JavaScript är inaktiverat i webbläsaren, läs mer här.

Nyhetsbrev om EG-rätt nummer 1 2007

INLEDNING

AVGÖRANDEN I SVENSKA DOMSTOLAR, M.M.
Direkt effekt av direktiv
Straffrätt
Socialförsäkringsrätt
Skatterätt
Bryssel I-förordningen

 

EG-DOMSTOLEN OCH FÖRSTAINSTANSRÄTTEN
Domar rörande Sverige
Institutionell rätt
Processrätt
Skatterätt (EG-domstolen)
Konkurrensrätt
Fri rörlighet för personer, varor och tjänster
Offentlig upphandling

NYA MÅL

DET HÄNDER I EG-DOMSTOLEN

ÖVRIGT

INLEDNING

Årets första Nyhetsbrev innehåller bl.a. rapportering angående avdragsrätt för inbetalningar till pensionsförsäkringar, där en dom i EG-domstolen ser ut att leda till lagändring i Sverige. Vidare rapporteras om tre avgöranden i EG-domstolen i mål som rör Sverige, bl.a. ett tämligen svårtolkat förhandsavgörande på de frågor som ställts av Överklagandenämnden för högskolan, nya frågor om narkotikalagstiftning och industrihampa, samt mycket annat. Mycket nöje önskar redaktörerna.

AVGÖRANDEN I SVENSKA DOMSTOLAR, M.M.

Direkt effekt av direktiv

Kammarrätten i Stockholm har i beslut 2007-01-22 i mål 6835-06 fastslagit att artikel 23.5 i direktiv 2003/54/EG om gemensamma regler för den inre marknaden för el inte har (horisontell) direkt effekt i ett mål mellan två enskilda. Energimyndigheten hade beslutat förelägga nätägaren Fortum att inte debitera anläggningsinnehavaren mer än 26 280 kr i anslutningsavgift, och angett att beslutet skulle gälla omedelbart (inhibition), vilket innebar att Fortum omedelbart skulle återbetala överskjutande belopp. Eftersom Sverige inte hade införlivat direktivets bestämmelser i rätt tid saknades stöd i svensk lag för inhibitionsbeslutet. Kammarrätten uttalade att inhibitionsbeslutet var ett beslut av processuell karaktär och rörde rättsförhållandet mellan enskilda, och att direktivets bestämmelser inte kunde tillämpas direkt på detta rättsförhållande.

Straffrätt

Högsta domstolen har meddelat prövningstillstånd för frågan huruvida en persons befattning med 1,6 kilo industrihampa, det vill säga hampa som får odlas i Sverige under de närmare förutsättningar som anges i bilaga 1 till förordningen (1992: 1554) om kontroll av narkotika, objektivt är att bedöma som narkotikabrott. Frågan är en fortsättning på den problemställning som prövades i EG-domstolens mål C-462/01, där Halmstads tingsrätt begärt förhandsavgörande angående det svenska totalförbudet mot innehav av hampa. Målet rör tillämpningen av EG-förordningarna 1673/2000 och 1782/2003.

Hovrätten för Västra Sverige har i dom 2007-01-23 i mål B 2688-06 fastställt tingsrättens beslut att förverka en spelautomat. Hovrätten anför i domskälen att ändringen i 3 § lotterilagen innebar visserligen en utvidgning av tillämpningsområdet för bestämmelsen genom att lotteribegreppet kom att vidgas till att avse även andra kategorier av verksamheter än de som finns uppräknade i paragrafen. Enligt hovrättens mening utgör ändringen dock inte en teknisk föreskrift i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG. Det var därför inte nödvändigt att anmäla ändringen av 3 § till kommissionen, och därmed förelåg inte något hinder mot att tillämpa bestämmelsen i målet.

Socialförsäkringsrätt

Kammarrätten i Göteborg har i dom 2007-01-22 i mål 525-06 fastslagit att en dansk kvinna som efter anställning i Sverige flyttat hem till Danmark uppfyller, såvitt gäller försäkringstillhörighet, villkoren för svensk föräldrapenning över lägstanivå. Se artikel 13.2 i rådets förordning (EEG) nr 1408/72 och artikel 10 b i förordning (EEG) nr 54/72.

Kammarrätten i Stockholm har i dom 2006-12-18 i mål 3084-06 fastslagit att preskriptionsbestämmelsen i 20 kap. 5 § AFL, tillämpad på vad en kvinna lagt ut för sjukvård i Tyskland, inte var oförenlig med EG-rättens likvärdighetsprincip och effektivitetsprincip.

Skatterätt

Skatterättsnämnden har i förhandsbesked 2006-09-26 uttalat att svenska bestämmelser om uttagsbeskattning och återföring av periodiseringsfonder till beskattning när ett aktiebolag efter omorganisation fått skatterättslig hemvist i Malta strider mot EG-rättens bestämmelser om etableringsfrihet. Skatterättsnämnden uttalade bl.a. att "den svenska bestämmelsen kan motiveras av tvingande hänsyn till allmänintresset. Bestämmelsen får vidare anses uppfylla kravet på ändamålsenlighet. Däremot kan ifrågasättas om inte syftet med de aktuella bestämmelserna kan tillgodoses på ett mindre ingripande, och därmed mer proportionellt, sätt. Eftersom bolaget är fortsatt obegränsat skattskyldigt här skulle en sådan åtgärd kunna vara att uttagsbeskattningen effektueras först när tillgångarna avyttras. Beskattningstidpunkten skulle därmed bli densamma som om bolaget hade bedrivit sin verksamhet i Sverige. Enligt nämndens uppfattning skulle en sådan beskattning inte hindras av skatteavtalet med Malta eftersom den avser inkomster som uppkommit innan bolaget fick sitt avtalsrättsliga hemvist i det landet".

Bryssel I-förordningen

Högsta domstolen har i beslut 2006-12-21 i mål Ö 3068-06 meddelat prövningstillstånd i ett mål som rör tillämpning av artikel 22 i Bryssel I-förordningen om mål som rör sakrätt till fast egendom. Kravet avsåg ett belopp som angavs gälla återbetalning från en exekutiv försäljning av en fastighet i Österrike. Såsom tingsrätten uppfattat talan ansåg den att talan gällde vem som skulle ha rätt till betalning ur fastighetspant. Därmed var österrikisk domstol exklusivt behörig enligt artikel 22 i förordningen. Hovrätten ansåg att talan rörde obligationsrättsliga förhållanden och återförvisade målet till tingsrätten. Nu skall Högsta domstolen pröva frågan.

EG-DOMSTOLEN OCH FÖRSTAINSTANSRÄTTEN

Domar rörande Sverige

EG-domstolen avgjorde det s.k. Nokiamålet, C-316/05, genom dom 2006-12-14. Högsta domstolen hade begärt förhandsavgörande avseende artikel 98.1 i förordning (EG) nr 40/94 om gemenskapsvarumärken. I domslutet uttalar EG-domstolen:
1) Artikel 98.1 i rådets förordning (EG) nr 40/94 om gemenskapsvarumärken skall tolkas så, att blotta omständigheten att risken för fortsatt intrång eller fortsatta handlingar som skulle kunna innebära intrång i ett gemenskapsvarumärke inte är påtaglig eller att den på annat sätt endast är begränsad, innebär inte att det föreligger särskilda skäl för en domstol för gemenskapsvarumärken att underlåta att utfärda förbud för svaranden mot att fortsätta dessa handlingar.
2) Artikel 98.1 i förordning nr 40/94 skall tolkas så, att den omständigheten att det i den nationella lagstiftningen stadgas ett generellt förbud mot intrång i gemenskapsvarumärken liksom en möjlighet att utdöma straffsanktion vid fortsatt intrång eller vid fortsatta handlingar som skulle kunna innebära intrång för det fall det sker med uppsåt eller av grov oaktsamhet innebär inte att det föreligger särskilda skäl för en domstol för gemenskapsvarumärken att underlåta att utfärda förbud för svaranden mot att fortsätta dessa handlingar.
3) Artikel 98.1 förordning nr 40/94 skall tolkas så, att en domstol för gemenskapsvarumärken som har förbjudit svaranden att fortsätta intrånget eller de handlingar som skulle kunna innebära intrång i ett gemenskapsvarumärke är skyldig att, i enlighet med sin nationella lagstiftning, vidta de åtgärder som syftar till att säkerställa att förbudet efterlevs, även om det i nämnda lagstiftning stadgas ett generellt förbud mot intrång i gemenskapsvarumärken liksom en möjlighet att utdöma straffsanktion vid fortsatt intrång eller vid fortsatta handlingar som skulle kunna innebära intrång för det fall det sker med uppsåt eller av grov oaktsamhet.
4) Artikel 98.1 i förordning nr 40/94 skall tolkas så, att en domstol för gemenskapsvarumärken som har förbjudit svaranden att fortsätta intrånget eller de handlingar som skulle kunna innebära intrång i ett gemenskapsvarumärke är skyldig att, bland de åtgärder som föreskrivs i denna medlemsstats lagstiftning, vidta de åtgärder som syftar till att säkerställa att nämnda förbud efterlevs, även om sådana åtgärder inte skulle kunna vidtas enligt nämnda lagstiftning vid motsvarande intrång i ett nationellt varumärke.

I målet C-40/05 hade Överklagandenämnden för högskolan begärt förhandsavgörande. Begäran avsåg tolkningen av artiklarna 12 EG och 39 EG. Begäran hade framställts i ett ärende mellan K.L., en svensk medborgare som var anställd som lärare i en skola i Finland, och Umeå universitet angående ett beslut att avslå hans ansökan till en utbildning vid universitetet. I domen 2007-01-11 uttalar EG-domstolen: Gemenskapsrätten utgör inte hinder för att det i nationella bestämmelser, enligt vilka det under en begränsad tid anordnas en utbildning som är avsedd att på kort sikt fylla behovet av behöriga lärare i en medlemsstat, uppställs krav på att sökande till utbildningen skall vara anställda i en skola i denna stat. Detta gäller dock under förutsättning att tillämpningen av dessa bestämmelser inte leder till att alla ansökningar från en lärare som inte är anställd i en sådan skola av princip avslås, utan en föregående och individuell bedömning av den sökandes kvalifikationer, med hänsyn särskilt till den berörda personens lämplighet och möjligheten att kontrollera den verksamhetsförlagda delen av den utbildning personen i fråga ges eller möjligheten att eventuellt bevilja personen dispens från den verksamhetsförlagda delen.

Genom dom 2007-01-18 i målet C-104/06 fälldes Sverige för fördragsbrott rörande skattelagstiftning. Sverige hade enligt EG-domstolen underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt artiklarna 18 EG, 39 EG och 43 EG samt enligt artiklarna 28 och 31 i avtalet om EES genom att anta och bibehålla skattebestämmelser som dem i kapitel 47 i inkomstskattelagen (1999:1229), enligt vilka uppskovsavdrag för kapitalvinst vid avyttring av en privatbostadsfastighet eller en privatbostadsrätt villkoras av att även ersättningsbostaden är belägen i Sverige. Sverige hade erkänt fördragsbrottet. Frågan har tidigare varit föremål för rapportering i nyhetsbrevet.

Institutionell rätt

Målet C-380/03 gällde institutionell rätt, inre marknaden, EG-konkurrensrätt och övrig EG-rätt. Tyskland hade yrkat att EG-domstolen skulle ogiltigförklara artiklarna 3 och 4 i direktiv 2003/33/EG om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om reklam för och sponsring till förmån för tobaksvaror. Direktivet hade antagits av till följd av att domstolen i dom den 5 oktober 2000 i målet C-376/98, Tyskland mot parlamentet och rådet, hade ogiltigförklarat direktiv 98/43/EG om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om reklam för och sponsring till förmån för tobaksvaror. EG-domstolen fann att artiklarna 3 och 4 syftar till att förbättra villkoren för den inre marknadens sätt att fungera. Artikel 95 EG utgör korrekt rättslig grund för artiklarna. Tysklands talan mot tobaksdirektivet ogillades i domen 2006-12-12.

I ett förslag till avgörande i mål C-431/05 har generaladvokaten föreslagit att domstolen skall fastställa att eftersom artikel 33 i TRIPS-avtalet, genom vilken en längre skyddstid för patent än den som annars gäller i målet vid den nationella domstolen, är beroende av att den nationella lagstiftaren genom en lagstiftningsåtgärd fastställer den exakta giltighetstiden för patentskyddet saknar den direkt effekt och kan därför inte åberopas vid nationell domstol av enskilda gentemot andra enskilda.

Förstainstansrätten prövade i målet T-228/02 fråga om upphävande av rådets beslut att frysa organisationen Modjahedines tillgångar. Rätten fann att rådets beslut att frysa organisationens tillgångar inte hade motiverats och att det hade antagits i ett förfarande i vilket organisationens rätt till försvar inte iakttagits. I domslutet uttalar rätten: 1) Talan om ogiltigförklaring av rådets gemensamma ståndpunkt 2005/936/GUSP av den 21 december 2005 om uppdatering av gemensam ståndpunkt 2001/931/GUSP och om upphävande av gemensam ståndpunkt 2005/847/GUSP avvisas i den del den inte kan tas upp till sakprövning och ogillas i övrigt. 2) Rådets beslut 2005/930/EG av den 21 december 2005 om genomförande av artikel 2.3 i förordning (EG) nr 2580/2001 om särskilda restriktiva åtgärder mot vissa personer och enheter i syfte att bekämpa terrorism och om upphävande av beslut 2005/848/EG ogiltigförklaras i den del beslutet berör sökanden. 3) Yrkandet om skadestånd avvisas.

Processrätt

EG-domstolen tolkade i målet C-283/05 artikel 34.2 i förordning (EG) nr 44/2001 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar på privaträttens område. Begäran om förhandsavgörande hade framställts i ett mål avseende verkställigheten i Österrike av en tredskodom av en domstol i Nederländerna. EG-domstolen uttalade i domen 2006-12-14 att en svarande har haft "möjlighet" att överklaga en tredskodom som har meddelats mot honom endast om han faktiskt har fått kännedom om innehållet i domen genom delgivning i tillräcklig tid för att kunna förbereda sitt svaromål vid domstolen i ursprungsstaten.

Skatterätt (EG-domstolen)

Målet C-150/04 har tilldragit sig stort intresse eftersom Sverige intervenerat till stöd för Danmark. Frågan i målet gällde om Danmark gjort sig skyldigt till fördragsbrott rörande avdragsrätt för inbetalningar till pensionsordningar. EG-domstolen uttalade i dom 2007-01-30: Danmark har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter genom en ordning med liv- och pensionsförsäkringar enligt vilket rätt att dra av och rätt att utelämna inbetalningar endast föreligger i fråga om inbetalningar som sker på grund av avtal som slutits med i Danmark hemmahörande pensionsinstitut, medan någon sådan lättnad i beskattningen inte medges för inbetalningar som sker på grund av avtal som slutits med i andra medlemsstater hemmahörande pensionsinstitut. Finansdepartementet föreslår i en promemoria att de svenska reglerna skall anpassas till EG-rätten. Kommissionen hade strax innan domen föll beslutat väcka talan mot Sverige angående de motsvarande svenska bestämmelserna, se http://europa.eu/rapid/pressReleasesAction.do?reference=IP/07/20&f

I mål C-435/05 har domstolen i dom den 8 februari 2007 tolkat artikel 17.2 i sjätte mervärdesskattedirektivet så att kostnader för konsulttjänster i samband med ett skiljedomsförfarande angående fastställandet av storleken på en fordran som utgör en del av företagets förmögenhet men som uppkom innan fordringsägaren blev skattskyldig enligt bestämmelserna om mervärdesskatt inte hade något direkt samband med företagets ekonomiska verksamhet om det inte föreligger omständigheter som visar att det uteslutande är denna ekonomiska verksamhet som har föranlett köpet av nämnda tjänster.

Fråga om förordningarna om införandet av euron utgör hinder mot nationella bestämmelser, genom vilka omräkningen till euro av en skatt har lett till att skatten blivit högre än vad den skulle ha blivit om bestämmelserna i förordningarna hade tillämpats diskuterades i målet C-359/05. EG-domstolen uttalade i dom 2007-01-18: Förordningarna om införandet av euron utgör hinder mot nationella bestämmelser, genom vilka omräkningen till euro av en skatt har lett till att skatten blivit högre än vad den skulle ha blivit om bestämmelserna i förordningarna hade tillämpats, om kraven på rättssäkerhet och insyn i förordningarna inte har iakttagits i samband med höjningen av skatten.

I målet C-374/04 hade begäran om förhandsavgörande framställts av engelsk domstol i ett mål mellan bolagskoncerner och skattemyndighet angående beslut att i landet ej hemmahörande bolag i koncernerna inte hade rätt till något skattetillgodohavande med avseende på utdelningar som de erhållit från i landet hemmahörande bolag. EG-domstolen uttalade i dom 2006-12-12 sammanfattningsvis följande: Inget hinder för medlemsstat att vid utdelning från ett bolag med hemvist i denna stat ge de bolag som tar emot utdelningen och som har hemvist i samma stat ett skattetillgodohavande som motsvarar den skatt som bolaget har erlagt på utdelad vinst, medan i en annan medlemsstat hemmahörande bolag som erhåller utdelning och som inte är skattskyldiga för utdelningen i förstnämnda stat inte medges sådant tillgodohavande.

Fråga om rätt till avdrag för ingående mervärdesskatt prövades av EG-domstolen i målet C-240/05. I dom 2006-12-07 fann domstolen att en transaktion som är undantagen från mervärdesskatt inom en medlemsstat enligt sjätte direktivet ger inte rätt till avdrag för ingående mervärdesskatt enligt samma direktiv, även om den utgör en gemenskapsintern transaktion och oavsett vilka mervärdesskattebestämmelser som är tillämpliga i destinationsmedlemsstaten.

I det mycket uppmärksammade målet C-446/04 prövade EG-domstolen frågor om medlemsstats system för att förhindra kedjebeskattning eller dubbelbeskattning av utdelning. I domen 2006-12-12 konstaterade domstolen att när en medlemsstat har ett system för att förhindra eller minska kedjebeskattning eller ekonomisk dubbelbeskattning av utdelning som i landet hemmahörande bolag lämnar till i landet hemmahörande personer, måste den ge utdelning som i landet ej hemmahörande bolag lämnar till i landet hemmahörande personer en likvärdig behandling.

EG-domstolen konstaterade i dom 2007-01-18 i målet C-313/05 som gällde polsk punktskatt på begagnade, importerade bilar: Gemenskapsrätten utgör hinder för en punktskatt, i den mån punktskatten på begagnade fordon som är äldre än två år och som förvärvats i en annan medlemsstat än den som infört denna punktskatt överstiger det resterande beloppet av samma punktskatt som ingår i marknadsvärdet på liknande fordon som tidigare registrerats i den medlemsstat som infört punktskatten.

I målet C-329/05 prövades om tysk skattelagstiftning stred mot gemenskapsrätten. EG-domstolen fann i dom 2007-01-25 att gemenskapsrätten utgör hinder för att en medlemsstat inte tillåter att en i staten bosatt skattskyldig person sambeskattas med sin make som han sammanlever med men som är bosatt i en annan medlemsstat, på grund av att denna make i den senare staten har uppburit såväl mer än 10 procent av hushållets inkomster som mer än 24 000 DEM, när den inkomst som maken uppburit i denna andra medlemsstat inte inkomstbeskattas där.

Konkurrensrätt

Som vi kunde rapportera i föregående upplaga föreslog generaladvokaten i förslag till avgörande i mål C-3/06 P att Group Danones överklagande av förstainstansrättens dom i mål T-38/02 delvis skulle bifallas. Domstolen har i dom den 8 februari 2007 helt ogillat överklagandet. Beslutet genom vilket kommissionen påfört Danone böter för att ha deltagit i en konkurrensbegränsande samverkan på den belgiska marknaden för öl står därmed fast.

I dom 2006-12-14 i målet C-217/05 konstaterade EG-domstolen att skyldighet för bensinstationsinnehavare att respektera försäljningspris kan innebära konkurrensbegränsning. Domstolen uttalade att artikel 81 EG är tillämplig på ett avtal om ensamåterförsäljning av drivmedel och bränsle, vilket slutits mellan en leverantör och en bensinstationsinnehavare då den sistnämnde, i en icke obetydlig utsträckning, bär en eller flera ekonomiska och affärsmässiga risker som står i samband med försäljningen till tredje man.

Fråga om uttrycklig hävningsklausul leder till att gruppundantag blir otillämpligt diskuterades i målet C-421/05. EG-domstolen uttalade följande i dom 2007-01-18: Förordning (EG) nr 1400/2002 skall tolkas så, att endast den omständigheten att ett avtal som omfattas av denna förordnings tillämpningsområde innehåller en uttrycklig hävningsklausul enligt vilken ett sådant avtal kan hävas av leverantören utan att ansökan därom behöver framställas till domstol och utan förvarning om återförsäljaren har underlåtit att fullgöra någon av de avtalsenliga skyldigheter som nämns i denna klausul, inte leder till att det gruppundantag som föreskrivs i artikel 2.1 i förordningen blir otillämpligt på det aktuella avtalet.

EG-domstolen meddelade 2007-01-25 dom i de förenade målen C-403/04P och C-405/04P samt separata domar i målen C-407/04P och C-411/04P. Samtliga dessa domar gäller överklaganden av förstainstansrättens domar i vilka en rad företag ("Europa-Japan-klubben") hade ålagts böter för konkurrensbegränsande samverkan på marknaden för sömlösa rör av kolstål. Domarna är av likartat innehåll, i samtliga domar lämnades överklagandena utan bifall.

Fri rörlighet för personer, varor och tjänster

Frankrike fälldes för fördragsbrott i målet C-170-05 som gällde frihet att tillhandahålla tjänster och skatterätt. I domen 2006-12-14 uttalade EG-domstolen att nationell lagstiftning som med hänsyn till att utdelning till ett i landet ej hemmahörande moderbolag beskattas medan utdelning till i landet hemmahörande moderbolag nästan helt undantas från skatteplikt utgör en diskriminerande inskränkning av etableringsfriheten.

Målet C-1/05 gällde fri rörlighet för personer. EG-domstolen fann i dom 2007-01-09 att gemenskapsrätten inte ålägger medlemsstaterna att, som villkor för att bevilja uppehållsrätt för en tredjelandsmedborgare som är anhörig till en gemenskapsmedborgare som har utövat sin rätt till fri rörlighet, kräva att den anhörige dessförinnan lagligen har uppehållit sig i en annan medlemsstat.

Målet C-370/05 gällde fri rörlighet för såväl kapital som personer. Vestre Landsret i Danmark hade begärt förhandsavgörande avseende artiklarna 43 EG och 56 EG. Begäran hade framställts i ett brottmål mot U.F. som inletts på grund av att han inte hade uppfyllt skyldigheten att bosätta sig på den jordbruksfastighet som han hade förvärvat i Sønderjylland. - EG-domstolen uttalade i dom 2007-01-25 att villkor för förvärv av jordbruksfastighet att förvärvaren skall bosätta sig på fastigheten strider mot gemenskapsrätten. Det saknar betydelse att fastigheten inte utgör en självbärande enhet och att dess bostadshus ligger inom ett stadsområde.

Offentlig upphandling

I dom 2007-01-18 i målet C-220/05 som gällde fråga om ett avtal för utveckling av en stadsdel utgör ett offentligt byggentreprenadkontrakt uttalade EG-domstolen sammanfattningsvis: Ett avtal genom vilket en upphandlande myndighet anförtror åt en annan upphandlande myndighet att utföra ett byggnadsverk utgör ett offentligt byggentreprenadkontrakt oberoende av om det föreskrivs att den första upphandlande myndigheten är eller skall bli ägare till hela eller delar av byggnadsverket.

NYA MÅL

Regeringsrätten har den 16 november 2006 begärt förhandsavgörande i mål mellan Skatteverket och Gourmet Classic Ltd angående följande fråga: Skall den alkohol som finns i matlagningsvin klassificeras som sådan etylalkohol som avses i artikel 20 första strecksatsen i rådets direktiv 92/83/EEG av den 19 oktober 1992 om harmonisering av strukturerna för punktskatter på alkohol och alkoholdrycker. Målnummer i EG-domstolen är C-458/06.

DET HÄNDER I EG-DOMSTOLEN

Tisdagen den 27 februari kommer generaladvokatens förslag till avgörande i mål C-330/05, åklagaren mot Granberg, angående Hovrättens för Övre Norrlands begäran om förhandsavgörande angående punktskattedirektivet och finsk röd diesel.

ÖVRIGT

ABB slapp undan när kommissionen utdömde 750 miljoner euro i böter. Kommissionen utdömde 2007-01-24 det största beloppet någonsin för ett kartellsamarbete, 750 miljoner euro. Böterna avkrävs 11 företag, bland annat Siemens, Mitsubishi, Toshiba och Alstom, för att ha samarbetat i en kartell inom gasisolerade ställverk. ABB som ingått i kartellsamarbetet slipper att böta efter att ha avslöjat kartellen för kommissionen. Tyska Siemens får betala 397 miljoner euro, som är det högsta bötesbelopp som kommissionen utdömt till ett enskilt företag för kartellsamarbete. Se vidare:
http://europa.eu/rapid/pressReleasesAction.do?reference=IP/07/80&format=HTML&aged=0&language=EN&guiLanguage=en


 




Senast ändrad: 2007-02-12