslut den 27 april 2007 i mål Ö 210-07 fastslagit att en innehavare av ett varumärke som är registrerat i Sverige och andra medlemsstater inte har rätt att i Sverige väcka talan mot en utländsk svarande om de intrång i varumärket som skett i andra länder än Sverige. Käranden hade gjort gällande att artikel 5.3 i förordning nr 44/2001 (Bryssel I-förordningen), enligt vilken en talan om skadestånd utanför avtalsförhållanden får väckas där skadan inträffade, medförde sådan behörighet. HD anförde att den omedelbara skadan i fall av varumärkesintrång inträffar i skyddslandet, det vill säga det land där varumärkesrätten gäller, men inte i det land där innehavaren lidit en förmögenhetsskada till följd av en omedelbar skada i ett annat land. HD lämnade även ett yrkande om att den skulle begära förhandsavgörande från EG-domstolen utan bifall.

Fri rörlighet

Kammarrätten i Stockholm har i dom 2007-04-12 i mål 6063-06 förklarat att en innehavare av ett i Norge utfärdat examensbevis som där ger behörighet att utöva fastighetsmäklaryrket inte kan vägras registrering i Sverige med stöd av en bestämmelse i direktiv 92/51/EG som vid tiden för ansökan om registrering inte hade införts i svensk rätt. Fastighetsmäklarnämnden hade således inte någon rättslig grund för att uppställa krav på lämplighetsprov.

EG-DOMSTOLEN OCH FÖRSTAINSTANSRÄTTEN

Domar rörande Sverige

I målet C-111/05 hade Regeringsrätten i februari 2005 begärt förhandsavgörande. Begäran avsåg tolkning av artiklarna 2.1, 3.1, 5, 6, 8.1 a och 9.2 a i rådets sjätte momsdirektiv 77/388/EEG. Regeringsrätten hade ställt frågorna inom ramen för en talan som väckts av det i Sverige hemmahörande aktiebolaget NN mot ett förhandsbesked av Skatterättsnämnden. Frågorna gällde om bestämmelser rörande mervärdesskatt skall tillämpas på en transaktion som består av installation, mellan Sverige och en annan medlemsstat, av en fiberoptisk kabel som till viss del kommer att installeras på havsbotten inom internationellt vatten. - Regeringsrätten hade ställt den första frågan för att i fråga om mervärdesskatt få klarhet i om en transaktion avseende leverans och installation av en fiberoptisk kabel, som placeras på två medlemsstaters territorier och även utanför gemenskapens territorium, till vilken den klart övervägande delen av totalkostnaden hänför sig, skall bedömas som leverans av varor i den mening som avses i artikel 5.1 i sjätte direktivet. - Den andra frågan hade ställts för det fall den skattepliktiga transaktionen skulle anses utgöra tillhandahållande av tjänster. - Genom den tredje frågan ville Regeringsrätten, för fastställandet av den plats där en skattepliktig transaktion i form av leverans och installation av en fiberoptisk kabel vilken placeras på två medlemsstaters territorium och även utanför gemenskapens territorium anses äga rum, få svar på om artikel 8.1 a i sjätte direktivet skall tolkas så, att varje medlemsstats beskattningskompetens är begränsad till den del av kabeln som är placerad på den medlemsstatens territorium. - EG-domstolen uttalade följande i domslutet 2007-03-29: 1) En transaktion som avser leverans och installation av en fiberoptisk kabel, vilken placeras på två medlemsstaters territorier och även utanför gemenskapens territorium, skall anses utgöra leverans av varor i den mening som avses i artikel 5.1 i rådets sjätte direktiv 77/388/EEG, i dess lydelse enligt rådets direktiv 2002/93/EG, då det framgår att kabeln efter genomförda driftstester kommer att överlåtas på beställaren, som kan förfoga över denna såsom ägare, att kostnaden för själva kabeln utgör den klart övervägande delen av totalkostnaden för den nämnda transaktionen, och att de tjänster som leverantören tillhandahåller är begränsade till installation av kabeln, utan att denna ändras eller anpassas till beställarens specifika behov. 2) Artikel 8.1 a i sjätte direktivet skall tolkas så, att varje medlemsstat är behörig att beskatta leveransen och installationen av en fiberoptisk kabel, vilken placeras på två medlemsstaters territorier och även utanför gemenskapens territorium, i förhållande till kabelns sträckning i den staten, både vad gäller priset för kabeln i sig och för resterande material, samt kostnaden för de tjänster som är hänförliga till installationen av kabeln. 3) Artikel 8.1 a i sjätte direktivet, jämförd med artiklarna 2.1 och 3 i samma direktiv, skall tolkas så, att leverans och installation av en fiberoptisk kabel vilken placeras på två medlemsstaters territorier inte är mervärdesskattepliktig till den del transaktionen utförs i den ekonomiska zonen, på kontinentalsockeln och i det fria havet.

Förslag rörande Sverige

Ersättning enligt lag 1998:703 om handikappersättning och vårdbidrag har i förordning (EG) nr 647/2005 angivits vara sådan "särskild icke avgiftsfinansierad förmån" som enligt förordning 1408/71 inte behöver betalas ut till personer som inte är bosatta i Sverige, det vill säga att sådan ersättning kan inte tas med vid flytt till en annan medlemsstat. Kommissionen har i mål C-299-05 väckt talan mot rådet och parlamentet om ogiltigförklaring av denna bestämmelse. Generaladvokaten föreslår att domstolen skall bifalla kommissionens talan.

Institutionell rätt

Målet C-470/03 gäller fri rörlighet för varor men innehåller intressanta frågor om en statstjänstemans uttalanden kan tillskrivas staten samt om en statstjänsteman vid överträdelser av gemenskapsrätten kan ådra sig skadeståndsansvar jämte medlemsstatens skadeståndsansvar. I domslutet 2007-04-17 uttalar EG-domstolen följande:
1) En statstjänstemans uttalanden som, på grund av den form de har och omständigheterna, ger de personer de riktar sig till intrycket att det rör sig om statens officiella ståndpunkter, och inte om statstjänstemannens personliga åsikter, kan tillskrivas staten. Den avgörande omständigheten för att en statstjänstemans uttalanden skall kunna tillskrivas staten är huruvida de personer som uttalandena riktar sig till, i ett bestämt sammanhang, rimligen kan anta att det rör sig om ställningstaganden som statstjänstemannen gör med den auktoritet som följer av tjänsten. En statstjänstemans uttalanden, genom vilka en maskin som har certifierats som överensstämmande med Europaparlamentets och rådets direktiv 98/37/EG om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om maskiner framställs som stridande mot den harmoniserade standard till vilken den är hänförlig samt som farlig, utgör följaktligen ett åsidosättande av artikel 4.1 i detta direktiv, i den mån uttalandena kan tillskrivas staten.
2) Under sådana omständigheter som dem som är aktuella i målet vid den nationella domstolen kan ett åsidosättande av artikel 4.1 i direktiv 98/37 genom en statstjänstemans beteende, i den mån det kan tillskrivas den medlemsstat som statstjänstemannen lyder under, inte rättfärdigas vare sig med stöd av syftet att skydda hälsan eller med stöd av statstjänstemäns yttrandefrihet.
3) Artikel 4.1 i direktiv 98/37 skall tolkas dels så, att artikeln ger enskilda rättigheter, dels så, att den inte lämnar något utrymme för skönsmässig bedömning åt medlemsstaterna, i detta fall i fråga om de maskiner som överensstämmer eller presumeras överensstämma med direktivet. Ett åsidosättande av bestämmelsen som följer av uttalanden från en medlemsstats statstjänsteman utgör, förutsatt att uttalandena kan tillskrivas denna stat, en tillräckligt klar överträdelse av gemenskapsrätten för att staten skall ådra sig skadeståndsansvar.
4) Gemenskapsrätten utgör inte något hinder för att det i en medlemsstats nationella rätt föreskrivs särskilda förutsättningar i fråga om ersättning för andra skador än person- och sakskador, på villkor att de är utformade på ett sådant sätt att det i praktiken inte blir omöjligt eller orimligt svårt att få ersättning för en skada som följer av en överträdelse av gemenskapsrätten.
5) Vid överträdelser av gemenskapsrätten utgör denna inte något hinder för att en statstjänsteman kan ådra sig skadeståndsansvar jämte medlemsstatens skadeståndsansvar, men den innebär inte heller något krav på att en sådan möjlighet skall finnas.

Processrätt

I målet C-441/05 prövade EG-domstolen fråga om en person inom ramen för en talan som väckts i enlighet med nationell rätt kan åberopa att gemenskapsrättsliga bestämmelser är rättsstridiga, även om denne inte väckt talan om ogiltigförklaring av dessa bestämmelser vid gemenskapsdomstolarna inom den frist som föreskrivs i artikel 230 EG. Domstolen fann i dom 2007-03-08 att så är fallet. Grunden för domstolens bedömning ligger i konstaterandet att den som inte är direkt berörd av EG-rättsliga bestämmelser inte kan väcka talan vid gemenskapsdomstolarna.

EG-domstolen har i mål C-2/06 att pröva fråga om ändring av lagakraftvunnet förvaltningsbeslut som strider mot senare dom av EG-domstolen förutsätter överklagande och åberopande att det strider mot gemenskapsrätten. - Generaladvokaten hävdar i sitt 2007-04-24 föredragna förslag till avgörande följande:
1) Det villkor som kan utläsas ur EG-domstolens dom av den 13 januari 2004 i mål C-453/00, Kühne & Heitz, enligt vilket ett beslut som fattats av en nationell domstol i sista instans, med hänsyn till rättspraxis från EG-domstolen som meddelats efter detta beslut grundas på en felaktig tolkning av gemenskapsrätten, utan att någon begäran om förhandsavgörande har framställts till domstolen på de villkor som anges i artikel 234 tredje stycket EG, förutsätter inte att klaganden i målet vid den nationella domstolen har överklagat det ifrågasatta beslutet i enlighet med nationell rätt och därvid åberopat att det strider mot gemenskapsrätten.
2) Gemenskapsrätten utgör inte något hinder mot att med tillämpning av rättssäkerhetsprincipen tidsbegränsa möjligheten att begära omprövning och återkallelse av ett förvaltningsbeslut som vunnit laga kraft efter det att alla inhemska rättsmedel har uttömts och som visar sig strida mot gemenskapsrätten såsom den senare har tolkats av EG-domstolen, utan att den nationella domstol som avgjort målet i sista instans har vänt sig till EG-domstolen med en begäran om förhandsavgörande. Det ankommer på medlemsstaterna att i överensstämmelse med de gemenskapsrättsliga principerna om likvärdighet och effektivitet fastställa den frist inom vilken en sådan begäran måste framställas.

Brysselkonventionen/förordningen

I mål C-368/05 har domstolen genom förhandsavgörande fastslagit att uttrycket uppfyllelseorten i artikel 5 i förordning nr 44/2001 (Bryssel I-förordningen) skall tolkas så att det avser den domstol inom vars område den huvudsakliga leveransorten är belägen. Om sådan inte kan fastställas, vilket är en sakfråga som det ankommer på den nationella domstolen att avgöra, får talan väckas vid vilken som helst av de domstolar inom vars områden leverans skall ske.

Skatterätt

Neutralitetsprincipen, effektivitetsprincipen och icke-diskrimineringsprincipen diskuterades i målet C-35/05 som gällde frågor om återbetalning av mervärdesskattebelopp som erlagts felaktigt. EG-domstolen uttalade i dom 2007-03-15 att dessa principer inte utgör hinder för nationell lagstiftning, enligt vilken endast leverantören kan begära återbetalning av mervärdesskatt som felaktigt betalats till skattemyndigheterna och köparen av tjänster kan väcka talan i ett tvistemål om återkrav av belopp som inbetalats felaktigt mot denna leverantör. Medlemsstaterna måste enligt domstolen föreskriva regler för att möjliggöra för köpare att återkräva felaktigt fakturerad mervärdesskatt så att effektivitetsprincipen iakttas.

Målet C-383/05 gällde såväl skatterätt som etableringsfrihet. Här diskuterades frågan om gemenskapsrätten utgör hinder för nationell lag, i vilken det föreskrivs minimiunderlag för beskattning som skall tillämpas enbart på skattskyldiga som inte har hemvist i landet. EG-domstolen fann i dom 2007-03-22 att gemenskapsrätten utgör hinder för sådan nationell lag.

I målet C-347/04 prövade EG-domstolen fråga om tysk skattelagstiftning stod i strid med EG-rätten. EG-domstolen konstaterade att så var fallet och uttalade följande i domen 2007-03-29: När ett moderbolag innehar andelar i ett i landet ej hemmahörande dotterbolag som ger moderbolaget rätt att bestämma över dotterbolagets verksamhet, utgör gemenskapsrätten hinder för lagstiftning som för ett i medlemsstaten hemmahörande moderbolag begränsar möjligheten till skattemässigt avdrag för förluster som nämnda bolag redovisat, till följd av nedskrivningar av värdet på dess andelar i dotterbolag som är hemmahörande i andra medlemsstater.

EG-domstolen har i de förenade målen C-434/05 och C-445/05 att pröva frågor om två undantag från mervärdesskatteplikt som anges i sjätte direktivet omfattar dels utlåning av lärare från en skola till en annan, dels tillhandahållandet av undervisning inom en skola av en självständig lärare. Generaladvokaten hävdar i sitt 2007-03-08 lämnade förslag till avgörande att tillhandahållande av lärare inte bör betraktas som "utbildning". Begreppet undervisning som ges privat av lärare omfattar enligt generaladvokaten inte en situation i vilken en frilansande lärare ingår avtal med ett utbildningsinstitut om att tillhandahålla undervisning till elever inom ramen för kurser som organiseras av institutet i dess lokaler och under dess ansvar och för vilken institutet och inte läraren erhåller betalning från eleverna.

I målet C-455/05 diskuterades fråga om övertagandet av en förpliktelse att renovera en fastighet är mervärdesskattepliktig. EG-domstolen fann i dom 2007-04-19 att så är fallet och uttalade: Bestämmelsen om undantag från skatteplikt i rådets sjätte direktiv rörande mervärdesskatt skall tolkas så, att begreppet "övertagande av förpliktelser" utesluter andra förpliktelser än penningförpliktelser från bestämmelsens tillämpningsområde, såsom förpliktelsen att renovera en fastighet.

Målet C-63/06 gällde fråga om etylalkohol som importeras och som utgör beståndsdel i chokladprodukter skall befrias från harmoniserad punktskatt. I dom 2007-04-19 uttalade EG-domstolen att medlemsstaterna skall befria etylalkohol som importeras och som utgör beståndsdel i chokladprodukter avsedda för direkt konsumtion från harmoniserad punktskatt, om produkternas alkoholhalt inte överstiger 8,5 liter per 100 kilogram.

Konkurrensrätt

EG-domstolens dom i målet C-282/05P innebar att talan mot förstainstansrättens dom rörande kommissionens s.k. "cementbeslut" ogillades. Frågan i målet gällde skadestånd för kostnader i samband med ställande av bankgaranti för böter som ålagts genom kommissionens cementbeslut. Bakgrunden till detta mål utgörs av förstainstansrättens dom den 15 mars 2000 i de förenade målen T-25/95, T-26/95 m.fl., Cimenteries CBR m.fl. mot kommissionen, även kallad cementdomen. Frågor om upphävande av kommissionens beslut rörande kartell på området självkopierande papper och om nedsättning av böter diskuterades av förstainstansrätten i de förenade målen T-109/02, T-118/02, T-122/02, T-125/02, T-126/02, T-128/02, T-129/02, T-132/02 och T-136/02. Rätten fann i dom 2007-04-26 inte skäl att upphäva beslutet men ansåg att nedsättning av böterna var motiverad för två av företagen i kartellen. Detta resulterade i nedsättning av den totala summan böter för denna kartell från 313.690.000 till 270.939.000 euro.

Fri rörlighet för personer, varor, kapital och tjänster

Målet C-54/05 gällde fråga om Finland gjort sig skyldigt till fördragsbrott genom krav på förflyttningstillstånd för fordon. EG-domstolen fällde i domen 2007-03-15 Finland för fördragsbrott. Finland hade enligt domstolen åsidosatt sina skyldigheter genom att det i förordning om registrering av fordon krävts att fordon som lagligen hade registrerats och använts i en annan medlemsstat skulle ha ett förflyttningstillstånd för att få användas i Finland.

I de förenade målen C-11/06 och C-12/06 har EG-domstolen att pröva fråga om tyska bestämmelser för bidrag till utbildning begränsar fri rörlighet för studerande. Generaladvokaten ansåg i sitt 2007-03-20 lämnade förslag till avgörande att så är fallet och uttalade: Gemenskapsrättens fria rörlighet utgör hinder för att tillämpa en nationell bestämmelse om bidrag till utbildning i andra stater i Europeiska gemenskapen enligt vilken a) bidragen villkoras av att studierna utgör en fortsättning på studier som har bedrivits under minst ett år i det land som beviljar bidraget, och b) bidragen inte skall beviljas till studenter som är bosatta på gränsorter i detta land av utbildningsskäl.

Immaterialrätt

I målet C-29/05P prövade EG-domstolen fråga om part i varumärkesmål, som inte i rätt tid har åberopat omständigheter och bevisning, har ovillkorlig rätt att kräva att överklagandenämnden skall beakta dessa. EG-domstolen konstaterade i dom 2007-03-13 att parten inte har ovillkorlig rätt att kräva att överklagandenämnden skall beakta dessa. Nämnden har istället utrymme för skönsmässig bedömning för att avgöra om sådana omständigheter och sådan bevisning skall beaktas vid prövningen av överklagande. Detta innebar att EG-domstolen upphävde den dom som förstainstansrätten hade meddelat i mål T-164/02 och att överklagandenämndens beslut i ärende R-782/2000-3 ogiltigförklarades.

Offentlig upphandling

I målet C-295/05 hade Tribunal Supremo i Spanien med tre tolkningsfrågor begärt förhandsavgörande. Begäran avsåg frågor om en medlemsstat, med beaktande av artikel 86.1 EG, får tilldela ett offentligt företag en rättslig ställning som möjliggör för företaget att utföra uppdrag utan att omfattas av direktiv 92/50/EEG. EG-domstolen, som i dom 2007-04-19 besvarade endast en av frågorna, uttalade att det inte föreligger hinder för offentligt företag att som fristående enhet utföra uppdrag utan att omfattas av bestämmelserna i gemenskapens direktiv, då de berörda myndigheterna utövar kontroll över företaget motsvarande den kontroll som de utövar över sina egna förvaltningar och då ett sådant företag bedriver huvuddelen av sin verksamhet tillsammans med samma myndigheter.

Övriga rättsområden

Målet C-44/06 gällde tullunionen, närmare bestämt fråga om rätt för den medlemsstat som avgångskontoret tillhör att bevilja frist efter beslut att driva in importtull. EG-domstolen uttalade i dom 2007-03-08 att vid gemenskapstransitering kan den medlemsstat som avgångskontoret tillhör - i samband med omprövningsförfarande efter det att beslut om indrivning av importtullar har fattats - inte bevilja den huvudansvarige frist för att framlägga bevis för att transiteringen genomförts på ett regelmässigt sätt eller avseende på vilken plats överträdelse begicks.

De förenade målen C-447/05 och C-448/05 gällde fråga om värdestegringskriterium kan anses förenligt med gemenskapens tullkodex. EG-domstolen konstaterade i dom 2007-03-08 att värdestegringskriterium inte är oförenligt med gemenskapens tullkodex. Domstolen uttalade: Kravet att sammansättningen av delar som har sitt ursprung i sammansättningslandet skall utgöra minst 45 procent av apparaternas pris för att tillverkningen skall medföra att de erhåller ursprungsstatus i det land där sammansättningen av materiel från flera länder äger rum, utgör en tillräckligt hög procentsats för att sammansättningen skall anses medföra en väsentlig ökning av den slutliga varans värde.

Målet C-45/06, som gällde jordbruk, närmare bestämt en straffavgift om 39 116,60 DEM för tre dagars försening avseende redovisning av mjölkkvantiteter , innehöll den intressanta frågan om nationell domstol, när den vidtar sanktionsåtgärder mot ett agerande som inte är förenligt med de gemenskapsrättsliga bestämmelserna, skall iaktta principen om att retroaktivt tillämpa den minst ingripande påföljden. EG-domstolen uttalade i domen 2007-03-08: En nationell domstol skall, när den vidtar sanktionsåtgärder mot ett agerande som inte är förenligt med de gemenskapsrättsliga bestämmelserna, iaktta principen om att retroaktivt tillämpa den minst ingripande påföljden.

Frågor om ersättning för utlandsvård diskuterades i mål C-444-05. EG-domstolen uttalade i dom 2007-04-19 att ett nationellt förbud att utge ersättning för vårdkostnader för behandling av försäkrade vid privata vårdinrättningar i en annan medlemsstat står i strid med gemenskapsrätten.

I målet C-381/05 diskuterades frågor om jämförande reklam. EG-domstolen konstaterade i dom 2007-04-19 att reklam som hänvisar till en typ av produkter utan att peka ut konkurrent eller varor är tillåten. Domstolen uttalade också att jämförelser som med avseende på produkter som inte har någon ursprungsbeteckning hänvisar till produkter som har en ursprungsbeteckning är tillåtna i vissa fall.

Målet C-356/05 gällde fråga om det är möjligt att i nationell lagstiftning inskränka räckvidden av begreppet "passagerare" och på så sätt frånta personer försäkringsskydd. Det ansåg inte EG-domstolen som i dom 2007-04-19 uttalade: Gemenskapsrätten utgör hinder mot en nationell bestämmelse enligt vilken den obligatoriska ansvarsförsäkringen för motorfordon inte omfattar ansvarighet för personskador som drabbar personer som färdas i en del av ett motorfordon som varken har utformats eller försetts med sittplatser för passagerare.

EG-domstolen prövade i mål C-523/04 fråga om Nederländerna gjort sig skyldigt till fördragsbrott rörande luftfartsavtal med USA. Så ansågs vara fallet och domstolen konstaterade 2007-04-24 följande. Nederländerna har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter genom åtaganden gentemot USA avseende flygpriser som trafikföretag vilka USA har utsett skall tillämpa på flyglinjer inom gemenskapen och de bokningssystem som används i Nederländerna samt genom att ge USA rätt att återkalla, tillfälligt dra in eller begränsa trafikrättigheter.

NYA MÅL

Marknadsdomstolen har i mål C-52/07, Kanal 5 och TV4 mot STIM, begärt att EG-domstolen skall meddela förhandsavgörande angående följande frågor:
A. Skall artikel 82 EG tolkas så att ett förfarande utgör missbruk av en dominerande ställning när en upphovsrättsorganisation, som har en faktisk monopolställning i en medlemsstat, i förhållande till kommersiella TV-kanaler, tillämpar eller påtvingar en ersättningsmodell för rätten att tillgängliggöra musik i TV-sändningar riktade till allmänheten, som innebär att ersättningen beräknas som en andel av TV-kanalernas intäkter från sådana TV-sändningar riktade till allmänheten.
B. Skall artikel 82 EG tolkas så att ett förfarande utgör missbruk av en dominerande ställning, när en upphovsrättsorganisation, som har en faktisk monopolställning i en medlemsstat, i förhållande till kommersiella TV-kanaler, tillämpar eller påtvingar en ersättningsmodell för rätten att tillgängliggöra musik i TV-sändningar riktade till allmänheten, som innebär att ersättningen beräknas som en andel av TV-kanalernas intäkter från TV-sändningar riktade till allmänheten, när det saknas en tydlig koppling mellan intäkterna och det som upphovsrättsorganisationen tillhandahåller, nämligen tillstånd till framförande av upphovsrättsligt skyddad musik; så är ofta fallet vid t.ex. nyhets- och sportsändningar samt när intäkterna ökar på grund av utveckling av programtablåer, investeringar i teknik och kundanpassade lösningar.
C. Påverkas svaret på fråga A respektive fråga B av att det är möjligt att identifiera och kvantifiera såväl den framförda musiken som tittandet?
D. Påverkas svaret på fråga A respektive fråga B av att ersättningsmodellen (intäktsmodellen) inte tillämpas på ett likartat sätt i förhållande till public service bolag?

Kommissionen har i mål C-145/07 yrkat att domstolen skall fastställa att Konungariket Sverige har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/42/EG av den 13 juni 2003 om rapportering av händelser inom civil luftfart genom att inte anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet eller i vart fall genom att inte underrätta kommissionen om detta.

Kommissionen har i mål C-146/07 yrkat att domstolen skall fastställa att Konungariket Sverige har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/84/EG av den 27 september 2001 om upphovsmannens rätt till ersättning vid vidareförsäljning av originalkonstverk (följerätt) genom att inte anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet eller i vart fall genom att inte underrätta kommissionen om detta.

DET HÄNDER I EG-DOMSTOLEN

Tisdagen den 8 maj håller EG-domstolen, stora avdelningen, muntlig förhandling i mål C-167/05, kommissionen mot Sverige, där kommissionen yrkat att Sverige skall fällas för fördragsbrott bestående i att Sverige, genom att tillämpa interna skatter som är av sådan art att de indirekt skyddar öl som är huvudsakligen tillverkat i Sverige, från vin som är huvudsakligen importerat från andra medlemsstater, har åsidosatt sina skyldigheter enligt artikel 90, andra stycket, i EG-fördraget.

Onsdagen den 23 maj meddelar generaladvokaten Stix-Hackl förslag till avgörande i Waxholmsmålet, C-341-05.

ÖVRIGT

I prop. 2006/07:53 föreslogs 2007-03-08 genomförande av EG-direktivet om offer för människohandel. Se härom http://www.regeringen.se/sb/d/7072/a/78732

I prop. 2006/07:79 2007-03-15 lades fram förslag rörande upphovsmannens rätt till ersättning vid vidareförsäljning av originalkonstverk (följerätt) - genomförande av direktiv 2001/84/EG. Se härom http://www.regeringen.se/sb/d/7072/a/79093

Prop. 2006/07:56, bordlagd 2007-03-15, gäller "Harmoniserad patenträtt". Se härom http://www.regeringen.se/sb/d/7072/a/79094

Bryssel I-förordningen blir enligt ett avtal mellan EG och Danmark tillämplig mellan gemenskapen och Danmark. Avtalet träder i kraft den 1 juli 2007, och blir direkt tillämpligt i Sverige. I prop. 2006/07:106 föreslås vissa kompletterande bestämmelser i anledning av avtalet. Se härom http://www.regeringen.se/sb/d/7072/a/79454

Bättre kontroll av EU-bidrag: Det skall enligt kommissionens representation i Sverige bli lättare att få överblick över vart EU:s pengar går och hur de utnyttjas. Medlemsländerna blir från och med nästa år skyldiga att göra offentliga sammanställningar över alla projekt som drivs med hjälp av EU-pengar. Se härom http://europa.eu/rapid/pressReleasesAction.do?reference=IP/07/424&format=HTML&aged=0&language=EN&guiLanguage=en

Den 18 april 2007 presenterades Kommissionens årliga rapport om farliga konsumentprodukter (Rapex). Läs mer härom hos Europeiska kommissionen i Sverige. Adressen är: www.eukomm.se

I SOU 2007:23 föreslås åtgärder för införlivande av direktiv 2005/60/EG, det tredje direktivet om penningtvätt.




Senast ändrad: 2007-05-08