JavaScript är inaktiverat i webbläsaren, läs mer här.

Nyhetsbrev om EG-rätt nummer 2 2007

INLEDNING

AVGÖRANDEN I SVENSKA DOMSTOLAR, M.M.
Utlänningslagstiftningen
Insolvensrätt
Rennäringsrätt
Offentlig upphandling

 

EG-DOMSTOLEN OCH FÖRSTAINSTANSRÄTTEN
Domar rörande Sverige
Förslag rörande Sverige
Institutionell rätt
Processrätt
Brysselkonventionen
Skatterätt
Konkurrensrätt
Fri rörlighet för personer, varor, kapital och tjänster
Övriga rättsområden

NYA MÅL

DET HÄNDER I EG-DOMSTOLEN

 

ÖVRIGT

INLEDNING

I detta nyhetsbrev kan vi först och främst rapportera om ett principiellt viktigt avgörande från EG-domstolen i det så kallade Unibet-målet, där Högsta domstolen begärt förhandsavgörande angående bl.a. skyldigheten för svenska domstolar att tillhandahålla abstrakt lagprövning på talan av enskilda och frågor rörande den eventuella skyldigheten att åsidosätta nationella bestämmelser så att den enskilde kan utöva en påstådd rättighet enligt gemenskapsrätten tills frågan slutligt har avgjorts. Enligt EG-domstolen finns det en sådan skyldighet om det behövs för att säkerställa den ändamålsenliga verkan av åberopade gemenskapsrättsliga bestämmelser. Vidare har generaladvokaten lämnat förslag till avgörande i det så kallade Granberg-målet, rörande frågor om punktskattedirektivets tillämpning vid privatimport av finsk rödmärkt eldningsolja. Lönegarantifrågor har åter aktualiserats, denna gång utan att Högsta domstolen begärt förhandsavgörande.

AVGÖRANDEN I SVENSKA DOMSTOLAR, M. M.

Utlänningslagstiftningen

Kammarrätten i Stockholm, Migrationsöverdomstolen, har i dom 2007-01-22 i mål UM 607-06 upphävt migrationsdomstolens dom och återförvisat ärendet till Migrationsverket för förnyad handläggning. Migrationsverket hade beslutat att överföra en asylsökande till Tyskland enligt den s.k. Dublinförordningen, rådets förordning (EG) nr 343/2003. Dublinförordningen syftar till att fastställa vilken stat som är ansvarig för prövningen av asylansökan. Förfarandet vid Migrationsverket hade varit helt skriftligt, vilket migrationsöverdomstolen fastslog strida mot bestämmelserna om muntlig handläggning i 13 kap. utlänningslagen, som således ansågs tillämpliga även i ärenden som handläggs enligt Dublinförordningen.

Insolvensrätt

Högsta domstolen har i dom 2003-02-27 i mål T 1071-06 (obiter dictum) uttalat att starka skäl talar för att förhållandena när den som begär lönegaranti tjänat in den lön som garantin avser att täcka får beaktas, så att sexmånadersregeln i 12 § sjätte stycket förmånsrättslagen är förenlig med lönegarantidirektivet i såväl dess tidigare (80/987/EG) lydelse som efter ändring (2002/74/EG). Frågan aktualiserades enligt HD inte i målet eftersom omständigheterna visade att hon vid konkursutbrottet dels, tillsammans med sin make, ägt samtliga aktier i bolaget, dels själv haft ett betydande inflytande över bolagets verksamhet.

Rennäringsrätt

Hovrätten för Övre Norrland har i dom 2007-02-07 i mål T 402-04 fastslagit att rätten till medlemskap i sameby är en rent nationell fråga, och att det faktum att rennäringslagen innebär en gynnande särreglering beträffande vissa personer inom samekollektivet inte strider mot EG-rättens principer om likabehandling och etableringsfrihet.

Offentlig upphandling

Kammarrätten i Sundsvall har i dom 2007-01-24 i mål 1744-05 fastslagit att Luftfartsverket inte haft rätt till stöd ur EU:s strukturfonder för kostnader för en advokattjänst som inte upphandlats enligt LOU:s bestämmelser. Kammarrätten anförde att det framgår av artikel 12 rådets förordning (EG) nr 1260/1999 om allmänna bestämmelser för strukturfonderna att de insatser som finansieras av fonderna skall vara förenliga med bl.a. gemenskapens regler rörande offentlig upphandling, och att en tjänst för att vara stödberättigad således måste ha upphandlats enligt bestämmelserna i LOU.

EG-DOMSTOLEN OCH FÖRSTAINSTANSRÄTTEN

Domar rörande Sverige

I målet C-432/05 hade Högsta Domstolen begärt förhandsavgörande. Begäran avsåg tolkningen av principen om ett effektivt domstolsskydd för enskildas rättigheter enligt gemenskapsrätten. Begäran hade framställts i två mål mellan å ena sidan Unibet (London) Ltd och Unibet (International) Ltd, och, å andra sidan, Justitiekanslern angående tillämpningen av den svenska lotterilagen. HD hade ställt följande fyra frågor till EG-domstolen:

1) Skall gemenskapsrättens krav på att nationella processuella regler skall tillhandahålla ett effektivt skydd av den enskildes rättigheter enligt gemenskapsrätten tolkas på så sätt, att en talan om fastställande av att vissa nationella materiella bestämmelser står i strid med artikel 49 EG fördraget måste få föras i det fallet att de materiella bestämmelsernas förenlighet med nämnda artikel eljest endast kan komma att prövas prejudiciellt i till exempel ett skadeståndsmål, ett mål rörande överträdelse av den nationella materiella bestämmelsen eller ett ärende om rättsprövning?
2) Innebär gemenskapsrättens krav på effektivt rättsskydd att den nationella rättsordningen måste tillhandahålla ett interimistiskt skydd, varigenom nationella regler, som hindrar utövandet av en påstådd rättighet grundad på gemenskapsrätten, skall kunna åsidosättas i förhållande till den enskilde för att denne skall kunna utöva denna rättighet till dess frågan om rättighetens existens har slutligt prövats av nationell domstol?
3) Om svaret på fråga 2 är ja: Innebär gemenskapsrätten att en nationell domstol, i fall då nationella bestämmelsers förenlighet med gemenskapsrätten ifrågasätts, vid en materiell prövning av yrkanden om interimistiskt skydd av gemenskapsrättsliga rättigheter skall tillämpa nationella bestämmelser om förutsättningarna för interimistiskt skydd, eller skall den nationella domstolen i en sådan situation tillämpa gemenskapsrättsliga kriterier för interimistiskt skydd?
4) Om svaret på fråga 3 är att gemenskapsrättsliga kriterier skall tillämpas, vilka är då dessa?

EG-domstolens dom 2007-03-13 är omfattande. Domskälen innehåller flera uttalanden av stort principiellt intresse. EG-domstolen uttalade t.ex. i domskälen: Principen om ett effektivt domstolsskydd utgör enligt rättspraxis en allmän princip för gemenskapsrätten, en princip som har sitt ursprung i medlemsstaternas gemensamma konstitutionella traditioner och som har stadfästs i artiklarna 6 och 13 i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna samt bekräftats i artikel 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, proklamerad i Nice den 7 december 2000. Det åligger medlemsstaternas domstolar att i enlighet med samarbetsprincipen i artikel 10 EG säkerställa det rättsliga skyddet för enskildas rättigheter enligt gemenskapsrätten.

I domslutet uttalade EG-domstolen följande:

1) Principen om ett effektivt domstolsskydd för enskildas rättigheter enligt gemenskapsrätten skall tolkas så, att en medlemsstats rättsordning inte måste tillhandahålla en möjlighet att väcka en fristående talan där själva saken utgör ett yrkande om att den nationella domstolen skall pröva huruvida nationella bestämmelser strider mot artikel 49 EG, under förutsättning att den enskilde inom ramen för andra former av effektiva rättsliga förfaranden, vilka inte är mindre förmånliga än dem som avser liknande talan som grundas på nationell rätt, kan få till stånd en prejudiciell prövning i domstol av huruvida så är fallet. Det ankommer på den nationella domstolen att pröva huruvida den enskilde har tillgång till sådana effektiva rättsliga förfaranden.
2) Principen om ett effektivt domstolsskydd för enskildas rättigheter enligt gemenskapsrätten skall tolkas så, att en medlemsstats rättsordning måste tillhandahålla en möjlighet för enskilda att utverka interimistiska åtgärder som gäller till dess att den behöriga domstolen prövat huruvida nationella bestämmelser strider mot gemenskapsrätten, när beviljandet av sådana åtgärder är nödvändigt för att säkerställa den fulla verkan av det senare domstolsavgörandet avseende förekomsten av sådana rättigheter.
3) Principen om ett effektivt domstolsskydd för enskildas rättigheter enligt gemenskapsrätten skall tolkas så, att när det är oklart huruvida nationella bestämmelser strider mot gemenskapsrätten och det har framställts ett yrkande om interimistiska åtgärder av innebörd att dessa bestämmelser inte får tillämpas till dess att den behöriga domstolen prövat huruvida de strider mot gemenskapsrätten, skall de kriterier som föreskrivs i den nationella lagstiftning som är tillämplig i målen vid denna domstol tillämpas vid prövningen av detta yrkande, under förutsättning att dessa kriterier inte är mindre förmånliga än dem som avser liknande yrkanden som grundas på nationell rätt eller gör det i praktiken omöjligt eller orimligt svårt att erhålla ett interimistiskt domstolsskydd för sådana rättigheter.

Med hänsyn till svaret på den tredje frågan saknades det enligt EG-domstolen skäl att besvara den fjärde frågan.

Målet C-289/05 berörde Sverige såtillvida att ena parten i målet hos den finländska domstol som begärt förhandsavgörande var Länsstyrelsen i Norrbottens län. EG-domstolen konstaterade i dom 2007-03-08 att det inte föreligger hinder för en metod att beräkna de indirekta kostnader som utgör stödberättigande utgifter i samband med ett projekt som medfinansieras av strukturfonderna enbart av den anledningen att metoden utgår ifrån en procentsats eller en proportionell andel av i synnerhet lönekostnaden eller arbetstiden.

Förslag rörande Sverige

Hovrätten för Övre Norrland har begärt förhandsavgörande angående bl.a. huruvida svenska bestämmelser rörande punktskatt står i strid med gemenskapsrätten (mål C-330/05). Hovrätten har ställt fyra frågor beträffande tolkningen av artiklarna 7.4 och 9.3 i direktiv 92/12/EEG om allmänna regler för punktskattepliktiga varor och om innehav, flyttning och övervakning av sådana varor, i dess lydelse enligt direktiv 92/108/EEG. F.G. är åtalad för att ha fört in eldningsolja avsedd för privat bruk till Sverige utan att ha iakttagit de formaliteter som krävs för att säkerställa betalning av svensk punktskatt på införseln.

I sitt förslag till avgörande 2007-02-27 uttalar generaladvokaten följande:
1) Artikel 9.3 i direktiv 92/12/EEG om allmänna regler för punktskattepliktiga varor och om innehav, flyttning och övervakning av sådana varor, i dess lydelse enligt direktiv 92/108/EEG, medför inte någon möjlighet för medlemsstaterna att generellt undanta eldningsolja från tillämpningsområdet för artikel 8 i direktivet, så att en medlemsstat får föreskriva att en enskild person som själv och för eget bruk har förvärvat eldningsolja i en annan medlemsstat, där den släppts för konsumtion, och själv transporterat den till destinationsmedlemsstaten skall betala punktskatt där, oavsett på vilket sätt eldningsoljan har transporterats.
2) Eftersom den första frågan besvarats nekande, saknas anledning att besvara den andra frågan.
3) En enskild persons transport av 3 000 liter eldningsolja med hjälp av tre behållare i en skåpbils lastutrymme utgör en sådan förflyttning med ovanligt transportsätt som avses i artikel 9.3 i direktivet.
4) Artikel 7.4 i samma direktiv är inte tillämplig på en transport genomförd av en enskild person som själv och för eget bruk har förvärvat eldningsolja i en medlemsstat, där den släppts för konsumtion, och själv förflyttat den till destinationsmedlemsstaten med ovanliga transportsätt i den mening som avses i artikel 9.3 i direktivet.

Institutionell rätt

I målet C-266/05P hade till stöd för talan om upphävande av rådets beslut om att inte ge tillgång till vissa handlingar åberopats fem grunder. Ingen av dessa grunder fann nåd hos EG-domstolen som i dom 2007-02-01 ogillade talan.

Processrätt

Målet C-199/04 gällde processrätt och miljörätt. Kommissionens förde talan mot Förenade kungariket i mål om fördragsbrott. EG-domstolen konstaterade emellertid i dom 2007-02-01 att kommissionens talan mot UK byggde på ett motstridigt resonemang. Talan uppfyllde därmed inte kraven på konsekvens och precision. Talan avvisades.

I de förenade målen C-222/05, C-223/05, C-224/05 och C-225/05 skall EG-domstolen pröva fråga om det enligt gemenskapsrätten krävs att nationell domstol ex officio går utöver processramen. Generaladvokaten hävdar i sitt 2007-03-01  framlagda förslag till avgörande att det enligt gemenskapsrätten inte krävs att den nationella domstolen går utöver processramen, såsom denna har angetts av parterna i målet, för att ex officio pröva skäl som baserar sig på direktiv 85/511/EEG om införande av gemenskapsåtgärder för bekämpning av mul- och klövsjuka.

Brysselkonventionen

I målet C-292/05 hade EG-domstolen att definiera begreppet "privaträttens område" i Brysselkonventionen. Domstolen uttalade i dom 2007-02-15 att begreppet i den mening som avses i Brysselkonventionen inte omfattar en talan vid domstol som fysiska personer i en konventionsstat har väckt mot en annan konventionsstat när talan avser ersättning för skador som förorsakats rättsinnehavare till offer för handlingar som väpnade styrkor utfört inom ramen för krigsoperationer på den förstnämnda statens territorium.

Skatterätt

I målet C-391/05, som också gällde övrig EG-rätt, hade EG-domstolen att definiera begreppen "gemenskapens farvatten" och "sjöfart". Domstolen uttalade i dom 2007-03-01 att begreppet gemenskapens farvatten avser alla farvatten som kan utnyttjas av samtliga havsgående fartyg, inklusive de som har störst kapacitet, vilka kan färdas på yttre vattenvägar för kommersiella ändamål. Begreppet sjöfart omfattar ett sugmudderverks förflyttningar som sker med anledning av utförandet av muddringen.

Målet C-524/04 gällde skatterätt, etableringsfrihet och fri rörlighet för kapital. EG-domstolen konstaterade i dom 2007-03-13 att det föreligger hinder för medlemsstats lagstiftning som begränsar möjligheten för ett i landet hemmahörande bolag att skattemässigt göra avdrag för räntor på lån som beviljats av ett moderbolag hemmahörande i en annan medlemsstat medan någon sådan begränsning inte gäller för ett i landet hemmahörande bolag som har lånat medel från ett annat i landet hemmahörande bolag. Av intresse i målet är också att EG-domstolen inte biföll UK:s yrkande om begränsning av rättsverkningarna i tiden till följd av domen.

Konkurrensrätt

Fråga om ogiltigförklaring av kommissionens beslut i ärende rörande missbruk av dominerande ställning vid utveckling av höghastighetsinternet diskuterades i målet T-340/03. Förstainstansrätten uttalade i dom 2007-01-30 att kommissionen med rätta funnit att Wanadoo Interactives (WIN:s) stöd från France Télécom givit WIN fördelar i förhållande till bolagets konkurrenter som kunde ha bidragit till bolagets dominerande ställning.

Fri rörlighet för personer, varor, kapital och tjänster

Målet C-112/05 gäller fråga om Tyskland har gjort sig skyldigt till fördragsbrott genom att bibehålla vissa bestämmelser i den s.k.Volkswagen-lagen. Generaladvokaten har 2007-02-13 föreslagit att EG-domstolen bör fastställa att Tyskland har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 56.1 EG, genom att bevara 2 § första stycket och 4 § första och tredje styckena i lagen om privatisering av bolagsandelarna i Volkswagen GmbH av den 21 juli 1960.

EG-domstolen prövade i målet C-292/04 frågor om fri rörlighet av kapital och skatterätt. Domstolen uttalade i dom 2007-03-06 att gemenskapsrätten utgör hinder för skattelagstiftning enligt vilken en aktieägare som är obegränsat skattskyldig i en medlemsstat beviljas ett skattetillgodohavande vid utdelning från ett kapitalbolag, varvid tillgodohavandet beräknas på grundval av den bolagsskattesats som tillämpas på utdelad vinst, när det utdelande bolaget är hemmahörande i samma medlemsstat, men inte när bolaget är hemmahörande i en annan medlemsstat. Domstolen fann vidare att domens rättsverkningar i tiden inte skulle begränsas.

De förenade målen C-338/04, C-359/04 och C-360/04 gällde frihet att tillhandahålla tjänster och etableringsfrihet. EG-domstolen konstaterade i dom 2007-03-06 att nationell lagstiftning i vilken det föreskrivs förbud mot att utan koncession eller polistillstånd som beviljats av medlemsstaten bedriva verksamhet avseende vadhållningsinsatser, i synnerhet i samband med sportevenemang, utgör inskränkning i etableringsfriheten och i friheten att tillhandahålla tjänster.

Övriga rättsområden

Avtalet om upprättandet av en associering mellan EEG och Turkiet diskuterades av förstainstansrätten i målet T-23/03. Rätten ogillade i dom 2007-02-06 talan om ogiltigförklaring av kommissionens avslagsbeslut rörande eftergift av importtullar.

I målet C-270/05 diskuterades arbetsrätt, närmare bestämt om en produktionsenhet, vars verksamhet har upphört, omfattas av begreppet arbetsplats. EG-domstolen fann i dom 2007-02-15 att gemenskapsrätten om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kollektiva uppsägningar skall tolkas så, att en separat produktionsenhet vars verksamhet har upphört till följd av arbetsgivarens ensidiga beslut omfattas av begreppet arbetsplats.

Målet C-239/05 gällde immaterialrätt, närmare bestämt fråga om motiveringsskyldighet vid avslagsbeslut samt om domstol får beakta omständigheter som hänför sig till tiden efter det att överklagat beslut har fattats. EG-domstolen uttalade i domen 2007-02-15 följande: När myndighet avslår ansökan om registrering av varumärke är den skyldig att ange vilka slutsatser den kommit fram till beträffande var och en av de varor och tjänster som avses i ansökan om registrering, oberoende av hur ansökan har formulerats. Det föreligger inget hinder mot nationell lagstiftning som innebär att den domstol vid vilken talan förs mot myndighetens beslut inte får beakta omständigheter som hänför sig till tiden efter det att beslutet fattades.

EG-domstolen meddelade 2007-02-27 två domar rörande polissamarbete och straffrättsligt samarbete, närmare bestämt om misstänkta terrorister. I målet C-354/04 P, Gestoras Pro Amnistía, Hernani, Spanien, m.fl. mot rådet, hade Gestoras Pro Amnistía samt J.O. och J.E. överklagat ett beslut som förstainstansrätten meddelat i målet T-333/02. I detta hade rätten ogillat deras talan om ersättning för den skada som de påstods ha lidit till följd av att Gestoras Pro Amnistía tagits upp i den förteckning över personer, grupper och enheter vilka avses i vissa av rådets gemensamma ståndpunkter (GUSP) om tillämpning av särskilda åtgärder i syfte att bekämpa terrorism. I det andra målet, C-355/04 P, hade Segi, Bayonne, Frankrike, A.I. och A.G. överklagat ett beslut som förstainstansrätten meddelat i mål T 338/02, genom vilket rätten ogillat deras talan om ersättning för den skada som de påstods ha lidit till följd av att Segi tagits upp i sådan förteckning. EG-domstolen lämnade i domarna skadeståndstalan mot rådet utan bifall.

I målet C-34/05 gällde frågan tolkning av begreppet "tillgängligt" i gemenskapens stödsystem. EG-domstolen tolkade i dom 2007-03-01 gemenskapens stödsystem så, att ett skifte som angetts som grovfoderareal kan anses "tillgängligt" under förutsättning dels att det uteslutande är avsett att användas till foder till de djur som hålls där under hela kalenderåret, dels att det verkligen har kunnat användas till foder åt djuren under en period under kalenderåret på minst sju månader som börjar vid en tidpunkt som fastställs i nationell lagstiftning och som infaller mellan den 1 januari och den 31 mars. Detta gäller även om skiftet inte oavbrutet använts av djuren, till exempel på grund av en tillfällig översvämning.

NYA MÅL

Kammarrätten i Jönköping har den 22 januari 2007, EG-domstolens mål C-18/07, begärt förhandsavgörande rörande följande tolkningsfrågor:

1. Utgör en nationell bestämmelse vilken innehåller förbud mot hållande av rovfågel för sällskap eller hobby en sådan kvantitativ importrestriktion eller åtgärd med motsvarande verkan som avses i artikel 28 i EG-fördraget, om bestämmelsen ifråga medför att det är otillåtet att till medlemsstaten i fråga föra in en sådan fågel från en annan medlemsstat?

2. Om första frågan besvaras jakande: Kan den nationella bestämmelsen ifråga trots detta anses förenlig med gemenskapsrätten, med åberopande av att bestämmelsen, enligt den behöriga nationella myndigheten, motiveras av svårigheten att tillgodose rovfåglars behov av naturligt beteende i fångenskap (dvs. fåglarnas sociala beteende, födosöks-beteende och rörelsebehov) samt avsaknaden av domesticering, vilket medför skygghet och oönskad stress i samband med hantering?

3. Vilken eventuell betydelse har det i sammanhanget att den nationella bestämmelsen ifråga har anmälts till kommissionen som teknisk föreskrift enligt direktiv 98/34/EG (ändrat genom direktiv 98/48/EG) och inte blivit föremål för erinran från denna (vid en jämförelse med framförallt artikel 8.5 andra stycket i nämnda direktiv)?

4. Vilken eventuell betydelse har det i sammanhanget att det inte föreligger någon harmonisering på gemenskapsnivå vad gäller införsel och hållande av bl.a. sådana rovfåglar som är ifråga i målet [i motsats till vad som var förhållandet avseende den reglering som var i fråga i EG-domstolens dom den 19 november 1998 i mål nr C-162/97 (Nilsson m.fl.)]?

DET HÄNDER I EG-DOMSTOLEN

Torsdagen den 29 mars meddelar domstolen dom i mål C-111/05 rörande en begäran om förhandsavgörande från regeringsrätten. Målet rör frågan huruvida nedgrävning av en fiberoptisk sjökabel mellan Sverige och en annan medlemsstat via internationellt vatten är en tjänst som i dess helhet skall beskattas i Sverige. Enligt generaladvokaten skall transaktionen delas upp så att bara de delar som befinner sig inom respektive medlemsstats territorium skall beskattas inom gemenskapen, medan den del som löper på internationellt vatten inte skall beskattas. Se http://curia.europa.eu/jurisp/cgi-bin/form.pl?lang=SV&Submit=Rechercher$docrequire=alldocs&numaff=C-111/05&datefs=&datefe=&nomusuel=&domaine=&mots=&resmax=100

ÖVRIGT

Enligt meddelande den 8 mars 2007 har "Berättelsen om verksamheten i Europeiska unionen under 2006", Skr. 2006/07:85, publicerats. Se härom:
http://www.regeringen.se/sb/d/251/a/78354

Regeringen fattade den 8 mars 2007 beslut om en proposition om genomförandet av EG-direktivet om offer för människohandel. Se härom:
http://www.regeringen.se/sb/d/8824/a/78337

I promemorian Gränsöverskridande fusioner, Ds 2006:22, lämnas förslag till hur EG:s direktiv om sådana fusioner skall genomföras i Sverige. Se härom:
http://www.regeringen.se/sb/d/6154/a/77459

Skärpt kontroll av kontanter. Den som vill resa in eller ut ur EU med mer än 10 000 euro i kontanta medel måste från och med den 15 juni 2007 anmäla detta. Se härom:
http://www.regeringen.se/sb/d/8113/a/76952

Nu finns en ny hemsida om kostnader för sjukvård i andra EU-länder. Se härom:
http://ec.europa.eu/employment_social/social_security_schemes/healthcare/index_en.htm

I promemorian Ds 2007:6 behandlas "Internationell insolvens". Se härom:
http://www.regeringen.se/sb/d/8588/a/77338

Kommissionen har lagt fram förslag till direktiv om strängare straff för miljöbrott. Se härom: http://ec.europa.eu/environment/crime/index.ht




Senast ändrad: 2007-03-19