JavaScript är inaktiverat i webbläsaren, läs mer här.

Nyhetsbrev om EG-rätt nummer 3 2006

INLEDNING

AVGÖRANDEN I SVENSKA DOMSTOLAR, M.M.
Skadeståndsrätt
Straffrätt
Processrätt
Skatterätt
Arbetsrätt m.m.
Fri rörlighet

EG-DOMSTOLEN, GENERALADVOKATERNA OCH FÖRSTAINSTANSRÄTTEN
Förslag av generaladvokater som gäller mål från svenska domstolar
Institutionell rätt
Processrätt (EG-domstolen)
Skatterätt (EG-domstolen)
Statligt stöd
Konkurrensrätt
Offentlig upphandling
Fri rörlighet för personer och varor
Miljö- och konsumenträtt
Arbetsrätt, socialrätt och socialförsäkringsrätt
Immaterialrätt
Övriga rättsområden

NYA MÅL VID EG-DOMSTOLEN
Mål om fördragsbrott

 

INLEDNING

I de två inledande numren av nyhetsbrevet har vi gått igenom pågående mål vid EG-domstolen. Först ut var mål om förhandsavgörande (där vi även gjorde en historisk tillbakablick) och i nummer två hade turen kommit till fördragsbrotten mot Sverige. Vi följer nu upp denna rapportering med en ny rubrik, ”Nya mål vid EG-domstolen”, under vilken vi rapporterar dels förhandsavgöranden från svensk domstol, dels nya mål om fördragsbrott mot Sverige. I den förstnämnda kategorin finns, såvitt vi kunnat utröna, inget att rapportera i detta nummer.

I övrigt kan vi rapportera om lesbiska kvinnor som diskriminerats på restaurang, spritimport, rätt till vård i tredje land och mycket annat. Vi tackar läsekretsen varmt för de bidrag som inkommit, och hoppas på att få information om ännu fler avgöranden med EU-rättsliga implikationer från våra läsare. Detsamma gäller exempelvis information om mål rörande skadestånd på grund av otillåten diskriminering.

AVGÖRANDEN I SVENSKA DOMSTOLAR, M.M.

Skadeståndsrätt

Högsta domstolen meddelade den 28 mars 2006 dom i mål T 2100-05 angående två lesbiska kvinnor som pussats och kramats på en restaurang i Stockholm, vilket ledde till att den ena kvinnan avvisades. Målet är intressant av två skäl. Det första är frågan hur 21 § diskrimineringslagen skall tillämpas. Bestämmelsen innebär att när den som anser sig ha blivit diskriminerad visar omständigheter som ger anledning att anta att denne blivit utsatt för diskriminering skall motparten visa att diskriminering inte förekommit. HD påpekade att bestämmelsen antagits för att i enlighet med EG-rättsliga utgångspunkter ge en bevislättnad till den som anser sig ha blivit diskriminerad (direktiven 97/80/EG, 2000/78/EG och 2000/43/EG), och uttalade att det inte framgick av förarbetena till diskrimineringslagen vilket slag av bevisbörderegel som 21 § diskrimineringslagen ger uttryck för utan endast att bevisbördan är ”delad”. HD jämförde med liknande bestämmelser i arbetsrättsliga tvister, och uttalade att bestämmelsen skulle tolkas som en presumtionsregel.

Den andra frågan rör bestämmande av skadeståndets storlek. HD sänkte skadeståndet från 50 000 kr till 15 000 kr, och jämförde därvid med kränkningsersättning till brottsoffer. HD:s skadeståndsnivå synes enligt vad redaktören inhämtat via dagstidningar ha vunnit visst genomslag i praxis, med undantag för en senare meddelad dom i Göteborg där skadeståndet bestämdes till 40 000 kr. Bidrag från läsekretsen angående detta mottas tacksamt.

Straffrätt

Högsta domstolen har i dom den 20 april 2006, mål B 4461-00, ogillat ett åtal för dobbleri mot en kioskinnehavare som anordnat spel för allmänheten på spelautomater av typen lyckohjul och betalat ut vinster i pengar. Begreppet automatspel i lotterilagen hade ändrats så att lyckohjul hänförts till kategorin automatspel. Detta utgjorde en ändring av bestämmelserna i sak. EG-domstolen hade i förhandsavgörande (mål C-267/03) slagit fast att bestämmelserna skulle anses utgöra tekniska föreskrifter i den mening som avses i rådets direktiv 93/189/EEG om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter. Ändringen av lotterilagen skulle därmed ha anmälts till kommissionen i enlighet med det förfarande som föreskrivs i direktivet. Eftersom så inte hade skett kunde förbudet mot spel på lyckohjul inte göras gällande mot kioskinnehavaren.

Processrätt

Högsta domstolen har därefter i ett mål om resning (Ö 3438-01) beträffande en hovrättsdom konstaterat att en person som dömts för likartad brottslighet som kioskinnehavaren i mål B 4461-00 inte skulle ha fällts till ansvar för brott mot lotterilagen om ansvarsfrågan prövades idag. Personen beviljades trots detta inte resning. HD anförde att när hovrätten meddelade sin dom fanns det olika uppfattningar huruvida ändringarna i lotterilagen utgjorde sådana tekniska föreskrifter som medförde en skyldighet att göra anmälan till kommissionen. Den frågan fick sitt slutliga svar först genom EG-domstolens förhandsavgörande och Högsta domstolens ovannämnda dom, varför hovrättens rättstillämpning inte uppenbart stred mot lag.

Skatterätt

Regeringsrätten diskuterade i målen 6075--6076-04 fråga om moms, närmare bestämt om en särskild skattesats för transport i skidliftar är förenlig med gemenskapsrätten. I domen 2006-03-31 återfinns en intressant redovisning av likabehandlingsprincipen och skatteneutralitetsprincipen. Mot bakgrund av den redovisningen fann RR inte skäl att inhämta förhandsavgörande från EG-domstolen. RR fann att moms skulle tas ut med 12 procent för omsättningen av liftkort och biföll därför Skatteverkets överklagande.

Kammarrätten i Göteborg har i beslut 2006-04-23 avslagit en begäran om omprövning enligt skattebetalningslagen (1997:483). Enligt den lagen får en fråga som har avgjorts av en länsrätt eller kammarrätt omprövas när rättstillämpningen strider mot ett senare avgörande från regeringsrätten. Praxis hade efter det i målet aktuella beslutet ändrats genom ett avgörande från EG-domstolen. Kammarrätten ansåg lagen helt tydlig i det att ett senare avgörande från EG-domstolen inte kunde föranleda omprövning, och att någon sådan rätt heller inte följde av EG-rätten.

Kammarrätten i Jönköping prövade i dom 2006-02-03 i mål nr 3735-04 fråga om uppskov med beskattning enligt andelsbyteslagen. Kammarrätten fann efter diskussion av fusionsdirektivet (90/434/EEG) att kravet på kvalificerad bosättning i Sverige för uppskov med realisationsvinstbeskattning inte kunde anses strida mot EG-rätten. Rätten avslog begäran om att inhämta förhandsavgörande från EG-domstolen.

Regeringen har i egenskap av företrädare för Sverige i det i förra numret omnämnda målet, som har nummer C-104/06, om fördragsbrott mellan kommissionen och Sverige angående bestämmelserna om uppskjuten reavinstbeskattning vid försäljning av privatbostäder meddelat EG-domstolen att Sverige har för avsikt att ändra de svenska bestämmelserna.

Arbetsrätt m.m.

Högsta domstolen har 2006-05-08 meddelat prövningstillstånd i ett mål om lönegaranti. Hovrätten medgav lönegaranti till en person som varit styrelseledamot i ett bolag där hon och hennes make ägt samtliga aktier i det bolag som försatts i konkurs. Hon hade således tillsammans med sin make senare än sex månader före konkursansökan ägt en väsentlig andel av företaget och haft betydande inflytande över dess verksamhet; den s.k. sexmånadersregeln (12 § sjätte stycket förmånsrättslagen). Hovrätten konstaterade att någon motsvarighet till sexmånadersregeln inte finns i det s.k. lönegarantidirektivet (80/987/EEG, ändrat genom direktiv 2002/74/EG), och åsidosatte sexmånadersregeln med hänvisning till EG-domstolens dom i mål C-441/99; jfr. NJA 2002 s. 75). Följetongen lönegaranti fortsätter.

Fri rörlighet

Kammarrätten i Jönköping avgjorde genom dom 2006-03-06 i mål nr 1068-05 fråga om förhandstillstånd för vård i annat land inom EU. Efter redovisning av de gemenskapsrättsliga bestämmelserna och praxis uttalar Kammarrätten: Den svenska sjukvården har mot bakgrund av bestämmelserna i transplantationslagen ansett att den tilltänkta donatorn inte kan godkännas som donator av en njure till NN. Någon utredning av donatorn och en eventuell njurtransplantation utförs därför inte i Sverige. Mot bakgrund härav är det inte fråga om sådan vård som är en förmån som utges enligt svensk lagstiftning varför något förhandstillstånd för vård i Tyskland inte skall beviljas. Överklagandet avslås.

EG-DOMSTOLEN, GENERALADVOKATERNA OCH FÖRSTAINSTANSRÄTTEN

Förslag av generaladvokater som gäller mål från svenska domstolar

Högsta domstolen ställde i mars 2004 i begäran om förhandsavgörande fyra tolkningsfrågor till EG-domstolen. De gäller huvudsakligen om fördraget utgör hinder för svenska bestämmelser i vilka föreskrivs ett förbud mot att privatpersoner själva importerar varor, när detaljhandeln med dessa varor i Sverige omfattas av ett monopol. - Generaladvokaten har 2006-03-30 (mål nr C-170/04) föreslagit, att frågorna bör besvaras på följande sätt: 1) Ett sådant förbud mot att privatpersoner importerar alkoholdrycker som det som föreskrivs i alkohollagen (1994:1738) skall, inom ramen för det särskilda system som föreskrivs i denna lag, anses utgöra en bestämmelse som rör funktionssättet för ett detaljhandelsmonopol för sådana varor. Det skall därmed prövas mot bakgrund av artikel 31 EG. 2) Ett sådant förbud mot att privatpersoner själva importerar alkoholdrycker som föreskrivs i nämnda lag står i strid med artikel 31 EG, då det i lagen föreskrivs ett detaljhandelsmonopol för dessa drycker enligt vilket ensamrättsinnehavaren skönsmässigt kan besluta att inte tillgodose privatpersoners beställningar om de beställda dryckerna måste importeras från andra medlemsstater. - Generaladvokatens förslag har getts olika tolkningar i massmedia och av jurister.

Mål C-1/05 gäller fråga om under vilka omständigheter medborgare i ett land utanför EU, som är familjemedlemmar till en gemenskapsmedborgare, kan göra gällande rätt till bosättning i en medlemsstat i EU. I detta mål har Utlänningsnämnden begärt förhandsavgörande. Begäran gäller tolkning av artikel 43 EG och artikel 10 i förordning (EEG) nr 1612/68 och artiklarna 1 d och 6 b i rådets direktiv 73/148/EEG. Generaladvokaten hävdar 2006-04-27 i sitt förslag till avgörande i målet att rätt till bosättning för en anhörig till en unionsmedborgare, som är medborgare i ett tredjeland, förutsätter att tredjelandsmedborgaren uppehåller sig lagligen i EU. Generaladvokaten anför därutöver: Att den berörde tredjelandsmedborgaren uppehåller sig lagligen i gemenskapen innebär att denne har givits tillträde till en medlemsstats territorium för en längre period om minst ett år, så att han har en möjlighet att erhålla ställning som mer permanent bosatt i landet. När tillståndet att resa in i en medlemsstat har begränsats till en kortare period eller avser ett visst ändamål, vilket är fallet i fråga om ett turistvisum, kan detta inte anses innebära att tredjelandsmedborgaren uppehåller sig lagligen i gemenskapen. Om en unionsmedborgares anhörig, som är tredjelandsmedborgare, inte kan åberopa en rätt till bosättning enligt direktiv 73/148/EEG på grund av att han/hon inte uppehåller sig lagligen inom gemenskapen, innebär det inte en inskränkning av en unionsmedborgares etableringsrätt enligt artikel 43 EG att vägra den anhörige bosättningstillstånd eller att besluta att utvisa denne. Artikel 1 d i direktiv 73/148/EEG skall tolkas så att begreppet "beroende" avser en situation i vilken en anhörig till en unionsmedborgare är ekonomiskt beroende av denne unionsmedborgare för att uppnå existensminimum i det land där han/hon är stadigvarande bosatt, när detta inte är den medlemsstat där han/hon ansöker om uppehållstillstånd och situationen är strukturell till sin karaktär. Artikel 6 b i direktiv 73/148/EEG skall tolkas så att medlemsländerna får kräva att en unionsmedborgares anhörig som åberopar att han/hon är beroende av unionsmedborgaren eller dennes maka/make, uppvisar handlingar, utöver åtagandet från unionsmedborgarens sida, som styrker att det föreligger ett faktiskt beroendeförhållande.

Institutionell rätt

EG-domstolen meddelade 2006-05-30 dom i de förenade målen C-317/04 och C-318/04. Målen gällde fråga om upphävande av rådets och kommissionens beslut rörande överförande till USA av flygbolags "Passenger Name Records". Genom domen ogiltigförklarades besluten om avtal mellan EU och USA om lufttrafikföretags behandling och överföring av passageraruppgifter och om skydd av uppgifterna. Domen torde ha mycket stor politisk betydelse. Kommissionen och rådet hade gjort gällande att insamling och överföring av passageraruppgifter skedde genom privata företag inom ramen för kommersiell verksamhet, och därmed tillåten enligt gemenskapsrätten och institutionerna därmed behöriga att anta bestämmelserna. EG-domstolen fastslog att denna databehandling rörde allmän säkerhet och statens verksamhet på straffrättens område, varför institutionerna inte varit behöriga att anta bestämmelserna på det sätt som skett.

Genom dom 2006-05-02 i mål C-217/04 ogillade EG-domstolen Storbritanniens talan mot Europaparlamentet och rådet. Målet gällde fråga om artikel 95 EG utgjort korrekt rättslig grund för förordningen (EG) nr 460/2004 om en europeisk byrå för nät- och informationssäkerhet. Domstolen uttalade bl.a. att utlåtande från denna byrå, vilken såsom självständigt organ tillhandahåller teknisk rådgivning, kan underlätta införlivandet av direktiv med medlemsstaternas nationella rätt.

En strid mellan EU-parlamentet och rådet om korrekt rättslig grund för förordningen om stadga för europeiska kooperativa föreningar avgjordes genom EG-domstolens dom 2006-05-02 i mål C-436/03. Parlamentets talan mot rådet ogillades.

Irland fälldes för fördragsbrott av EG-domstolen i dom 2006-05-30 i målet C-459/03. Domstolen konstaterade att Irland hade underlåtit att uppfylla sina skyldigheter genom att inleda ett tvistlösningsförfarande mot UK i enlighet med FNs havsrättskonvention angående MOX anläggningen i Sellafield.

Processrätt (EG-domstolen)

Ett intressant avgörande rörande laga kraft återfinns i EG-domstolens dom 2006-03-16 i målet C-234/04. Frågan i målet gällde om artikel 10 EG innebär skyldighet för nationell domstol att underlåta att tillämpa nationella processregler i syfte att upphäva en lagakraftvunnen dom som strider mot gemenskapsrätten. EG-domstolen kom i domen fram till att samarbetsprincipen i artikel 10 EG inte innebär en skyldighet för en nationell domstol att underlåta att tillämpa nationella processregler i syfte att ompröva och upphäva ett lagakraftvunnet domstolsavgörande när avgörandet strider mot gemenskapsrätten.

Ytterligare en intressant fråga om laga kraft avgjordes av EG-domstolen genom dom 2006-04-06 i målet C-274/04 som gällde exportstöd. Domstolen fann att prövning måste kunna ske om exportör har ansökt om större exportstöd än det som han har rätt till oberoende av att ett föregående beslut om återbetalning har vunnit laga kraft. Gemenskapsrätten innebär nämligen att myndigheter och domstolar är behöriga att pröva om en exportör ansökt om ett bidrag som är större än det som vederbörande har rätt till även om ett beslut om återbetalning vunnit laga kraft innan sanktionsbeslut antagits.

Ne bis in idem – En belgisk medborgare hade dömts till fängelse i Norge för olaglig införsel av narkotika. Efter villkorlig frigivning fördes han tillbaka till Belgien och dömdes där till fängelse för att ha fört ut samma narkotika som han dömts för införsel av i Norge. Domstolen uttalade i ett mål om förhandsavgörande, C-436/04, enligt artikel 35 EU ang. tolkning av konventionen om tillämpning av Schengenavtalet att straffbara gärningar som består i ut- och införsel av samma narkotika och som leder till åtal i olika avtalsslutande stater i princip skall anses utgöra samma gärning i den mening som avses i konventionen.

I målet C-341/04 diskuterade EG-domstolen frågor om erkännanden av insolvensförfaranden. I dom 2006-05-02 uttalades att frågor om huvudinsolvensförfarande som inleds vid en domstol i en medlemsstat skall erkännas av domstolarna i de andra medlemsstaterna, utan att dessa kan pröva om domstolen där förfarandet inleddes är behörig. En medlemsstat kan dock neka att erkänna ett insolvensförfarande som inletts i annan medlemsstat när beslutet att inleda förfarandet uppenbart strider mot den grundläggande rätten att yttra sig.

I förslag 2006-05-11 till avgörande av målet C-506/04 hävdade generaladvokaten att hinder för utövande av advokatyrket i annan medlemsstat bör undanröjas. Generaladvokaten menade att gemenskapsrätten utgör hinder mot bestämmelse att det för utövande av advokatyrket i en annan medlemsstat än den i vilken auktorisationen erhölls får uppställas ett krav på att ett språkprov har klarats av.

I dom 2006-05-18 i mål C-343/04 prövade EG-domstolen om Brysselkonventionen är tillämplig på talan om att undanröja störningar beroende på strålning från kärnkraftverk beläget i angränsande stat. Domstolen fann att sådan talan för att förhindra störning på fast egendom inte omfattas av Brysselkonventionen.

Skatterätt (EG-domstolen)

Genom dom 2006-03-23 i målet C-210/04 preciserade EG-domstolen begreppet "skattskyldig person" i sjätte momsdirektivet. Domstolen slog fast att ett i en annan medlemsstat hemmahörande fast driftställe, som inte utgör någon juridisk enhet skild från det bolag som det tillhör och som tillhandahålls tjänster av bolaget, inte skall anses utgöra en skattskyldig person på grund av de kostnader som fördelats på driftstället till följd av tillhandahållandet.
Direktiv 69/335/EEG om indirekta skatter på kapitalanskaffning har till syfte att främja den fria rörligheten för kapital. I mål C-46/04 diskuterades fråga om gemenskapsrätten utgör hinder för att det vid omvänd fusion tas ut en proportionell registreringsavgift på värdet av transaktionen. EG-domstolen slog i dom 2006-03-30 fast att gemenskapsrätten utgör hinder mot ett sådant avgiftsuttag.

I dom 2006-03-30 i målet C-495/04 blev EG-domstolens slutsats att hjälpmedel i form av örtcigaretter för dem som vill sluta röka inte får undantas från punktskatt. Grunden härför är att cigaretter utan tobak, som inte innehåller några medicinskt verksamma ämnen men som för kunden framställs och saluförs som ett hjälpmedel för personer som vill sluta röka, inte används "uteslutande för medicinska ändamål".

I de förenade målen C-443/04 och C-444/04 har diskuterats om medlemsstaterna har utrymme för skönsmässig bedömning när det gäller moms för paramedicinska yrkesutövare. EG-domstolen uttalade i dom 2006-04-27 att lagstiftning enligt vilken psykoterapeut inte omfattas av definitionen av paramedicinsk yrkesutövare strider mot gemenskapsrätten endast om psykoterapeutisk behandling skulle undantas från moms om den gavs av psykiatriker, psykologer och andra medicinska eller paramedicinska yrkesutövare.

Mål C-196/04 gäller fråga om Storbritanniens lagstiftning om "kontrollerade utländska företag”, s.k. CFC-bolag, är förenlig med gemenskapsrätten. I förslag till avgörande 2006-05-02 hävdar generaladvokaten att lagstiftningen är förenlig med gemenskapsrätten om lagstiftningen är tillämplig endast på rent fiktiva konstruktioner avsedda för kringgående av den nationella skattelagstiftningen.

En rad frågor om moms diskuterades i mål C-384/04. I domen, meddelad 2006-05-11, fann EG-domstolen att det endast i vissa fall är tillåtet att anta lagstiftning enligt vilken en skattskyldig, som har tillhandahållits varor eller tjänster och som visste att mervärdesskatt inte skulle komma att betalas, kan åläggas solidariskt betalningsansvar för momsen tillsammans med den person som är betalningsskyldig.

Domen i mål C-509/04, som meddelades 2006-05-18, gällde frågor om undantag från skatt på kapitaltillskott. EG-domstolen uttalade följande: Om en kapitalassociation inom fem år från förvärv av andelar i en andra association vid en fusion i utbyte mot aktier, som är undantagna från skatt på kapitaltillskott, upphör att inneha andelarna på grund av att den andra fusionerats med en tredje, skall villkoret att de ursprungligen förvärvade andelarna behålls under fem år inte övergå på de andelar i den tredje som innehas av den första.

I dom 2006-06-01 i målet C-98/05 prövade EG-domstolen huruvida registreringsavgift för bil skall inräknas i beskattningsunderlaget för moms. Domstolen fann att den avgift som en bilförsäljare har erlagt före leveransen till ett pris som omfattar registreringsavgiften och för vilken betalningsskyldighetens inträde är kopplat till fordonets första registrering på det nationella territoriet och inte till leveransen, inte omfattas av uttrycket "skatter, tullar, avgifter och övriga pålagor". En sådan avgift skall anses utgöra ett belopp som den skattskyldige tar emot av den kund som köper fordonet, som ersättning för utlägg som gjorts i den senares namn och för dennes räkning.

Statligt stöd

I dom 2006-03-23 i målet C-237/04 preciserade EG-domstolen begreppet "statligt stöd". Den slog fast att en nationell lagstiftningsåtgärd enligt vilken delägarna i ett statskontrollerat bolag har möjlighet till utträde ur bolaget efter att ha avsagt sig all rätt till bolagets tillgångar, inte kan anses som statligt stöd i den mening som avses i artikel 87 EG.

I målet C-451/03 prövades fråga om ensamrätt för verksamhet med rådgivning och biträde i skattefrågor stod i strid med gemenskapsrätten. EG-domstolen fann i dom 2006-03-30 att åtgärd, genom vilken en medlemsstat ger ersättning med statliga medel till vissa företag som biträder skattskyldiga med självdeklaration, under vissa förutsättningar är att betrakta som statligt stöd.

Gemenskapen har i EGT C 368, 1994, s. 12, utfärdat riktlinjer för statligt stöd till undsättning och omstrukturering av företag i svårigheter. Förstainstansrätten ogillade i dom 2006-04-06 i mål T-17/03 talan mot kommissionens beslut om statligt stöd som Tyskland beviljat fordonstillverkare. I domen diskuteras utförligt tillämpningen av riktlinjerna.

Konkurrensrätt

Domen 2006-04-06 i målet C-551/03P gällde fråga om upphävande av kommissionens beslut rörande konkurrensbegränsning och om nedsättning av böter. General Motors hade överklagat förstainstansrättens dom. EG-domstolen fann att ett avtal kan anses ha ett begränsande syfte även om avtalet inte har som enda syfte att begränsa konkurrensen utan även eftersträvar andra legitima syften. EG-domstolen fastställde därför förstainstansrättens dom mot General Motors.

Målet T-328/03 gällde fråga om ogiltigförklaring av beslut av kommissionen rörande gemensam användning av infrastrukturer och om nationell roaming för tredje generationens GSM-mobiltelefoni. Förstainstansrätten fann i dom 2006-05-02 att kommissionens beslut varit bristfälligt vad gällde analys eftersom dels ett objektivt resonemang om konkurrenssituationen utan avtalet saknades, dels det inte hade bevisats att avtalsbestämmelserna om roaming hade konkurrensbegränsande effekter. Det klagande bolaget fick därför visst bifall till sin talan.

Frankrike bör fällas för fördragsbrott enligt generaladvokaten i förslag meddelat 2006-05-18 i mål C-232/05. Generaladvokaten konstaterar att då krav på återbetalning av det allmännas fordran bestrids i Frankrike medges uppskov. Frankrike har inte verkställt beslut att återkräva stöd till Scott Paper SA/Kimberly-Clark.

Offentlig upphandling

En precisering gällande tilldelning av kontrakt avseende offentlig tjänst gjordes genom domen 2006-04-06 i målet C-410/04.  EG-domstolen fann att gemenskapsrätten under vissa förutsättningar inte utgör hinder för lagstiftning enligt vilken det är tillåtet för en myndighet att direkt tilldela ett kontrakt avseende offentliga nyttigheter till ett bolag som ägs helt av denna myndighet.

EG-domstolen meddelade 2006-05-11 dom i mål C-340/04 som gäller offentlig upphandling. Domstolen fann att vid bedömning av om ett företag bedriver huvuddelen av sin verksamhet tillsammans med den myndighet som innehar det skall all den verksamhet som företaget bedriver inom ramen för en tilldelning som gjorts av den upphandlande myndigheten beaktas, oberoende av vem som betalar verksamheten. Det saknar enligt EG-domstolen betydelse på vilket territorium verksamheten bedrivs.

Fri rörlighet för personer och varor

Belgien fälldes för fördragsbrott genom EG-domstolens dom 2006-03-23 i målet C-408/03. Grunden härför var att Belgien gjort rätten till bosättning för medborgare i EU beroende av att de har tillräckliga egna tillgångar.

I mål C-10/05 diskuterades fråga om rätt för en tredjelandsmedborgare att ta anställning i en annan medlemsstat än den där dennes make eller maka, som är en gemenskapsmedborgare som har utnyttjat sin rätt till fri rörlighet, är eller har varit anställd. EG-domstolen konstaterade i dom 2006-03-30 att gemenskapsrätten inte medför en rätt för en tredjelandsmedborgare att ta anställning i en annan medlemsstat än den där dennes make eller maka, som är en gemenskapsmedborgare som har utnyttjat sin rätt till fri rörlighet, är eller har varit anställd.

Miljö- och konsumenträtt

Målet C-290/03 avgjordes genom dom 2006-05-04. I domen diskuterades om begreppet "tillstånd" är ett gemenskapsrättsligt begrepp.  EG-domstolen fann att ett besluts kvalificering som "tillstånd" vid miljökonsekvensbeskrivning, skall göras med tillämpning av nationell rätt i överensstämmelse med gemenskapsrätten.

Arbetsrätt, socialrätt och socialförsäkringsrätt

EG-domstolen slog i mål C-423/04 fast att det var otillåten könsdiskriminering att tillämpa den högre pensionsåldern som gällde för män på en kvinna som tidigare varit man och som genomfört könsbyte.

EG-domstolen fann i dom 2006-03-16 i de förenade målen C-131/04 och C-257/04 att betalning för årlig semester som inkluderas i tim- eller daglön (s.k. rolled-up holiday pay) står i strid med arbetstidsdirektivet.

Domen i mål C-124/05 gav svar på frågan om det föreligger en spärr mot byte av semesterdagar mot kontant ersättning. EG-domstolen uttalade 2006-04-06 att gemenskapsrätten utgör hinder för att under ett anställningsavtals varaktighet byta ut de semesterdagar som utgör en del av den årliga semestern och som inte tagits ut under ett visst år mot en kontant ersättning ett senare år.

I dom 2006-05-16 i målet C-372/04 blev EG-domstolens slutsats att skyldighet att ersätta kostnader för sjukhusvård i en annan medlemsstat gäller även nationellt system inom vilket vården är kostnadsfri. Domstolen konstaterade vidare att för att neka en patient tillstånd till behandling utomlands då det föreligger väntetid för sjukhusvård i bosättningslandet, måste det fastställas att väntetiden inte överskrider den tid som är medicinskt försvarbar.

Immaterialrätt

Målet T-322/03 gällde registreringshinder för beskrivande gemenskapsvarumärke. Förstainstansrätten fann i dom 2006-03-16 att kännetecknet "Weisse Seiten" (De vita sidorna) blivit en synonym för telefonkataloger för privatpersoner.

Frågor om tilläggsskydd för läkemedel diskuterades i patentmålet C-431/04. Det gällde en talan som Massachusetts Institute of Technology väckt mot Bundespatentgerichts avslag på ett klagomål mot ett beslut fattat av den tyska patent- och varumärkesmyndigheten. EG-domstolen fann i dom 2006-05-04 att begreppet "kombinationen av aktiva ingredienser i ett läkemedel" inte innefattar en kombination av två ämnen, varav endast det ena har någon egen medicinsk verkan och det andra möjliggör en läkemedelsform som krävs för att det förstnämnda ämnet skall vara medicinskt verksamt avseende samma indikation.

Övriga rättsområden

Målet C-465/04 gällde fråga om beräkning av gottgörelse till självständig handelsagent vid avtalets upphörande. EG-domstolen konstaterade i dom 2006-03-23 att direktivet om självständiga handelsagenter innebär att gottgörelse som utgår vid avtals upphörande inte, med tillämpning av kollektivavtal, får ersättas av gottgörelse som fastställs med andra kriterier än dem som anges i direktivet, om det inte fastställs att tillämpning av ett sådant avtal, i samtliga fall, garanterar handelsagenten gottgörelse som är densamma eller högre än den som följer av direktivet.

Generaladvokaten konstaterade i förslag till avgörande 2006-05-16 i de förenade målen C-338/04, C-359/04 och C-360/04 att gemenskapsrätten utgör hinder för bestämmelser som vid straffansvar förbjuder upptagande, mottagande, registrering eller förmedling av vad via internet utan tillstånd i medlemsstaten för ett företags räkning som inte har tillstånd för sådana tjänster i det landet, men som har godkännande för sådan verksamhet av den medlemsstat där företaget är etablerat.

NYA MÅL VID EG-DOMSTOLEN

Mål om fördragsbrott

C-156/06 – Kommissionen har yrkat att domstolen skall fastställa att Konungariket Sverige har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/87/EG av den 16 december 2002 om extra tillsyn över kreditinstitut, försäkringsföretag och värdepappersföretag i ett finansiellt konglomerat1 och om ändring av rådets direktiv 73/239/EEG, 79/267/EEG, 92/49/EEG, 92/96EEG, 93/6/EEG och 93/22/EEG samt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/78/EG och 2000/12/EG genom att inte anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet eller i vart fall genom att inte underrätta kommissionen om detta.

C-104/06 - Kommissionen har yrkat att domstolen skall fastställa att Konungariket Sverige inte har uppfyllt sina skyldigheter enligt artiklarna 18, 39, 43 och 56.1 EG och artiklarna 28, 31 och 40 EES genom att anta och bibehålla skattelagstiftning enligt vilken uppskovsavdrag för kapitalvinster som uppkommer vid avyttring av ägarbebodda bostäder när den skattskyldige förvärvar en ersättningsbostad, endast beviljas om både den avyttrade och den förvärvade bostaden ligger inom landets territorium.




Senast ändrad: 2006-06-08