JavaScript är inaktiverat i webbläsaren, läs mer här.

Nummer 1 2009

INLEDNING

AVGÖRANDEN I SVENSKA DOMSTOLAR, M.M.
Internationell privaträtt
Straffrätt

EG-DOMSTOLEN OCH FÖRSTAINSTANSRÄTTEN
Avgöranden rörande Sverige
Förslag till avgöranden rörande Sverige
Institutionell rätt och allmänna principer
Processrätt
Skatterätt
Offentlig upphandling
Konkurrensrätt och statligt stöd
Inre marknaden
Övriga rättsområden

NYA MÅL

DET HÄNDER I EG-DOMSTOLEN

ÖVRIGT

INLEDNING

Årets första nyhetsbrev innehåller bl.a. en hel del avgöranden rörande mervärdesskatt. Från svensk horisont kan bl.a. rapporteras om det (veterligen) första avgörandet rörande otillåten cabotage, där Vägverkets förslag till riktlinjer spelat en viktig roll i prövningen. Ett annat udda avgörande rör otillbörlig marknadspåverkan, bestående i optionshandel med sig själv från två olika depåer. Detta och mycket annat hoppas vi ska vara av värde för läsarna.

AVGÖRANDEN I SVENSKA DOMSTOLAR, M.M.

Internationell privaträtt

Högsta domstolen beslutade 2009-02-09 att meddela prövningstillstånd i ett mål rörande svensk domsrätt. Målet rör en tvist mellan en privatperson bosatt i Schweiz och ett svenskt bolag. Bolaget betalade av misstag två miljoner kr från sitt konto i en bank i Värnamo till privatpersonens konto i Nordea, vilket han disponerade via Internetbanken. Luganokonventionen har i tings- och hovrätt ansetts vara tillämplig. Enligt huvudregeln i denna ska talan väckas i den stat där svaranden har sin hemvist, i detta fall Schweiz. Bolaget har emellertid gjort gällande att undantagsregeln i artikel 5.3, enligt vilken talan i mål om utomobligatoriskt skadeståndsansvar får väckas i den stat där skadan inträffade. I detta fall har skadan enligt bolaget inträffat på dess konto i banken i Värnamo, varför Jönköpings tingsrätt är behörig att pröva tvisten. Tingsrätten fann att bolagets talan kunde prövas av denna, medan hovrätten avvisade talan.

Straffrätt

Stockholms tingsrätt har i dom 2008-12-13 i mål B 330-08 fällt en man till ansvar för otillbörlig marknadspåverkan enligt lagen (2005:377) om straff för marknadsmissbruk etc. Lagen syftar till att genomföra direktiven 2003/6/EG om insiderhandel och otillbörlig marknadspåverkan och 2003/124/EG (genomförandedirektivet). Mannen hade handlat med optioner genom att köpa och sälja till sig själv från två olika depåer. Tingsrätten hänvisade i domskälet till en icke uttömmande uppräkning i genomförandedirektivet, där bl.a. transaktioner som inte leder till någon förändring av det verkliga ägandet nämns som exempel på vad som kan vara otillbörligt marknadspåverkande. Mannen ansågs ha vilselett marknaden angående storleken på den verkliga omsättningen i optionerna, och dömdes till dagsböter.

Gällivare tingsrätt har i dom 2008-12-17 i mål B 663-08 dömt två finska åkare för otillåten cabotage, bestående i att de från 12 november 2006 till 31 mars 2007 bedrivit yrkesmässig trafik som inte varit av tillfällig karaktär, trots att de inte haft tillstånd att bedriva sådan verksamhet i Sverige. Tillåtligheten av cabotage regleras utifrån förordningarna (EEG) 3118/93 och 881/92, där det bl.a. anges att tillfälliga inrikestranssporter får utföras av utländska transportörer utan särskilt tillstånd. Transporter som inte är tillfälliga har straffbelagts i 4 § 3 p. i den svenska förordningen (1998:786). Vägverket har på regeringens uppdrag lämnat ett förslag till hur begreppet "tillfällig" ska tolkas i detta sammanhang. Tingsrätten ansåg de av Vägverket föreslagna riktlinjerna kunna ligga till grund för bedömningen, och konstaterade att de transporter som skett inte var tillfälliga, varför männen dömdes för otillåten cabotage.

EG-DOMSTOLEN OCH FÖRSTAINSTANSRÄTTEN

Avgöranden rörande Sverige

Migrationsöverdomstolen begärde förhandsavgörande i januari 2008 rörande beräkning av tidsfrist i mål om asyl. Frågan till EG-domstolen var formulerad på följande sätt: Ska artikel 20.1 d och 20.2 i förordning nr 343/2003 tolkas så, att ansvaret för prövningen av en asylansökan övergår till den medlemsstat där ansökan gavs in, om överföringen inte verkställs inom sex månader efter det att ett tillfälligt beslut att ställa in verkställigheten av överföringen har fattats och oavsett när det slutliga beslutet om överföring ska ske fattas? - I dom 2009-01-29 (mål nr C-19/08) lämnade EG-domstolen följande svar: Artikel 20.1 d och 20.2 i rådets förordning (EG) nr 343/2003 av den 18 februari 2003 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som har ansvaret för att pröva en asylansökan som en medborgare i tredjeland har gett in i någon medlemsstat ska tolkas så, att när det i en medlemsstats lagstiftning föreskrivs att ett överklagande kan ha suspensiv verkan räknas fristen för att verkställa överföringen från det domstolsavgörande genom vilket överföringen prövas i sak och som inte längre kan utgöra hinder för att genomföra överföringen och inte från det interimistiska domstolsbeslut genom vilket det förordnats att överföringen tills vidare inte får genomföras.

Förslag till avgöranden rörande Sverige

Generaladvokaten Colomer lämnade den 10 februari förslag till avgörande i bl.a. mål C-294/05, kommissionen mot Sverige, rörande fördragsbrott. Generaladvokaten föreslår att domstolen ska fastställa att

1. Republiken Finland (C 284/05), Konungariket Sverige (C 294/05), Förbundsrepubliken Tyskland (C 372/05), Republiken Italien (C 239/06), Republiken Grekland (C 409/05) och Konungariket Danmark (C 461/05) har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 26 EG, artikel 20 i gemenskapens tullkodex samt artiklarna 2, 9, 10 och 11 i förordningarna nr 1552/89 och nr 1150/2000, genom att underlåta att fastställa och kreditera egna medel i samband med import av militär utrustning samt betala dröjsmålsränta i anledning av att de egna medlen inte ställdes till kommissionens förfogande inom föreskriven tidsfrist.

2. Konungariket Sverige (C 294/05) och Republiken Italien (C 387/05) har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artikel 26 EG, artikel 20 i gemenskapens tullkodex samt artiklarna 2, 9, 10 och 11 i förordningarna nr 1552/89 och nr 1150/2000, genom att underlåta att fastställa och kreditera egna medel i samband med import av varor med dubbel användning samt betala dröjsmålsränta i anledning av att de egna medlen inte ställdes till kommissionens förfogande inom föreskriven tidsfrist.

Generaladvokaten Mengozzi lämnade den 12 februari förslag till avgörande i mål C-29/08, som rör en begäran om förhandsavgörande från Regeringsrätten angående följande tolkningsfrågor:

1. Ska artiklarna 2 och 4 i sjätte [direktivet] och artiklarna 2 och 9 i [direktiv 2006/112] tolkas så att det föreligger en transaktion som ska vara föremål för mervärdesskatt när en beskattningsbar person som är skattskyldig på grund av omsättning av tjänster till ett dotterföretag avyttrar andelarna i dotterföretaget?

2. Om svaret på den första frågan innebär att avyttringen utgör en beskattningsbar transaktion, omfattas den då av det undantag från skatteplikt för transaktioner rörande andelar i företag som anges i artikel 13 B d punkten 5 i sjätte [direktivet] och artikel 135.1 f i [direktiv 2006/112]?

3. Kan, oavsett svaret på ovanstående frågor, avdragsrätt föreligga såsom för en allmän omkostnad för utgifter direkt hänförliga till avyttringen?

4. Har det vid besvarandet av ovan nämnda frågor någon betydelse om avyttringen av andelarna i ett dotterföretag sker successivt?

Generaladvokaten lämnade följande förslag till avgörande:

1. Artiklarna 2.1, 4.1 och 4.2 i rådets sjätte direktiv 77/388/EEG av den 17 maj 1977 om harmonisering av medlemsstaternas lagstiftning rörande omsättningsskatter - Gemensamt system för mervärdesskatt: enhetlig beräkningsgrund, i dess senaste lydelse enligt rådets direktiv 2006/18/EG av den 14 februari 2006, och artiklarna 2.1 och 9.1 i rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett gemensamt system för mervärdesskatt ska tolkas så, att ekonomisk verksamhet föreligger när ett moderbolag avyttrar hela sitt aktieinnehav i ett dotterbolag och i ett intressebolag, i vilkas förvaltning moderbolaget direkt eller indirekt har varit inblandat, genom att mot vederlag tillhandahålla olika tjänster avseende administration, redovisning och marknadsföring, för vilka moderbolaget är skattskyldigt till mervärdesskatt.

2. En sådan avyttring av andelar i ett dotterbolag och i ett intressebolag som den som är aktuell i målet vid Regeringsrätten omfattas av det undantag från skatteplikt som föreskrivs i artikel 13 B d punkt 5 i sjätte direktivet 77/388, i dess lydelse enligt direktiv 2006/18, och i artikel 135.1 f i direktiv 2006/112.

3. En beskattningsbar person som har förvärvat tjänster i syfte att genomföra en avyttring av aktier i ett dotterbolag och i ett intressebolag, vilken är undantagen från skatteplikt enligt artikel 13 B d punkt 5 i sjätte direktivet 77/388, i dess lydelse enligt direktiv 2006/18, och artikel 135.1 f i direktiv 2006/112 och med vilken dessa tjänster har ett direkt och omedelbart samband, har inte rätt att dra av ingående mervärdesskatt som är hänförlig till dessa tjänster. Detta gäller även när transaktionen genomförs i syfte att vidta en omstrukturering av den beskattningsbara personens industriverksamhet.

4. Svaren på de tre första frågorna påverkas inte av den omständigheten att avyttringen av aktier i dotterbolaget och/eller i intressebolaget sker genom flera successiva transaktioner.

Institutionell rätt och allmänna principer

- - -

Processrätt

EG-domstolen har i målet C-420/07 att pröva fråga om en dom av en domstol i Republiken Cypern måste erkännas och verkställas i andra medlemsstater även när den gäller ett område på norra Cypern. Generaladvokaten anser i sitt 2008-12-18 lämnade förslag till avgörande att en sådan dom måste erkännas och verkställas i andra medlemsstater. Den omständigheten att tillämpningen av gemenskapens regelverk ska skjutas upp i de områden i Republiken Cypern där Republiken Cyperns regering inte utövar den faktiska kontrollen utgör enligt generaladvokaten inte hinder för en domstol i en annan medlemsstat att erkänna och verkställa en dom som har meddelats av en domstol i Republiken Cypern med anknytning till ett område som inte kontrolleras av republikens regering.

Skatterätt

Fråga om begreppet "andel i kapitalet i ett bolag i en annan medlemsstat" omfattar innehav av nyttjanderätten till andelar diskuterades i mål C-48/07. EG-domstolen uttalade i dom 2008-12-22: Begreppet andel i kapitalet i ett bolag i en annan medlemsstat omfattar inte innehav av nyttjanderätten till andelar. I enlighet med de fria rörligheter som säkerställs i EG fördraget gäller emellertid att en medlemsstat måste behandla utdelning som ett i landet hemmahörande bolag erhåller från ett i en annan medlemsstat hemmahörande bolag, i vilket det innehar andelar med fullständig äganderätt, på samma sätt som när sådan utdelning erhålls av ett i landet hemmahörande bolag som innehar andelarna med nyttjanderätt.

I målet C-282/07 prövades fråga om viss skillnad i behandling grundad i nationell skattelagstiftning utgör inskränkning av etableringsfriheten. EG-domstolen uttalade i dom 2008-12-22 att viss skillnad i behandling grundad i nationell skattelagstiftning inte utgör inskränkning av etableringsfriheten. Det föreligger inte hinder för skattelagstiftning i en medlemsstat enligt vilken källskatt ska innehållas på ränta som ett bolag med hemvist i denna stat betalar till ett bolag med hemvist i en annan medlemsstat, medan källskatt inte innehålls på ränta som betalas till ett bolag som har hemvist i förstnämnda medlemsstat och som ska erlägga inkomstskatt för juridiska personer i sistnämnda medlemsstat på sina inkomster.

EG-domstolen har i målet C-357/07 att pröva fråga om det brittiska Royal Mails posttjänster bör omfattas av undantaget från mervärdesskatteplikt. Generaladvokaten hävdar i sitt 2009-01-15 framlagda förslag till avgörande, att det offentliga postväsendet, i den mening som avses i sjätte mervärdesskattedirektivet, är de leverantörer av posttjänster som säkerställer att samhällsomfattande tjänster tillhandahålls. För att undantaget från skatteplikt ska kunna tillämpas krävs inte att vissa samhällsomfattande tjänster monopoliserats för den eller dem som tillhandahåller tjänsterna.

I dom 2009-01-15 i målet C-502/07 slog EG-domstolen fast att det inte föreligger hinder för att en medlemsstat i sin lagstiftning föreskriver en administrativ påföljd som kan åläggas mervärdesskattskyldiga personer avseende oegentlighet vid deklaration.

I målet C-318/07 diskuterades fråga om skattemässigt avdrag för gåvor till allmännyttiga organisationer. EG-domstolen uttalade i dom 2009-01-27: Det föreligger hinder för en medlemsstats lagstiftning enligt vilken skattemässigt avdrag, när det gäller gåvor som skänkts till erkänt allmännyttiga organisationer, endast beviljas för de gåvor som skänkts till organisationer som har hemvist i den medlemsstaten, utan möjlighet för den skattskyldige att bevisa att en gåva som skänkts till en organisation som har hemvist i en annan medlemsstat uppfyller de villkor som uppställs i nämnda lagstiftning för beviljande av en sådan fördel.

Offentlig upphandling

- - -

Konkurrensrätt och statligt stöd

Förstainstansrätten ogiltigförklarade i dom 2008-12-17 i målet T-196/04 kommissionens beslut 2004/393/EG om de fördelar som regionen Vallonien och Brussels South Charleroi Airport beviljat flygbolaget Ryanair.

I målet C-384/07 diskuterades fråga om förbud att genomföra statligt stöd medför att en nationell domstol ska ogilla talan som väckts av mottagaren av statligt stöd avseende stödbelopp som hänför sig till en period före ett beslut som kommissionen har fattat om att stödet är förenligt med den gemensamma marknaden. EG-domstolen uttalade bl.a. följande i dom 2008-12-18: Avgörande kriterium för om en stödmottagare skall få ett statligt stöd är att kommissionen fastslår att stödet är förenligt med den gemensamma marknaden. Förbud att genomföra statligt stöd medför inte att en nationell domstol ska ogilla en talan som väckts av mottagaren av statligt stöd avseende de stödbelopp som denna har rätt till och som hänför sig till en period före ett beslut som kommissionen har fattat om att nämnda stöd är förenligt med den gemensamma marknaden.

I dom 2008-12-22 i målet C-333/07 konstaterade EG-domstolen att kommissionen gjort en felaktig bedömning av frågan om en fransk stödordning var förenlig med den gemensamma marknaden. Domstolen ogiltigförklarade därför kommissionens beslut.

Inre marknaden

I målet C-205/07 prövades fråga om det föreligger hinder för nationella bestämmelser om gränsöverskridande distansförsäljning som förbjuder leverantören att kräva förskott av konsumenten innan ångerfristen har löpt ut. EG-domstolen konstaterade i dom 2008-12-16 att det inte föreligger hinder för nationella bestämmelser om gränsöverskridande distansförsäljning som förbjuder leverantören att kräva förskott eller betalning av något slag av konsumenten innan ångerfristen har löpt ut. Gemenskapsrätten utgör däremot hinder för att det med tillämpning av dessa bestämmelser är förbjudet att begära att få kreditkortsnumret av konsumenten innan fristen har löpt ut.

Målet C-140/07gällde tillämpning av direktiv 2001/83/EG om upprättande av gemenskapsregler för humanläkemedel. EG-domstolen konstaterade i dom 2009-01-15 att direktivet inte är tillämpligt på en produkt avseende vilken det varken har fastställts vetenskapligt eller kan uteslutas att den är ett läkemedel genom funktion.

Frågor om förbud av nya livsmedelsprodukter prövades i målet C-383/07. EG-domstolen uttalade i dom 2009-01-15 bl.a. följande: De erfarenheter beträffande en livsmedelsprodukts oskadlighet som har gjorts uteslutande utanför Europa räcker inte för att det ska kunna fastslås att produkten ingår i kategorin livsmedel "som tidigare utan risk har använts", i den mening som avses i artikel 1.2 e i förordning nr 258/97.

I målet C-311/06 diskuterades fråga om erkännande av examensbevis. EG-domstolen uttalade i dom 2009-01-29 följande: Bestämmelserna i direktiv 89/48/EEG om en generell ordning för erkännande av examensbevis över behörighetsgivande högre utbildning som omfattar minst tre års studier kan inte åberopas för att få tillträde till ett reglerat yrke i en värdmedlemsstat av innehavaren av ett behörighetsbevis utfärdat av en myndighet i en annan medlemsstat, när detta bevis inte utfärdats för att vederbörande har genomgått någon utbildning inom denna medlemsstats utbildningssystem och inte grundar sig på någon examen eller på någon yrkeserfarenhet som förvärvats i denna medlemsstat.

Övriga rättsområden

EG-domstolen diskuterade begreppet "verkligt bruk" i varumärkesmålet C-442/07. Domstolen uttalade i dom 2008-12-09 att direktiv 89/104/EEG om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar ska tolkas på så sätt att ett varumärke tas i verkligt bruk när en ideell förening i sina relationer med allmänheten använder varumärket i evenemangsannonser, på affärshandlingar och i reklammaterial och då föreningens medlemmar i samband med att de samlar in och delar ut gåvor använder varumärket genom att bära utmärkelsetecken som till sin utformning motsvarar varumärket.

I målet C-297/07 diskuterades fråga om principen ne bis in idem gäller även om den tidigare domen aldrig har kunnat verkställas. EG-domstolen konstaterade följande i dom 2008-12-11: Principen ne bis in idem, som föreskrivs i konventionen om tillämpning av Schengenavtalet, är tillämplig på ett straffrättsligt förfarande som har inletts i en avtalsslutande stat mot en tilltalad beträffande vilken fråga om ansvar redan prövats genom lagakraftägande dom i en annan avtalsslutande stat för samma gärning, även om det straff som dömts ut mot denna person aldrig har kunnat verkställas direkt enligt rättsordningen i den stat hos vilken avkunnandet har ägt rum, på grund av sådana processrättsliga särdrag som dem som är i fråga i målet vid den nationella domstolen.

Principen om ne bis in idem diskuterades också i målet C-491/07. EG-domstolen uttalade följande i dom 2008-12-22: Principen ne bis in idem är inte tillämplig på ett beslut genom vilket en nationell myndighet i en avtalsslutande stat, efter bedömning i sak i det ärende som är anhängigt vid den och innan en bestämd person som misstänks för ett brott har åtalats, avbryter det straffrättsliga förfarandet, när detta beslut enligt den nationella rätten i denna stat inte leder till att åtal inte längre kan väckas och således inte utgör hinder mot att ett nytt straffrättsligt förfarande avseende samma gärning inleds i denna stat.

Frågor om uppgifter, som härrör från handlingar som enligt nationell lagstiftning är offentliga, ska anses utgöra behandling av personuppgifter som sker uteslutande för journalistiska ändamål, besvarades av EG-domstolen i mål C-73/07. Domstolen uttalade i dom 2008-12-16 att uppgifter som härrör från handlingar som enligt nationell lagstiftning är offentliga, ska anses utgöra behandling av personuppgifter som sker uteslutande för journalistiska ändamål, om denna verksamhet endast syftar till att sprida information, åsikter eller idéer till allmänheten.

Målet C-549/07 gällde fråga om ett lufttrafikföretag kan vägra att betala kompensation till passagerare då en flygning ställs in på grund av tekniska problem med flygplanet. EG-domstolen fann i dom 2008-12-22 att ett tekniskt problem med ett flygplan, som leder till att en flygning ställs in, inte omfattas av begreppet "extraordinära omständigheter", såvida detta problem inte uppkommit till följd av händelser som, till sin art eller sitt ursprung, faller utanför det berörda lufttrafikföretagets normala verksamhet och som ligger utanför dess faktiska kontroll. Konventionen om vissa enhetliga regler för internationella lufttransporter är inte avgörande för tolkningen av skälen för undantag från kompensationsskyldigheten. Den omständigheten att ett lufttrafikföretag har iakttagit samtliga lagstadgade minimikrav avseende underhåll av ett flygplan är inte i sig tillräcklig för att det ska anses styrkt att detta lufttrafikföretag har vidtagit "alla rimliga åtgärder".

I målet C-276/05, som gällde immaterialrätt och fri rörlighet för varor, diskuterades dels fråga vid ompaketering av läkemedel efter vilken bedömning utformningen av förpackningen skall ske, dels fråga också om vilken information som parallellimportör skall tillhandahålla varumärkesinnehavaren. EG-domstolen konstaterade följande i dom 2008-12-22: När det är styrkt att ompaketeringen av ett läkemedel, genom ny förpackning, är nödvändig för fortsatt marknadsföring av läkemedlet i en importmedlemsstat, ska utformningen av förpackningen endast bedömas enligt villkoret att den inte får vara sådan att varumärkets eller dess innehavares anseende kan skadas. Parallellimportör skall tillhandahålla varumärkesinnehavaren nödvändig och tillräcklig information.

Österrike fälldes genom dom 2008-12-22 av EG-domstolen i mål C-161/07 för fördragsbrott. Domstolen uttalade: Österrike har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter genom att föreskriva att registrering av bolag i bolags- och handelsregistret, efter ansökan från medborgare i de medlemsstater som anslutit sig till EU den 1 maj 2004, med undantag av Cypern och Malta, vilka medborgare är bolagsmän, endast kan ske om Arbeitsmarktservice har fastställt att sökandena är egenföretagare eller sökandena kan förete en dispens vad avser arbetstillstånd.

I dom 2009-01-15 i målet C-281/07 fann EG-domstolen att den preskriptionstid på fyra år som föreskrivs i förordning (EG, Euratom) nr 2988/95 om skydd av Europeiska gemenskapernas finansiella intressen inte är tillämplig på ett förfarande angående återkrav av ett exportbidrag, som har utbetalats felaktigt till en exportör till följd av ett fel från de nationella myndigheternas sida, när exportören inte har begått någon sådan oegentlighet som avses i samma förordning.

Målet C-495/07 gällde immaterialrätt. EG-domstolen uttalade i dom 2009-01-15 att en varumärkesinnehavare som anbringar sitt varumärke på föremål som han delar ut gratis till dem som köper hans varor inte kan anses göra verkligt bruk av varumärket med avseende på den klass som nämnda föremål omfattas av.

I målen C-350/06 och C-520/06 diskuterades frågor om en arbetstagare förlorar sin rätt till årlig betald semester som han inte har kunnat åtnjuta på grund av sjukdom. EG-domstolen slog i dom 2009-01-20 fast att en arbetstagare inte förlorar sin rätt till årlig betald semester som han inte har kunnat åtnjuta på grund av sjukdom. Det föreligger hinder för nationella bestämmelser eller nationell praxis som innebär att en arbetstagare när anställningen upphör inte får någon kontant ersättning för outtagen årlig betald semester när denne har varit sjukskriven under hela eller en del av beräkningsperioden och/eller den period under vilken semester som inte tagits ut under beräkningsperioden får tas ut, vilket är skälet till att arbetstagaren inte har kunnat utöva sin rätt till årlig betald semester.

EG-domstolen prövade i målet C-240/07 fråga om skyddstiden för upphovsrätt. Domstolen kom i dom 2009-01-20 fram till att skyddstiden för upphovsrätt ska tillämpas även på prestationer som aldrig har åtnjutit något skydd i den medlemsstat i vilken skyddet görs gällande. De skyddstider som föreskrivs i direktivet om skyddstiden för upphovsrätt är tillämpliga i en situation i vilken verket eller prestationen åtnjöt skydd i denna egenskap den 1 juli 1995 i minst en medlemsstat enligt nationella bestämmelser om upphovsrätt och innehavaren av sådana rättigheter avseende detta verk eller denna prestation är medborgare i ett tredjeland och vid denna tidpunkt åtnjöt det skydd som föreskrevs i dessa nationella bestämmelser.

NYA MÅL

Kommissionen har den 9 december 2008 väck talan om fördragsbrott mot Sverige i mål C-546/08, med yrkande att domstolen ska fastställa att Konungariket Sverige har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG av den 26 oktober 2005 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism genom att inte anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet eller i vart fall genom att inte underrätta kommissionen om detta.

Kommissionen har den 9 december 2008 väck talan om fördragsbrott mot Sverige i mål C-547/08, med yrkande att domstolen ska fastställa att Konungariket Sverige har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt kommissionens direktiv 2006/70/EG av den 1 augusti 2006 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG med avseende på definitionen av "person i politisk utsatt ställning", samt tekniska kriterier för att kunna tillämpa lägre krav på kundkontroll och göra undantag på grund av finansiell verksamhet som drivs tillfälligt eller i mycket begränsad omfattning, genom att inte anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet eller i vart fall genom att inte underrätta kommissionen om detta.

Kommissionen har den 9 december 2008 väck talan om fördragsbrott mot Sverige i mål C-548/08, med yrkande att domstolen ska fastställa att Konungariket Sverige har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/36/EG av den 7 september 2005 om erkännande av yrkeskvalifikationer genom att inte anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet eller i vart fall genom att inte underrätta kommissionen om detta.

Kommissionen har den 16 december 2008 väck talan om fördragsbrott mot Sverige i mål C-555/08, med yrkande att domstolen ska fastställa att Konungariket Sverige har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/56/EG av den 26 oktober 2005 om gränsöverskridande fusioner av bolag med begränsat ansvar genom att inte anta de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet när det gäller finansiella företag som behöver tillstånd från en offentlig instans, särskilt banker och försäkringsbolag.

DET HÄNDER I EG-DOMSTOLEN

Muntlig förhandling hålls den 17 februari i mål C-438/07, kommissionen mot Sverige (rening av avloppsvatten, fördragsbrott).

ÖVRIGT

Europeiska rådet beslutade den 16 december 2008 om en förstärkning av EU:s åklagarsamarbete Eurojust. Rådets beslut innebär effektivisering av samarbetet inom Europa i kampen mot den grova och gränsöverskridande brottsligheten. Se härom:
http://www.regeringen.se/sb/d/11216/a/117772

Den 30 december 2008 publicerades Ds 2008:87 En ny Luganokonvention. Se härom:
http://www.regeringen.se/sb/d/9989/a/118717

Den 20 januari 2009 överlämnades SOU 2008:130 En reformerad körkortslagstiftning - Genomförandet av tredje körkortsdirektivet. Se härom:
http://www.regeringen.se/sb/d/9991/a/118791

Regeringen beslöt den 23 januari 2009 i lagrådsremiss om Revisionsutskott m.m. - genomförande av 2006 års revisorsdirektiv. Se härom:
http://www.regeringen.se/sb/d/11383/a/119252

Regeringen föreslog den 28 januari 2009 i prop. 2008/09:105 Genomförande av EG-direktiv om medicinteknik m.m. - Se härom: http://www.regeringen.se/sb/d/10884/a/119411

Kommissionen har skapat en kalender på Internet som gör att man kan hålla sig uppdaterad med vad som händer i EU. Man får upp en kalender med kommande händelser, övergripande information om varje händelse samt länkar till sidor med mer ingående information samt rörliga bilder och foton. - Se härom: EU:s nya kalender




Senast ändrad: 2009-02-17